Staten, familjen och hushållet

En presentation över ämnet: "Staten, familjen och hushållet"— Presentationens avskrift:

1 Staten, familjen och hushållet
Om Delrapport 1 från moderaternas familjepolitiska grupp, Freja-salen

2 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Rapporten innehåller Historik över familjepolitiken, med uppmärk-samhet på vad borgerliga regeringar initierat. Liksom (s) har de borgerliga sagt ”Rösta med oss och vi skall ge dig trygghet!”, men de har ofta fortsatt och sagt ”Rösta med oss och vi skall ge dig möjligheter!” Ingen genomgång av allianspartiernas familjepolitik. Inga konkreta politiska förslag. Verklighetsbeskrivning och diagnos av viktiga trender och problem för familjer och hushåll 2005. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

3 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Svensk familjepolitik har haft blinda fläckar: Civila samhällets bidrag till välfärd Familjesocial verksamhet i religiösa samfund. Familjesocial verksamhet i ideella föreningar. Socialminister Bengt Westerberg initierade utredningar. Privata transfereringar inom släkt och familj. Fackets, arbetsgivarnas och avtalsförsäkringarnas roll i familjens välfärd. Familjens bidrag till lösningar av sociala problem. I den enorma floran av statliga utredningar finns ingen med fokus på familjens roll i bekämpning av droger, hemlöshet, brottlighet, mm! Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

4 Svensk familjepolitik har haft beröringsskräck: Marknadsnära lösningar
I Sverige förbjöd Lex Pysslingen 1984 företag att driva dagis. “Gärna sophämtning men ingen privat service som gäller barn” (Olof Palme i debatt med Ulf Laurin 1986) Jämför tyska äldrevårdsförsäkringen av år 1995 med sin klartänkta arbetsfördelning mellan statsmakter, näringsliv och civilsamhälle. Gäller för äldre med vårdbehov av mer än 1½ tim per dag. Beslut om hemtjänst, serviceboende eller sjukvård görs av läkare, utförs av civilsamhälle, försäkringsbolag eller lokal myndighet, finansieras genom arbetsgivaravgift och särskild skatt på pensionen. Servicenivån kan uppgraderas genom egen extrabetalning. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

5 Det är skillnad på familj och hushåll
Familjen bygger på banden mellan makar, och/eller mellan föräldrar och barn och mellan syskon. Kärlek Plikter Livslångt föräldraskap och (långt) sambo- eller äktenskap Klenoder Fasta värden Behov av sex; allt sex sker inte inom familjen, men utan sex ingen familj Exempel: Kungahuset Hushållen bygger på praktiska arrangemang som möter vardagliga överlevnadsbehov. Ekonomi Bekvämligheter Man kommer och man går (”frukostisering”) Varor Pragmatiska värden Behov av hushållning; men ingen systematisk vinst-maximering som i ett företag Exempel: Hovet Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

6 Det är skillnad på politik för familj och hushåll
Exempel på familjepolitik: Barnbidrag Mödravårds-central Exempel på hushållspolitik: Bostadsbidrag Hemtjänst Den slutsats vi hoppas att allianspartierna skall dra av vår distinktion är att de är eniga i hushållspolitiken och är oeniga och behöver kompromissa (eller lägga åt sidan under mandatperioden) vissa punkter i familjepolitiken. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

7 Familjens förändring Kring 1900: patriarkal kärnfamilj
Mamma, pappa, barn, med pappan huvudsaklig försörjare och mamman ansvarig för barnen. Kärlek styr makars val av varandra, men mannen etablerar sig ekonomiskt innan han gifter sig. Familjefadern tjänar tillräckligt med pengar för att ta med sig hustru och barn om och när han flyttar till nytt jobb. I medelklassen, men också i arbetarklassen, ligger det manlig stolthet i att kunna försörja en familj. Mannen är målsman för sin hustru i juridiska och ekonomiska ärenden (upphävs 1920). Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

8 Familjens förändring Kring 1950: Individualistisk familj
På 1950-talet avskaffas barns juridiska försörjningsplikt mot sina föräldrar. Äktenskapet börjar förlora sin särställning: 5 procent av svenska par lever som sambor. 2 procent av alla barn har aldrig levt med båda sina biologiska föräldrar. 5 procent av barn och ungdomar upplever att föräldrarna separerade eller skildes. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

