Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Objectives  Upon completion of this chapter, you will be able to: –Identify the basic network media required to make a LAN connection. –Identify the types.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Objectives  Upon completion of this chapter, you will be able to: –Identify the basic network media required to make a LAN connection. –Identify the types."— Presentationens avskrift:

1 Objectives  Upon completion of this chapter, you will be able to: –Identify the basic network media required to make a LAN connection. –Identify the types of connections for intermediate and end device connections in a LAN. –Identify the pinout configurations for straight-through and crossover cables. –Identify the different cabling types, standards, and ports used for WAN connections. –Define the role of device management connections when using Cisco equipment. –Design an addressing scheme for an internetwork and assign ranges for hosts, network devices, and the router interface. –Compare and contrast the importance of network designs.

2 LAN Device: Router  Routrar är den viktigaste (och enda) utrustning som kopplar samman nätverk. –Varje port på en router är kopplat till ett eget nätverk och routar paket mellan nätverken. –Routrar delar upp både kollisions- som broadcastdomäner. –Routrar kan även koppla ihop nätverk som använder olika teknologier, t.ex. Token Ring med Ethernet. –Dom kan ha både LAN och WAN interface.  Routerns LAN-interface tillåter routern att ansluta till det lokala nätverket. Det sker oftast via UTP-kabel, men moduler kan anslutas så att det går att anväda fiberkabel. –Beroende på routermodell kan det finnas multipla typer av interface för både LAN och WAN. –Varje LAN måste ha en router som sin gateway, vilken ansluter nätverket till andra nätverk. I nätet finns det hubbar eller switchar för anslutning av enheter i nätet. –I den här kursen beror valet av router på vilken teknologi av Ethernet som switcharna tillhör.

3 Intranetwork Devices LAN Device: Hub and switch  Hub –En hubb tar emot signalerna, förstärker dom och skickar signalen vidare ut på alla sina portar. –Användandet av en hubb skapar ett logiskt bussnät, dvs alla enheterna ”sitter på samma kabel”. –Detta innebär att LANet använder ett delat media. –Portarna delar på bandbredden och har ofta kollisioner och därmed försämrad prestanda. –Många hubbar kan kopplas samman. Dom kommer befinna sig i samma kollisionsdomän. –Hubbar väljs oftast för ett litet LAN, där hög throughput inte är nödvändigt, eller om man inte har råd med bättre utrustning.  Switch –Switchen förstärker signalen och skickar ut den på den port mottagaren använder. –Switchar används för att segmentera ett nätverk i flera kollisionsdomäner. –Switchar reducerar kollisionerna på ett nätverk. Varje port hos switchen skapar en egen kollisionsdomän. Detta skapar en logisk point-to-point-topologi till enheterna anslutna till portarna. –Switchen förser varje port med en bestämd bandbredd. –Switchen kan även koppla samman segment med olika hatigheter (bandbredd). –Det finns en rad olika typer av switchar med många olika extrafunktioner som kan koppla samman många datorer i ett typiskt företagsLAN.

4 Switch Selection Factors  För att möta användarnas krav, måste nätverket vara planerat och väldesignat. –Planering säkerställer att alla krav, kostnadsfaktorer och uppstartsalternativ är övervägda.  Dessa faktorer inkluderar, men inte begränsade till: –Kostnader –Hastighet och typ av portar/interface –Expanderingsmöjligheter –Hanterbarthet –Övriga tillägg och service –Följande ämnen diskuteras härnäst: kostnader Portkaraktäristik

5 Switch Selection Factors: Cost  Kostnaden för en switch bestäms av kapaciteten och dess möjligheter. –Switchens kapacitet inkluderar antalet portar, porttyp samt switchens hastighet. –Andra faktorer som påverkar kostnaden är möjligheten till administration på olika sätt, inbygda säkerhetskoncept och övriga anvacerade teknologier.  Om man använder en enkel beräkning ”kostnad per port” kan det till att börja med verka vara bäst med en stor, centraltplacerad switch. –Men – denna kostnadsbesparing kan ätas upp av ökade kabelkostnader när man skall ansluta utrustningen till switchen. –Denna variant bör jämföras med att ha flera, mindre switchar fördelade i fastigheten och som anluts till den centrala switchen med ett fåtal långa kablar.  En annan kostnad att överväga är hur mycket man skall investera i alternativa vägar (Redundency). –Vi kan ställa in en andra central switch som jobbar parallellt med den första. –Vi kan öven göra en alternativ kabeldragning för att ha flera kopplingsvägar mellan switcharna. –Syftet med ett redundant (parallellt) system är att nätverket skall kunna fungera även om en utrustning havererar.

