Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsning 4. Definition av hälsoekonomi Varför ett eget område? Positiv och normativ analys Welfarism och extra welfarism Hälsans bestämningsfaktorer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsning 4. Definition av hälsoekonomi Varför ett eget område? Positiv och normativ analys Welfarism och extra welfarism Hälsans bestämningsfaktorer."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 4

2 Definition av hälsoekonomi Varför ett eget område? Positiv och normativ analys Welfarism och extra welfarism Hälsans bestämningsfaktorer på aggregerad nivå Hälsans bestämningsfaktorer på individuell nivå: Grossmans modell Principal-agent problemet Utbudsdriven efterfråga

3 Hälsoekonomi: Tillämpning av nationalekonomi på studieområdet hälsa, Kan använda metoder från andra discipliner som kan vara relevanta Studerar allokering av resurser inom hälso- och sjukvårdssektorn Studerar allokering av resurser mellan hälso- och sjukvårdssektorn och andra samhällssektorer. Vad är hälsoekonomi? 3

4 Varför ett eget område? 1.Samhället lägger ner stora resurser på sjuk- och hälsovården. 2.Ökade sjukvårdskostnader i många länder. 3.Hög grad av osäkerhet på konsumtionssida. 4.Försäkringar förekommer ofta. 5.Asymmetrisk information är mer regel än undantag. 6.Många producenter är inte vinstmaximerare. 7.Reglerade marknader. 4

5 Hälsoekonomisk analys  Positiv ekonomisk analys Syftar till att förklara och förutsäga enskilda människors och organisationers beteende. Exempel: Hur kommer en höjning av priset att påverka efterfrågan på en vara?  Normativ ekonomisk analys Behandlar frågor som har att göra med hur något bör vara. Exempel: En ekonomisk utvärdering av folkhälsoarbete.

6 Normativa ansatser MålvariabelSamhälleliga Målsättningar Pareto- Principen MaximeringJämlikhet Nytta/Välfärd (Welfarism) AB-- Hälsa (Extra-welfarism) --CD

7 Målvariabel  Welfarism Insatser ska bedömas med utgångspunkt i hur stor nytta/välfärd de genererar. Hälsa är bara en av många komponenter som bestämmer människors välbefinnande.  Extra welfarism Kompletterande (extra) information vid sidan av nytta/välfärd inkluderas i bedömningen av folkhälsoarbete eller samhälleliga insatser. Utgångspunkten är att människors behov för att leva ett gott liv ser olika ut men hälsa är den viktiga variabeln.

8 A. Pareto-principen med nytta Vilfredo Pareto ( ). En insats som gör att en individ får det bättre utan att någon annan får det sämre bör genomföras. Beaktar inte fördelningshänsyn. Det kan finnas flera pareto-optimala situationer Används i samband med att insatser minskar förekomsten av marknadsmisslyckande.

9 B. Maximering av nytta Fokuserar på att maximera samhällets sammanlagda nytta/välfärd. Vinnarna kan kompensera förlorarna. För att undersöka om en insats bör genomföras enligt denna princip genomför man en kostnads-intäkt analys Kostnads-intäkt analys Kostnad Intäkt Nettoeffekt Kostnads-intäkt analys Kostnad Intäkt Nettoeffekt

10 C. Maximering av hälsa Maximera samhällets totala hälsa oberoende av hur den fördelas mellan individerna. De hälsoekonomiska utvärderingarna kostnads-effekt analys och kostnads-nytto analys baseras på hälsomaximering Kostnads-effekt analys Nettokostnad Räddade liv100 Kostnad per räddat liv Kostnads-effekt analys Nettokostnad Räddade liv100 Kostnad per räddat liv

11 D. Jämlik hälsa  Jämlikhet 1.Individerna kan föredra att leva i ett samhälle med små inkomstskillnader och jämlik hälsa. 2.Samhällelig rättvisa är ett mål i sig.  Jämlikhet och hälsa a.Hälsan är fundamentalt för människan b.Hälsan är nödvändigt för att nå andra mål c.Stödet för en jämlik fördelning av hälsa är starkare jämfört med inkomst och utbildning.

12 Maximering Lika fördelning Hälsa män Hälsa kvinnor Ojämlikt Jämlikt Hälsa män Hälsa kvinnor Ojämlikt Jämlikt

13 Hälsans bestämningsfaktorer  Aggregerad nivå: Tillgången och kvaliteten på hälso- och sjukvård. Befolkningens sammansättning. Tillgången på läkemedel. Livsstil. Konsumtionen av varor som är skadliga för hälsan. Utbildning. Inkomst. Tillväxt.