9 Familjens förändring Kring 1950: Kvinnor protesterar
För stora grupper kvinnor blev den patriarkala kärnfamiljen en stålbur i efterkrigstidens nya möjligheter, livsstilar och livschanser. Buren innebar att kvinnor inte utnyttjar sin utbildning, att de inte tjänar egna pengar, att de inte har arbetskamrater. Radikaliseringen illustreras av ett av 1960-talets slagord ”Kärleken är opium för kvinnorna”. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

10 Familjens förändring Efter 1950: Jämställdhet i familjefrågor
Abortlagstiftningen (1975) tillsammans med den moderna preventivtekniken gör att kvinnan, om hon vill, ensam kan kontrollera fortplantningen. Abort blir helt och hållet kvinnas beslut, men faderskapets ansvar för varje barn som föds är i lagen lika stort och långvarigt som moderskapets ansvar. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

11 Familjens förändring Kring 2000: Jämställd två-försörjarfamilj
Äktenskapet förlorar sin särställning: 45 procent av alla barn föds i samboförhållanden, 44 procent i äktenskap. 9 procent av barnen föds i ”minifamiljer”, dvs. till en ensamstående förälder som aldrig bott ihop med den andra föräldern, eller separerar innan barnet föds eller under dess första levnadsår. 25 procent av barn och ungdomar upplever att föräldrarna (äkta makar eller sambon) separerar eller skiljs. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

12 Några slutsatser av forskning om familjeförändring under 100 år
Familjen har förändrats mer än flertalet institutioner (alltså mer än förvaltningar, bolag, kyrkor, universitet, domstolar, mm.) Familjen har förändrats mer i Norden än i resten av Europa. Familjen har förändrats mer i Sverige än i de nordiska grannländerna. Vi vet inte om svenska familjer leder en allmän utveckling eller om vi är ett ytterlighetsfall som kommer att närma sig medelläget för EU. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

13 Föräldrars form av sammanboende
Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

14 En ögonblicksbild 17-åringars familjer
Minimifamiljer, dvs. singel förälder med ett eller flera barn. 28% Nätverksfamiljer, dvs. sambon eller gifta med barn och ”bonusbarn” och ”samföräldrar”. 7% Typfamiljer, dvs. där barn och båda biologiska föräldrar växt upp tillsammans åtminstone tills barnen blir vuxna. 62% Tregenerationsfamiljer, dvs. med barn, föräldrar och mor- eller farföräldrar tillsammans. Typfamiljer: Ungefär hälften av dem ingås som äktenskap (och blir vad som för det mesta kallas ”vanliga familjer”) och hälften som samboförhållanden, men många sambon gifter sig när barnen blivit större. Det finns många barnlösa par och barnfamiljer utan 17-åringar så dessa siffror skall inte generaliseras att gälla alla familjer i landet. Typfamiljer, dvs. där barn och båda biologiska föräldrar växer upp tillsammans åtminstone tills barnen blir vuxna. Ungefär hälften av dem ingås som äktenskap (och blir vad som för det mesta kallas ”vanliga familjer”) och hälften som samboförhållanden, men många sambon gifter sig när barnen blivit större. Tregenerationsfamiljer, dvs. med barn, föräldrar och mor- eller farföräldrar tillsammans Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

15 Varaktighet av äktenskap och föräldraskap
Under 25 år efter 1970-talets sexuella frigörelse har ett svenskt äktenskap i snitt varat i 11 år, räknat som medianen av antalet år mellan vigselåret och upplösningsåret. Under perioden var äktenskapens varaktighet kortare (8½ år) men på 2000-talet kom den tillbaka till 11 år. Signalerar detta en ny trend mot varaktigare äktenskap? För samboföräldrar är uppbrottsfrekvensen dubbelt så stor som för gifta. För sambon utan barn finns ingen statistik. Den livslånga relationen mellan förälder och barn markeras i svensk lag av barnens laglott när en förälder dör. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