6 Switch Selection: Speed and Types of Ports/Interfaces  Nyare datorer har numera inbyggda 10/100/1000 Mbps nätverkskort. Genom att välja lager2-utrustning som kan tillhandahålla högre hastigheter kan nätverket uppgraderas utan att behöva ersätta de centrala utrustningarna.  När man ska välja switch och välja porttyp (hastighet) och antalet portar är inte helt enkelt. Fråga dig själv följande frågor: Skulle du köpa en switch med: –Endast tillräckligt med portar för att klara dagens behov? –En blandning av UTP-hastigheter? –Både UTP och fiberportar? Fundera noggrant över hur många UTP- respektive fiber-portar som behövs. Överväg hur många portar som behöver kapacitet på 1 Gbps och hur många som klarar sig med 10/100 Mbps i bandbredd. Överväg hur snart det behövs fler portar.

7 Router Selection Factors  Vid val av en router behöver man fundera över: –Kostnaden Routrar kan vara dyra beroende på interface och tilläggstjänster. –Interface types Att lägga till fler moduler, t.ex. för fiberanslutning ökar kostnaden. –Expandability Routrar levereras både med fast och modulär konfiguration. –Fast konfiguration innebär specifikt antal portar av bestämd typ. –Modulär utrustning har utbyggnadsslottar för ökad flexibilitet att installera nya moduler vid behov. De flesta routrar med modulär uppbyggnad levereras med ett antal fasta portar samt extra slottar för senare expension. –Media Det bör finnas kontakter för den typ av media man skall ansluta routern till utan att man måste köpa till extra moduler. –Operating System Features Beroende på version av operativsystemet stödjer routern vissa tjänster och tillägg som: –Säkerhet –Quality of Service (QoS) –Voice over IP (VoIP) –Routing multiple Layer 3 protocols –Services som NAT och DHCP

8 LAN cabling  När man planerar kabeldragningen är det 4 områden som kräver lite extra omsorg: –Work area Är de lokaler som användarna befinner sig i och använder utrustningen. Använder patchkablar för ansluta utrustningen till vägguttaget. Dessa skall ha en maxlängd på 5 meter. Rak UTP-kabel är det vanligaste patchkabeln i bruk. Om en hub eller switch är placerad i en sådan här lokal ansluts den med en korsad kabel till vägguttaget. –Distribution cabling, also known as horizontal cabling Horizontal cabling är kablaget som ansluter vägguttagen till kopplingsskåpen som är placerade i vissa utrymmen (telecommunication rooms). Maximala längden för en kabel mellan ett vägguttag och kopplingsskåpet får inte vara längre än 90 meter. Dessa 90 meter kabel är den permanenta installationen i fastigheten.

9 LAN cabling  När man planerar kabeldragningen är det 4 områden som kräver lite extra omsorg: –Telecommunications room (distribution facility) Detta rum med sitt kopplingsskåp innehåller all den utrustning som behövs för att knyta ihop hela nätverket, dvs hubbar, switchar, routrar samt övrig datautrustning (s.k. data service units, DSUs). Dessa utrustningar tillhandahåller dessutom kopplingen mellan kopplingsskåpen (horizontal cabling) och det s.k. stamnätet (backbone cabling), i vårt fall kopplingen till fiberkabeln som kopplar ihop oss med internet via kommunhuset. Även här används patchkablar för att koppla ihop vägguttagens andra ände (anslutna i en s.k. patchpanel) med uttagen i en switch eller hub. Dessa kablar får inte överstiga längden 5 meter. Dessa rum har ofta dubbla syften då de ofta även innehåller servrarna. –Backbone cabling (vertical cabling) Backbone cabling är det kablage som kopplar ihop kopplingsskåpen med det stora centrala serverrummet hos företaget. Backbone cabling kopplar ihop samtliga kopplingsskåp i fastigheten. Backbone cabling samlar ihop all trafik för vidarebefordran till företagets servrar eller Internet. Backbones består oftast av fiberkabel då hög bandbredd krävs.

