Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse Lektion 2 Jordan Zlatev.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse Lektion 2 Jordan Zlatev."— Presentationens avskrift:

1 Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse Lektion 2 Jordan Zlatev

2 Strukturalistisk semantik “…to leave these issues to philosophers and psychologists and decide that linguists should concentrate on sense relations within a language, or between languages” (:46) “We can follow structuralist thought and recognize that as well as being in relation with other words in the same sentence [syntagmatiska relationer], a word is also in relationship with other, related but absent words. [associativa/paradigmatiska relationer]” (:53)

3 Vad är ett ”ord”? “En enkel form som uttrycker ett visst begrepp”? –Nej, för ”begrepp” anses vara språkspecifika, och ord kan uttrycka både ”enkla” och ”komplexa” betydelser ”The word is merely a form, a definitely molded entity that takes in as much or as little of the conceptual material of the whole thought as the genius of the language cares to allow” (Sapir 1949, i Saeed: 56) –English purple blue green yellow orange red –Shona cipswuka citema cicena cipswuka –Bassa hui zðza Men det kanske finns (universiella) principer som begränsar detta...

4 Vad är ett ”ord”? (formella kriterier) ”Mimimum free form” (Bloomfield) kan bilda ett yttrande (hej, Pelle, min, där, spelar, stor…) men artiklar? (den, det, en, ett…) Inte kopplad till ett specifikt annat ord (Lyons) Den - söta, lilla, underbara… - flickan vs. *flick-söta-an Kan ta (kontrastiv) huvudbetoning (Givón) Den söta flicka(n) vs. den-söta flickan, *den-stora flickan

5 1 eller 2 ”ord”? Han spelar fotboll och hon spelar fotboll. 2 ord (förekomster), men 1 ord (typ) Det är typerna (kategorierna) som räknas!

6 1 eller 2 ”ord”? spelar, spelade tomte, tomten olika ordformer (”grammatical words”) men samma lexem (”lexeme”)

7 1 eller 2 ”ord”? kungens krona vs. krona (ett slags mynt) Han spelar fotboll och hon spelar i teatern. olika lexem, men samma uppslagsord (”lexical entry”) – om betydelserna är ”besläktade”: polysemi krona 1. huvuddekoration för en kung; 2. mynt…

8 1 eller 2 ”ord”? Uppslagsord Lexem1Lexem2Lexem3 Ordform1 Ordform2 Ordform3 (spelar) (spelade) (spelat)

9 1 eller 2 ”ord”? fil (ett slags mat) vs. fil (enhet data för ett datorprogram) – betydelserna är inte besläktade: homonymi olika uppslagsord (”lexical entries”) fil 1 ett slags mat fil 2 enhet data för ett datorprogram

10 1 eller 2 ”ord”? UppslagsordA UppslagsordB LexemA1 LexemB1LexemB2LexemB3 OrdformA1 OrdformB1 OrdformB2 (´tomten) (to^mte) (to^mten)

11 En ytterligare komplikation Varje användning av en ordform kan skilja sig i betydelse (pragmatiskt) från en annan användning av samma ordform pga. kontextuella faktorer. T.ex. Han är lärare. Hon är lärare. Pojken sparkade bollen och slog sönder fönstret. Målaren målade fönstret. Ordformerna ”lärare” och ”fönstret” här är varken polysema eller homonyma, utan semantiskt generella (”vagueness”).

12 Olika test att skilja generalitet från ambiguitet 1. ”Identity of sense anafora” (anaforer med samma betydelse) testet Han är lärare och det är hon också. Jag klippte gräset, och hon 0 trädet. Pojken skog sönder fönstret som målaren hade just målat. => generalitet ?? Kungen har en krona på huvudet och jag har en i fickan. ? Jag klippte gräset, och hon 0 håret/ och det gjorde hon (med) håret. ?? Pojken åt filen som programmeraren hade just skapat. => ambiguitet (polysemi eller homonymi) och inte generalitet

13 Olika test att skilja generalitet från ambiguitet 2. ”Sense relations test” Byt ut varje användning med ord som är (nästan) synonymt. Om resultaten behåller den ursprungliga betydelser av satserna: generalitet, annars: ambiguitet! Han är pedagog. Hon är pedagog. (=> generalitet) Kungen har en huvuddekoration på huvudet. ??Pojken har en huvuddekoration i fickan. (=> ambiguitet)

14 Olika test att skilja generalitet från ambiguitet 3. Det logiska testet *Han är lärare men inte en lärare. (samma betydelse – generalitet) Detta är en fil men inte en fil. (olika betydelser – ambiguitet)

15 Problem: Ibland ger olika test olika resultat logiska testet: Detta är ett fönster (fönsterram) men inte ett fönster (fönsterglass). => ambiguitet? ”identity of sense anafora” testet: Kungens krona liknar trädets 0 – båda är riktigt vackra! => generalitet?