16 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Växelvis boende Om föräldrar lämnar varandra kan deras barns liv bli delat i ”mammas veckor” och ”pappas veckor”, dvs. barnen ambulerar mellan olika hushåll. År 2003 levde 16 procent av skilda föräldrars barn på det sättet; siffran ökar år från år. Långt flera i storstäderna än övriga landet väljer växelvis boende. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

17 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Barnens situation Socialnämnden skall sörja för att föräldrar som inte är gifta erbjuds samarbetsavtal i frågor om barnens vårdnad, boende och umgänge. Sådant avtal upprättas för ca 90 procent för de barn som föds av icke-gifta föräldrar. Gemensam vårdnad anmäls för cirka sex av tio barn i dessa avtal, ofta växelvis boende. Så skapas ”nätverksfamiljer”; familj och hushåll överensstämmer inte för barnen. En pojke berättar för en annan att han har en ny ”plastpappa” för mamma har en ny sambo som heter NN. Svaret blir ”Du är lycklig du. Han är bra. Honom har jag också haft.” Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

18 Håll ett korrekt och historiskt perspektiv på familjen
”Förr drabbades många barn av en förälders död, nu drabbas än fler barn av en förälders frivilliga uppbrott från hemmet. I det senare fallet kan man emellertid hålla kontakt trots att man inte bor tillsammans. Även om föräldrars uppbrott från hemmet genom skilsmässa ökat, har tre av fyra ungdomar (73 procent) inte upplevt varken föräldrars skilsmässa eller dödsfall. Föreställningen att familjen i vår tid upplösts och slutat att fungera för barn och ungdom gäller således inte för majoriteten ungdomar” (Busch Zetterberg, 1996, s 17). Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

19 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Hushåll Hushållet svarar för praktiska arrangemang för husrum för nattens vila, för mat och dryck, persedelvård, underhåll, förvaring av prylar, etc. Effektiv hantering och ransonering av hushållets resurser är dess övergripande mål. Bostaden är vanligen hushållens största tillgång. Äganderätt är viktig för hushåll! Hushållsarbete är obetalt arbete. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

20 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Hushållens särart Hushållet hanterar resurser för eget behov (”hushållar”) men drivs inte av maximering av vinst som företag, inte av maximering av den allmänna ordningen som förvaltningar, inte av maximering av stadgarnas ändamål som föreningar, och inte heller av röstmaximering och makt som politiska partier. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

21 Hushållsnära tjänster
Hushållens unika produktion är vila, sömn och annat som ingen annan kan tillverka. ”Hushållsnära tjänster” är städning, tvätt, matlagning, hämtning och lämning av barn på dagis, trädgårdsarbete, mm. De kan köpas på marknaden men pga höga skattekilar utförs de i dagens Sverige mest av hushållsmedlemmarna själva eller av svartarbetande. På grund av komplicerade skatteinbetalningar och anställningsjuridik köps tjänsterna vitt enklast från ett bolag. Normalt är hushåll inte affärsdrivande. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

22 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Jämställdheten i hushållsfrågor: delning av matlagning, tvätt och städning Jämställda, 13 procent, mannen och kvinnan delar lika på matlagning, tvätt och städning. Semijämställda, 24 procent, delar också på alla tre formerna av hushållsarbete men kvinnan har huvudansvaret och gör mest. Konventionella, 36 procent, låter kvinnan göra allt eller mest av två sysslor och delar ungefär lika på den tredje som oftast är städningen. Patriarkala, 27 procent, låter kvinnan alltid göra två av de tre sysslorna och oftast eller alltid även den tredje (Ahrne and Roman 1997) Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

23 Fyra varianter av jämställdhet
Jämställd familj Ojämställd familj Jämställt hushåll Typ 1 Typ 2 Ojämställt hushåll Typ 3 Typ 4 Den jämställda familjen i det ojämställda hushållet (Typ 3) tycks vara en vanlig och seg struktur i dagens Sverige. Det kommer antagligen vara lättare att övergå till en mer fulländad jämställdhet (Typ 1) om och när det blir lättare att köpa hushållsnära tjänster och lika självklart att göra det som att köpa pizza eller annan färdiglagad mat. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