10 Total Cable Length: 100 meters  Vid installation av UTP-kablar specifi- serar ANSI/TIA/EIA-568-B-standarden den totala kabellängden till sammanlagt 100 meter per anslutning. –Patchkabeln mellan kopplingspanelen och switchen får inte vara mer än 5 meter. –Det får inte vara mer än 5 meter mellan datorn/skrivaren el.dyl och vägguttaget. –Det får inte vara längre 90 meter mellan vägguttag och kopplingspanel (horizontal cabling).

11 LAN and WAN – Types of Media  Valet av ev. kablage för det väl fungerande nätverket, LAN eller WAN, kräver omsorg I fråga om mediatyp. –UTP (Category 5, 5e, 6, and 7) –Fiber-optics –Wireless  Varje mediatyp har sina för- och nackdelar: –Cable length – Behöver kabeln räcka tvärs över hela rummet eller mellan byggnader? –Cost – Finns det utrymme i budgeten för en dyrare mediatyp? –Bandwidth – Tillhandahåller den använda teknologin tillräcklig bandbredd? –Ease of installation – Klarar teknikerna att själva installer kablaget eller måste man anlita någon utifrån? –Susceptible to EMI/RFI – Kommer verksamheten att störa datasignalerna?

12 LAN and WAN – Types of Media  Cable Length –The total length of cable required to connect a device includes all cables from the end devices to the intermediary device in the telecommunication room (usually a switch). For example, when using UTP cabling for Ethernet, it has the recommended maximum distance of 90 (100) meters. Fiber-optic cables may provide a greater cabling distance-up to 500 meters to a few kilometers depending on the technology. –Attenuation is reduction of the strength of a signal as it moves down a media. The longer the media, the more attenuation will affect the signal. Cabling distance is a significant factor in data signal performance.  Cost –Although fiber provides greater bandwidth than UTP, the material and installation costs are significantly higher. Network designers must match the performance needs of the users with the cost of the equipment and cabling to achieve the best cost/performance ratio.  Bandwidth –A fiber cable may be a logical choice for a server connection. For example, a server generally has a need for more bandwidth than a computer dedicated to a single user. –Wireless is also supporting huge increases in bandwidth, but it has limitations in distance and power consumption.

13 LAN and WAN – Getting Connected  Ease of Installation –UTP-kabel är förhållandevis lätt och flexibel samt har liten diameter vilket gör den idealisk att användas I trånga utrymmen. RJ-45-kontakterna är standard och lätta att montera. En kabellist (a raceway) är en plastkanal som både skyddar och gömmer kablarna. –Många fiberkablarinnehåller en tunn glasfiber som är känslig för hur man böjer kabeln. Veck eller tvåra böjar kan bryta fibern. Kontakteringen (ST, SC, MT-RJ) är betydligt svårare att utföra. –Trådlös utrustning kräver förr eller senare kablar för att kopplas ihop med det trådbundna LANet. Ett trådlöst nätverk kräver ytterliggare planering och testande. Det finns många externa faktorer att ta hänsyn till, t.ex. annan radioutrustning och fastighetens konstruktion och byggnadsmaterial.  Electromagnetic Interference/Radio Frequency Interference –Interference kan skapas av elektriska maskiner, lysrör samt annan radiokommunikationsutrustning. –Sammankopplandet av utrustning mellan olika fastigheter kan orsaka problem. Här är fiberkabel det bästa alternativet. –Trådlöst nätverk är mest känsliga för RFI. Innan man börja använda trådlös utrustning måste ev. störkällor identifieras och om möjligt minimeras.

14 Making LAN Connections: RJ-45 connector  UTP cabling connections are specified by the Electronics Industry Alliance / Telecommunications Industry Association (EIA/TIA).  The RJ-45 connector is the male component crimped on the end of the cable. –When viewed from the front, the pins are numbered from 8 to 1. –When viewed from above with the opening gate facing you, the pins are numbered 1 through 8, from left to right.