14 Hälsans bestämningsfaktorer  Individuell nivå: På individnivå måste vi ta hänsyn till individens egenskaper såsom ålder, utbildning, inkomst. Hälsoekonomer använder en modell som liknar den om humankapitalet. Teorin om humankapitalet säger att individer investerar i utbildning, arbetslivserfarenhet och hälsa för att bli mer produktiva och få högre lön. Modellen hälsoekonomer använder heter Grossmans modell.

15 Grossmans modell  Modellens viktigaste ingredienser 1.Individer är inte ute efter att konsumera hälso- och sjukvård men att ha bättre hälsa. 2.Individer producerar hälsa med hjälp av hälso- och sjukvården. 3.Individer producerar hälsa även med hjälp av andra varor. 4.Hälsa kan ses som en konsumtionsvara men också som en kapitalvara. 5.Hälsa varar under en lång period men deprecieras över tid.

16 Investering i Hälsokapital o Hälsovård o Diet o Miljö o Inkomst o Tid Antal dagar vid god hälsa: o Fysisk hälsa o Psykisk hälsa Period Input HälsokapitalOutput

17 Grossmans modell  Modellens två sidor 1. Hälsokapitalets kostnad: Den avkastningen man kunde ha fått om man hade sparat pengar på banken och fått ränta istället för att använda dem på att förbättra hälsokapitalet (köpa träningskort t.ex.). Deprecieringen av hälsokapitalet som sker varje period. Hälsokapitalets kostnad = förlorad ränta + depreciering

18 Grossmans modell  Modellens två sidor 2. Hälsokapitalets avkastning: Den avkastningen man från en enhet hälsokapital – ökningen i lönen som man får när man investerar i hälsokapitalet. Antas vara avtagande. Ju mer hälsokapital desto mindre avkastning generas av en extra enhet hälsokapital. Hälsokapitalets avkastning = påverkas av hur många enheter hälsokapital individen har

19 Grossmans modell Hälsokapital Ränta + depreciering 0 Hälsokapitalets kostnad, Hälsokapitalets avkastning H0H0 Jämvikt Avkastning

20 Grossmans modell  Priser Priset på hälsorelaterade varor relativt andra varor bestämmer hur mycket tid individer ägnar sig åt att träna, friluftsliv, osv.  Andra viktiga variabler: a.Ålder b.Lön c.Utbildning

21 a. Ålder Hälsokapital Hälsokapitalets kostnad, Hälsokapitalets avkastning Jämvikt H Min H0H0 Ränta + depreciering 0 Ränta + depreciering 1 Avkastning

22 b. Lön Hälsokapital Jämvikt med högre lön H0H0 H2H2 Hälsokapitalets kostnad, Hälsokapitalets avkastning AvkastningAvkastning’ Ränta + depreciering 0

23 c. Utbildning Hälsokapital Avkastning L Jämvikt högutbildad HLHL Avkastning H H Jämvikt lågutbildad Hälsokapitalets kostnad, Hälsokapitalets avkastning Ränta + depreciering 0

24 Empiriska bevis Gerdtham, U., Johanesson, M., (1999), New estimates of the demand for health: results based on a categorical health measure and Swedish micro data vuxna svenskar. Variablerna har effekterna som Grossmans modell förutspår.

25 Principal-agent relationen  Modellens ingredienser: 1.Individen kan ha bristfällig kunskap om sin hälsa. 2.Individen kan ha bristfällig kunskap om de behandlingar som finns och hur effektiva de är. 3.Läkare ger informationen som individen behöver för att göra ett val och fatta beslut om behandling. Patienten – Principal Läkaren, sjuksköterskan, sjukgymnasten, apotekaren – Agent

26 Perfekt principal-agent relation  Vad krävs det av en perfekt principal agent relation? Det finns flera alternativ: 1.Läkare maximerar patientens hälsa. 2.Läkaren maximerar patientens nytta. 3.Maximerar hälsan eller nyttan av hela samhället.

27 Utbudsdriven efterfråga  Vad är utbudsdriven efterfråga? Ett fall av ofullständig principal-agent relation. Läkare kan ha andra intresse än de som finns när vi har en perfekt principal-agent relation. Hypotesen lades fram av Roemer  Vad säger empiriska studier? Wilensky and Rossiter (1983) 90% av utgifterna hade uppstått på initiativ av läkare. Roberts (1993) hittade bevis för utbudshämmande efterfråga. Studier visar att när läkare får betalt per patient, en högre kvot läkare/befolkning tenderar att leda till fler läkarbesök per kapita.


Ladda ner ppt "Föreläsning 4. Definition av hälsoekonomi Varför ett eget område? Positiv och normativ analys Welfarism och extra welfarism Hälsans bestämningsfaktorer."

Liknande presentationer


Google-annonser