24 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Befolkningsfrågan I Sverige av år 1900 föddes 4,0 barn per kvinna; 1950 var antalet barn 2,1 per kvinna, och år 2000 hade antalet sjunkit till 1,6. Det senare räcker inte till för att hålla befolkningen konstant utan invandring och ökad livslängd. Men det räcker att slå alla de gamla europeiska stormakternas födelsetal – Ryssland, England, Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Spanien – har lägre födelsetal decennierna kring 2000 än Sverige. I Sydeuropa avstår unga i hög grad både från att vara sambo och från att vara äkta makar, och resultatet blir färre barn. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

25 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Föräldraförsäkring 1973 Föräldraförsäkringen betalas ut till den förälder som tar ledigt för att sköta barn. Försäkringen var den första av sitt slag i världen som utbetalades också till pappor. Fokus: att motverka trenden att tvåförsörjarfamiljen fick färre barn. att ge kvinnor en fast förankring på arbetsmarknaden. att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

26 Socialförsäkringar för nativitet
Bas för beräkning Grundtrygghet (alla får lika bidrag) Inkomsttrygghet (ersättning för inkomstbortfall) Antalet barn 1. Barnbidrag 2. Föräldrars lön från förvärvsarbete när de får barn. 3. 4. Föräldraförsäkring USAs “exemption” dvs. skatterabatt för barn tycks ha haft större effekt på nativitet än det europeiska barnbidraget. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

27 Politiken för familj och hushåll i livets olika stadier
Albertus Pictors livshjul i Härkeberga kyrka i Uppland anknyter till en medeltida tradition om livets faser. En spelman musicerar till uppgången. Döden dirigerar ned-gången. Den familjepolitiska diskussionen får inte fastna vid småbarns-föräldrarnas problem. Familjepolitiken gäller hela livscykeln. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

28 Livets stadier och deras institutionella inramning
Spädbarn Barn Ung-dom Ung Vuxen Medelålders Unga Äldre Åldre äldre Lilla världen Familj Hushåll Stora världen Utbildning Jobb, etc Frivilliga sektorn Offentliga sektorn Service Bidrag Lagstiftning Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

29 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Den lilla världen – har blivit komplicerad och genomborrad av arbetsmarknadsvillkor och politiska beslut Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

30 Ungdom och ung vuxen Senare etablering
Andelen 19- och 20-åringar som varken arbetar eller studerar har på tio år ökat från 10 till 20 procent. Männens etableringsålder på arbetsmarknaden ökade under perioden från 21 år till 26 år. Kvinnornas etableringsålder ökade under samma period från 20 till 27 år. 2000-talets svenskar börjar betala skatt vid en betydligt högre ålder än 1900-talets svenskar. Det påverkar statsbudgeten. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

31 Ung vuxen och ung medelålders ”De desperata åren”
Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

32 Äldre medelålders och ”Unga äldre” De nya bidragsmottagarna
I Tage Erlanders välfärdsstat gick bidrag mest till unga som ännu inte kunde försörja sig och till gamla som inte längre kunde försörja sig. Dessutom till sjuka och arbetslösa för hjälp tillbaka till jobben. Socialbidrag täckte tillfälliga nödsituationer. I Göran Persons välfärdsstat finns detta kvar men mest pengar går nu till medelålders. Notera dock att i Sverige är inga bidrag eller avdrag knutna till familjeroller som ”hustru” och hennes ”man”. De knyts till ”förälder”, ”hyresgäst”, ”student”, ”låginkomsttagare” osv. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

33 Medelåldern blir välfärdspopulation
Personer i årsåldern erhåller 2005 transfereringar som motsvarar dubbla kostnaden för alla barnbidrag. Personer i årsåldern erhåller också transfereringar som motsvarar dubbla kostnaden för alla barnbidrag. Personer i årsåldern erhåller transfereringar som motsvarar tredubbla kostnaden för alla barnbidrag. Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

34 Finansministerns perspektiv
Moderaternas familjepolitiska grupp 2005

35 Moderaternas familjepolitiska grupp 2005
Framtidsperspektiv Anpassa livet i familj och hushåll till heltidsjobb eller anpassa arbetslivet till familjelivet och reformera arbetstider (“moduler”) Leva av arbete (marknadslön) eller leva på bidrag (“medborgarlön i vardande”) Moderaternas familjepolitiska grupp 2005