15 Making LAN Connections: Straight-through UTP Cables  A straight-through cable has connectors on each end that are terminated the same in accordance with either the T568A or T568B standards. –Identifying the cable standard used allows you to determine if you have the right cable for the job. –More importantly, it is a common practice to use the same color codes throughout the LAN for consistency in documentation.  Use straight-through cables for the following connections: –Switch to a router Ethernet port –Computer to switch –Computer to hub

16 Making LAN Connections: Crossover UTP Cables  For two devices to communicate through a cable that is directly connected between the two, the transmit terminal of one device needs to be connected to the receive terminal of the other device. –The cable must be terminated so the transmit pin, Tx, taking the signal from device A at one end, is wired to the receive pin, Rx, on device B. –Similarly, device B's Tx pin must be connected to device A's Rx pin.  To achieve this type of connection with a UTP cable, one end must be terminated as EIA/TIA T568A pinout, and the other end terminated with T568B pinout.  Crossover cables directly connect the following devices on a LAN: –Switch to switch –Switch to hub –Hub to hub –Router to router Ethernet port connection –Computer to computer –Computer to a router Ethernet port 568A568B 1  3 2  6

17 Making LAN Connections: Console (rollover) Cables  To initially configure the Cisco device, a management connection must be directly connected to the device. (For Cisco equipment this management attachment is called a console port).  The cable used between a terminal and a console port is a rollover cable, with RJ-45 connectors. The rollover cable, also known as a console cable. It has a different pinout than the straight-through or crossover RJ-45 cables. The pinout for a rollover is as follows: –1 to 8 2 to 7 3 to 6 4 to 5 5 to 4 6 to 3 7 to 2 8 to 1 1  8 2  7 3  6 4  5 5  4 6  3 7  2 8  1

18 Making LAN Connections  On the figure, identify the cable type used based on the devices being connected.  Use straight-through cables for connecting: –Switch to router –Computer to switch –Computer to hub  Use crossover cables for connecting: –Switch to switch –Switch to hub –Hub to hub –Router to router –Computer to computer –Computer to router

19 Making LAN Connections: MDI or MDIX  När man kopplar ihop olika typer av utrustningar används raka kablar.  Och när man kopplar ihop utrustningar av samma typ används korsade kablar.  I ett Ethernet LAN använder utrustningarna ett av två typer av UTP-interface - MDI eller MDIX. –The MDI (media-dependent interface) använder den normala Ethernet pinout. Pins 1 and 2 are used for transmitting and Pins 3 and 6 are used for receiving. Devices such as computers, servers, or routers will have MDI connections. –The MDIX (media-dependent interface, crossover) byter, korsar, det hela internt. Detta medför att det fungerar att koppla datorer mm till hubbar eller switchar m.h.a. raka kablar.

20 Making LAN Connections: MDI/MDIX  Många utrustningar tillåter att UTP Ethernet portar alternerar mellan MDI och MDIX. Detta kan göras på tre olika sätt, beroende på utrustningen: –1. Några enheter har portar som på elektrisk väg byter på transmit och receive. Porten kan ändras från MDI till MDIX genom att aktivera mekanismen. –2. En del enheter tillåter att man via konfigurationen sätter portarna till antingen MDI eller som MDIX. –3. Många av de nyare utrustningarna sköter den omkopplingen helt automatiskt. En del utrustningar har denna omkoppling påslagen redan från början. Andra måste man in i konfigurationen för att slå på denna funktion.

21 Making WAN Connections  Per definitiona täcker WAN-länkar extremt långa avstånd. –Dessa distanser kan nå runt hela jorden för att tillhandahålla kommuniktionslänkar.  WAN-kopplingar kan se väldigt olika ut. T.ex. : –Telephone line RJ11 connectors for dialup or Digital Subscriber Line (DSL) connections –60 pin Serial connections  I labbet kan du komma att få använda cisco- routrar som har en av två möjliga seriella kablar. –Den första kabeltypen har en DB-60-kontakt i Ciscos ände. –Den andra typen har en kompakt variant som kallas för Smart Serial connector i Ciscos ände. Båda kablarna använder en stor Winchester 15 Pin kontakt i nätverksänden. Denna ände av kabeln används som en V.35- anslutning mot en lager1-utrustning som en CSU/DSU.