16 Lexikala relationer Homonymi: får (subst.) - får (verb) Polysemi: spika (en spik) - spika (en avhandling) –Talares intuitioner om ”besläktning” (inte normativa, så det är svårt att vara överens) –Etymologi (historiska processer): gay –Jämförelse mellan språk? (t ex mål : goal, meal) Synonymi: pojke – kille… –Finns det ”fullständiga” synonymer?

17 Lexikala relationer Antonymi –Binära motsatser: levande – död, man – kvinna –Gradmotsatser: vacker - ful –Reverser (omvändbara riktningar): komma – gå, upp – ner –Konverser (omvändbara relationer): X över Y – Y under X, X förälder till Y – Y barn till X –Ko-hyponymer: abbore, gädda, lax, sik, öring, mört… (”taxonomic systers”)

18 Lexikala relationer Hyponymi: djur – fisk – abbore Hyperonym/hyponym (vilken sorts relation?) Meronymi: kropp – huvud – hår (inte transitiva, till skillnad från hyponymi) Avledningar –Tillstånd-Inkoativ: öppen - öppnas –Tillstånd-Kausativ: öppen - öppna –Tillstånd-Resultativ: öppen – öppnad

19 Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Ja! Berlin & Kay (1969): universell hierarki för ”basic color terms”: enkla (basala) färgord ett lexem; (blå men INTE blågrön) inte hyponym (grön men INTE turkos) obegränsad användning (gul men INTE blond) inte baserad på meronymi (gul INTE guld) VITGRÖN LILA SVART < RÖD

20 Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Ja! Rosch (=Heider) (1972): studier av dani (ett Papa Nya Guinea språk): två basala färgtermer –talare av dani och engelska gör liknande kategoriseringar av färg i icke-språkliga test –när Dani lär sig engelska färgtermer, väljer de samma bästa exemplar som engelska talare Kay & McDaniel (1978), Lakoff (1987): ”de bästa” exemplaren motsvarar fysiologiskt bestämda ”känsliga punkter” i färgseende

21 Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Nja… Roberson, Davies, Davidoff (2000) Roberson, Davidoff, Davies & Shapiro (2005) Roschs resultat stämmer inte riktigt: kategoriseringarna som dani talare gjorde stämde bättre med deras benämningar, och de engelska kategoriseringar med sina talares benämningar - än med varandra

22 Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Nja… Roberson et al. jämförde 2 olika språk med 5 ”basala” färgtermer: himba (Nambia), berinmo (Papa Nya Guinea) och med engelska: –Ganska stor individuell variation, särskilt om ”de bästa exemplen” –De ”bästa exemplen” stämmer inte med engelska bästa exempel –Olika språkliga kategoriseringar som ”skär” i varandra –Överensstämmelse med icke-språkliga minnestest –Kategorisk perception! (Vilka 2 av 3 är mest lika?) Gränserna (och inte ”prototyperna”) mellan färgtermerna var viktigaste faktorn.

23 Finns det universella (förspråkliga) färgbegrepp? Nja… Den berömda hierarkin: VIT GRÖNLILA SVART < RÖD

24 Slutatser Sturkturalistisk semantik (och strukturalism i allmänhet) satte (spårklig) struktur i piedestall Paradoxallt, den både avgränsade sig från filosofi och psykologi, och fällde (alltför) starka påstående om språkets dominans över tänkande och ”verklighet” Den ansågs länge uträknat, men många av dess insikter har återupptäkts (t ex Wordnet, att ”lexikonet” är snarrare nät en lista), hierakiska strukturer av typer osv. Och nyare (psykologisk) forskning ger den viss återupprätelse. (Men känslorna i debatterna är starka!)


Ladda ner ppt "Semantik och Pragmatik VT2009 Ordbetydelse Lektion 2 Jordan Zlatev."

Liknande presentationer


Google-annonser