22 Making WAN Connections: DCE and DTE  Följande benämningar beskriver typen av utrustning som kan upprätthålla en länk: –Data Communications Equipment (DCE) – Tillhandahåller ”klock”-servicen till andra utrustningar. Befinner sig i WAN-änden av länken, dvs leverantören. I de flesta fall är det ISP’n som tillhandahåller ”klock”servicen för att synkronisera överförings- signalerna. T.ex. om en utrustning kör Mbps, måste varje mottagnde enhet använda en klocka som sänder ut en signal varje 1/1,544,000 sekund. –Data Terminal Equipment (DTE) – Tar emot ”klock”service från annan utrustning och justerar sig efter den. Befinner sig hos WAN-användar-änden av länken. Om en seriell koppling är gjord direkt mot en service provider eller till någon utrustning som tillhandahåller klockservicen, t.ex. en channel service unit/data service unit (CSU/DSU), är routern DET och använder en DTE serial kabel.  Tänk på att det kan komma tillfällen, speciellt i labbmiljö, där routern måste agera klocka och kommer då att använda en DCE-kabel.

23 Making WAN Connections  När det behövs en WAN-koppling mellan två routrar I labbmiljö, koppla ihop routrarna med en seriel kabel för att simulera en point-to- point-förbindelse. –I det här fallet, bestäm vilken router som sköter klockan. –Routar är DET i grunden men kan konfigureras till att agera som DCE.  V35-simulerande kablarna finns för både DTE och DCE. För att skapa en seriell point-to- point-koppling, sätt ihop en DET och en DCE- kabel. –Varje kabel har en kontakt som passar precis med den andra sorten. –Kontakterna är konfigurerade så att det inte går att sammankoppla samma kabeltyp av misstag.

24 How Many Hosts in the Network?  För att kunna lägga upp en adresseringsstruktur för ett nätverk börjar man med att bestämma antalet datorer (nuvarande och framtida). –Utrustningar som behöver en ip-adress inkluderar: Anvädarnas datorer. Administrationens datorer Servrar Övrig utrustning såsom skrivare, ip-telefoner mm. –Nätverksutrustningar som behöver ip-adresser är: Rotrarnas LAN-interface Routrarnas WAN-(serial)interface –Nätverksutrustningar som behöver IP-adresser i övervaknings- och administrationssyfte är: Switchar Wireless Access Points  Sedan bestämmer man om samtliga enheter skall finns i samma nätverk eller om man behöver dela upp nätet i separata subnät. –Tänk på att antalet datorer på ett nätverk bestäms av hur många bitar som avsatts till att representera datorer. Beräknas enligt följande: 2 upphöjt till n minus 2 (2^n - 2), där n är antalet tillgängliga bitar för datoradresser. –Tänk även på att de 2 fråndragna adresserna representerar nätverket respektive broadcastadressen.

25 How Many Network?  Det finns många anledningar till att dela upp ett nätverk i subnät: –Hantera Broadcast Trafik – Antalet broadcasts, som påverkar nätets prestanda, minskas då nätet delas upp i mindre delar med färre enheter per del. –Differentierade nätverksbehov – Om olika användargrupper har olika behov i fråga om nätaccess, hanteras detta enklast om de befinner sig i olika subnät. –Säkerhet – Olika nivåer av säkerhet kan implementeras baserat på nätadresserna.  Subnät –Varje subnät behöver ett routerinterface som gateway eftersom de är egna fysiska nätverk. –Kopplingen mellan routrar är också separata subnät. –Antalet subnät på ett nätverk beräknas även det ur formeln 2^n, där n är antalet ”lånade” bitar från nätverksadressen.  Subnätsmask –Slutligen anger man subnätmasken: Varje fysiskt segment behöver ett unikt subnät och en unik subnätmask Detta ger en uppsättning användbara adresser för varje subnät

26 Bestämma Adresstandard För Nätverket  När man tilldelar en IP-adress till en router som skall fungera som gateway, använder man av hävd den första (lowest) eller den sista (highest) adressen i nätet. Detta tillvägagångssätt underlättar configuration och felsökning.  Det är även lämpligt att bestämma hur adresserna i övrigt skall fördelas inom nätverket. T.ex. använder man alltid de sista 10% till kringutrustning som skrivare, skanners mm och alltid de första 70% till datoradresser. Bilden nedan visar att datorerna i de olika näten alltid finns i adressområdet  Glöm inte att notera hur adresseringen ser ut. Helst på papper för åtkomlighetens skull.  Några olika kategorier av utrustning är: –Vanlig användare –Användare med särskilda uppgifter –Nätverksresurser –Router LAN interfaces –Router WAN links –Konfigureringsbehov

27 Calculating Addresses: Case 1  The figure shows the network topology for this example:  Student LAN –Student Computers: 460 –Router (LAN Gateway): 1 –Switches (management): 20 –Total for student subnetwork: 481  Instructor LAN –Instructor Computers: 64 –Router (LAN Gateway): 1 –Switches (management): 4 –Total for instructor subnetwork: 69  Administrator LAN –Administrator Computers: 20 –Server: 1 –Router (LAN Gateway): 1 –Switch (management): 1 –Total for administration subnetwork: 23  WAN –Router - Router WAN: 2 –Total for WAN: 2  Det finns två metoder tillgängliga för att bestämma subnätsadresser I ett nätverk. –Man kan använda Variable Length Subnet Masking (VLSM), när vi tilldelar prefix och vilka bitar som adresserar datorerna baserat på antalet datorer i nätverket. –Eller så kan vi använda en non-VLSM metod, där varje subnät använder samma prefix som ger samma antalet datorer i varje nät.

28 Calculating Addresses: Case 1: Addresses-without VLSM  När vi använder en non-VLSM metod vid adresstilldelning, får alla subnäten lika många adresser. –Vi baserar antalet adresser utifrån det största behovet för något nät  I Case 1, var Student LAN det största nätet med 481 adresser.  Vi använder 9 som värde för n eftersom 9 är den första exponentenför 2 som är större än 481. –Genom att låna 9 bitar för datoradresser får vi följande uträkning: –2^9 = 512 – = 510 användbara datoradresser –Detta möter behovet för åtminstone 481 adresser och som tillåter en lite utökning. Detta lämnar alltså 23 bitar till nätverksadresserna (32 total bits - 9 host bits).  Eftersom det finns fyra nätverk i exemplet kommer vi att använda fyra block om 512 adresser i varje, totalt 2048 adresser. –Vi kommer använda adressblocket /23. Detta förser oss med adresser från till

29 Calculating Addresses: Case 1: Addresses-without VLSM  For the Student network block, the values would be: –The student network required 481 address –The address block is to –Only 29 address will go unused  Instructor LAN –The instructor network requires a total of 69 addresses. –The address block is to –The 441 addresses will go unused.  Administrator LAN –The administrator network requires a total of 23 addresses. –The address block is to –The 487 addresses will go unused.  WAN –The WAN network requires a total of 2 addresses. –The address block is to –The 508 addresses will go unused.  We can use VLSM in this internetwork to save addressing, but using VLSM requires more planning.

30 Calculating Addresses: Case 1: Addresses-with VLSM  När vi använder tilldelning enligt VLSM kan vi använda mindre adressblock allt eftera behov.  I det här exemplet har vi fått oss tilldelat nätverket /22 (subnet mask ). –Vi kommer att använda 10 bitar för att definiera adresser och subnät. –Det ger oss totalt 1024 adresser från to  Student LAN –The largest subnet is the Student LAN requires 481 addresses. –Using the formula usable hosts = 2^n - 2, borrowing 9 bits for the host portion gives = 510 usable host addresses. –Using the lowest available address gives us of /23. –The IP host range would be through  Instructor LAN –The next largest network is the Instructor LAN. It requires at least 69 addresses. –Using 6 in the power of 2 formula, 2^6 - 2, only provides 62 usable addresses. –We must use an address block using 7 host bits. The calculation 2^7 -2 will yield a block of 126 addresses. –The next available block is the /25 network. –This provides an IP host range of to

31 Calculating Addresses: Case 1: Addresses-with VLSM  Administrator LAN –For the Administrator LAN, we need to accommodate 23 hosts. –This will require the use of 6 host bits: 2^ –The next available block of addresses that can accommodate these hosts is the /26 block. –This provides IP host range of to  WAN –The last segment is the WAN, requiring 2 host addresses. –Only 2 host bits will accommodate the WAN links. 2^2 - 2 = 2. –The next available address block is /30. –This gives an IP host range of to  This completes the allocation of addresses using VLSM for Case 1. If an adjustment is necessary to accommodate future growth, addresses in the range of to are still available.

32 Calculating Addresses: Case 2  I Case 2 består utmaningen i att subnetta nätverket med så lite ”spill” som möjligt.  Figuren visar 5 olika subnät med olika adressbehov. Givet nät är /24.  Adressbehoven är: –NetworkA - 14 hosts –NetworkB - 28 hosts –NetworkC - 2 hosts –NetworkD - 7 hosts –NetworkE - 28 hosts

33 Calculating Addresses: Case 2  Liksom med Case 1 börjar vi processen med de största adressbehovet.  Störst behov har nätverken NetworkB och NetworkE. Båda behöver 28 adresser. –For networks B and E, 5 bits are borrowed from the host portion and the calculation is 2^5 = –This allows 8 subnets with 30 hosts each. –Network B will use Subnet 0: /27 –host address range 1 to 30 –Network E will use Subnet 1: /27 –host address range 33 to 62  The next largest host is NetworkA, followed by NetworkD. –Network A will use Subnet 0: /28 host address range 65 to 78 –Network D will use Subnet 1: /28 host address range 81 to 94  NetworkC has only two hosts. –Network C will use Subnet 1: /30 –host address range 97 to 98  The host requirements are: –NetworkA - 14 hosts –NetworkB - 28 hosts –NetworkC - 2 hosts –NetworkD - 7 hosts –NetworkE - 28 hosts

34 Device Interfaces  It is important to understand that Cisco devices, routers, and switches have several types of interfaces.  LAN Interfaces - Ethernet –The Ethernet interface is used for connecting cables that terminate with LAN devices such as computers and switches. –Several conventions for naming Ethernet interfaces, including AUI (older Cisco devices), Ethernet, FastEthernet and Fa 0/0. –The name used depends on the type and model of the device.  WAN Interfaces - Serial –Serial interfaces are used for connecting WAN devices to the CSU/DSU. –For lab, we will make a back-to-back connection between two routers, and set a clock rate on one of the interfaces. –To establish communication with a router via a console on a remote WAN, a WAN interface is assigned a IPv4 address.  Console Interface –The console interface is the interface for initial configuration. –Physical security of network devices is extremely important.  Auxiliary (AUX) Interface –This interface is used for remote management of the router. –Typically, a modem is connected to the AUX interface for dial-in access.

35 Making the Device Management Connection  Nätverksutrustningar har normalt vare sig skärm, tangentbord eller pekdon. För att kunna konfigurera, verifiera eller felsöka krävs en koppling mellan utrustningen och en dator.  För att upprätta en sådan koppling används ett program som emulerar (simulerar) en terminal, kallad Hyperterminal (Windows). –En terminalemulator är ett program som tillåter en dator att komma åt funktioner i en annan utrustning. Enkelt uttryckt fungerar det så att man m.h.a. emulatorn använder sin egen dators skärm och tangentbord för att styra den andra maskinen som om skärm och tangent sat direktkopplat på den andra utrustningen. –Kopplingen mellan datorn och utrustningen sköts oftast m.h.a. en seriell kabel.

36 Making the Device Management Connection  För att koppla upp sig mot en router eller switch för konfiguration mm via terminalemulatorn gör man följande:  Steg 1: –Anslut datorn till console-porten på utrustningen med en s.k. console- kabel. –Console-kabeln har en DB-9-kontakt i ena änden och en RJ-45-kontakt i andra. –Många nyare datorer har inte någon seriell kontakt. Använd då istället en USB-to-serial –kabel för anslutningen till console-porten.  Steg 2: –Starta programmet HyperTerminal. Finns under Start -> Alla program -> Tillbehör -> kommunikation -> HyperTerminal. –Ge sessionen ett valfritt namn. Spelar ingen roll vilket. –Välj ”Anslut med: ” Välj ”com1”. ”Ok”. –Ställ in följande värden: Bitar per sekund: 9600 bps Databitar: 8 Paritet: Ingen Stoppbitar: 1 Flödesreglering: Ingen  Steg 3: –Tryck Ok. Du är nu inloggad på utrustningen. –Du kan nu hantera utrustningen genom att trycka [Enter].

37 Summary


Ladda ner ppt "Objectives  Upon completion of this chapter, you will be able to: –Identify the basic network media required to make a LAN connection. –Identify the types."

Liknande presentationer


Google-annonser