Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."— Presentationens avskrift:

1 Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Vad är filosofisk estetik? I delkursen introduceras centrala filosofiska frågeställningar med avseende på konstens, skönhetens och estetiska upplevelsers natur och värde. Specifika delproblem med avseende på konst som uttryck och betydelsen av konstnärens intention behandlas. Genom en översikt över estetiska teorier och konstteorier ger kursen en analytisk-filosofisk utgångspunkt för konst- och kulturdebatt Institution enhet avdelning | Namn

3 Några mer specifika frågor Vad är konst/icke-konst? Vad är bra/dålig konst? Kan vad som helst vara konst? Vad gör något vackert/fult? Vad är en estetisk egenskap? Verkliga/projektioner? Vad är en estetisk upplevelse? Vilken betydelse har en konstnärs avsikt? Vilken betydelse har symbolik och metaforik? Hur ska man förstå estetiska omdömen? Subjektiva/objektiva? Får man göra vad som helst i konstens namn? Finns det något koppling mellan estetik och etik? Är begrepp som ”konst” och ”konstnär” begrepp som är präglade av manliga egenskaper? Institution enhet avdelning | Namn

4 Kursens upplägg Föreläsning 1: Teorier om det sköna, teorier om smak, den estetiska attityden Föreläsning 2: Teorier om konst Föreläsning 3: Fyra estetiska problem Föreläsning 4: Estetiska värderingar Föreläsning 5: Estetik, etik och feminism/genus Tentamen: Hemtenta Institution enhet avdelning | Namn

5 De estetiska frågornas ursprung Teorier om konst (näst intill oförändrat grundtänk sedan Platon: nödvändiga och tillräckliga villkor) Teorier om det sköna Under 1700-talet 1.”Det sköna” bryts upp i delar; man talar exempelvis om det sublima. 2. Presenteras teorier om smak (smakomdömet): syftar till att ge en analys av våra upplevelser av något som vackert, skönt etc talet ersätts ”det sköna” med ”estetisk” och ”smakomdömet” med ”estetiskt omdöme.” Istället för att prata om det sköna pratar man om estetiskt värde (Alexander Baumgarten myntar på 1700-talet begreppet ”estetik”) Institution enhet avdelning | Namn

6 Det skönas idé Platon: Dialogen Symposiums generella tema är kärlek och Platon hävdar att det sköna är kärlekens objekt. Hur får vi kunskap om det sköna? Vi går från det partikulära det till abstrakta och kommer på så sätt åt det skönas idé. Objektivism: ”Det sköna” benämner en objektiv egenskap Institution enhet avdelning | Namn

7 Symmetri och proportion Institution enhet avdelning | Namn

8 Teorier om smak Två centrala begrepp ”Smaksinnet” – vad som ligger till grund för vår förmåga att fälla smak omdömen ”Intresselöst betraktande” – syftar till att våra omdömen ska bli opartiska och på så sätt bli mer pålitliga Institution enhet avdelning | Namn

9 Vad benämner ”det sköna” och vad är objektet för våra smakomdömen? Shaftesbury – intuition – det skönas idé Hutcheson – känsla – enhetlighet i variation Hume – känsla – en lång lista av olika egenskaper (exempelvis: enhetlighet, variationsrikedom, lyster) Kant – reflexivt omdöme – formen av ändamålsenlighet Institution enhet avdelning | Namn

10 Sammanfattning Från objektivism till uppfattningar av mer subjekt karaktär Platon och Shaftesbury: ”Det sköna” benämner en objektiv (icke- naturlig) egenskap (det skönas idé) (enhetlighet; symmetri och proportion) Intresselöst betraktande (för att undvika partiskhet) Hume och andra: ”Det sköna” benämner inte något egenskap utanför oss, utan beror på oss, men det innebär inte att smakomdömen saknar objektiv giltighet. Hume: Ett giltigt smakomdöme är en känsla som är en (passande) respons på vissa egenskaper Institution enhet avdelning | Namn

11 Teorier om den estetiska attityden Isolera de psykologiska faktorer som utgör den estetiska attityden. Utveckla en uppfattning om det estetiska objektet som är föremålet för den estetiska attityden. Redogöra för den estetiska upplevelsen genom att se den som härledd från det estetiska objektet Normativ komponent: leda oss till de estetiskt relevanta egenskaperna hos ett objekt Institution enhet avdelning | Namn

12 Fysisk distansering (Edward Bullough) Den estetiska attityden involverar ett element av fysisk distansering. Fysiskt distansering åstadkoms genom att fjärma sin egen person, med vissa behov och önskningar, från fenomenet. Exempel: dimma som är hotfull, men kan avnjutas givet att vi sätter faran som dimman medför inom parantes. Ett sätt att objektivt betrakta fenomenet som möjliggör att vi estetiskt kan uppskatta fenomenet eller objektet Institution enhet avdelning | Namn

13 Intresselöst betraktande (Jerome Stolnitz och Eliseo Vivas) Stolnitz: en estetisk attityd är en attityd som är (a) intresselös, (b) välvilligt uppmärksam (c) kontemplerande av ett objekt i vårt medvetande för dess egen skull. Exempel (inte intresselöst betraktande): Kalle lyssnar på ett musikstycke i syfte att skriva en analys. Lisa ser på en tavla men hennes associationer får henne att tänka på något annat. Ett objekt kan vara ett estetisk objekt vid ett tillfälle och vid ett annat tillfälle inte vara ett estetiskt objekt - det beror på huruvida objektet betraktas ointresserat eller ej Institution enhet avdelning | Namn

14 Estetisk perception (Virgil Aldrich) Den estetiska attityden involverar en visst slags perception, dvs., att se objekt på ett visst sätt. Två sätt att se på saker och ting (gestalt psykologi) 1.Estetiskt betraktelsesätt 2.Icke-estetiskt betraktelsesätt Institution enhet avdelning | Namn

15 Generella problem för teorier om den estetiska attityden Finns det någon estetisk attityd i den mening som förutsätts? Går det att särskilja intresserad och intresselös attityd? Får inte våra motiv oss snarare att rikta uppmärksamheten (intresset) på olika objekt, men att den relevanta uppmärksamheten är densamma. Intresselöst betraktande verkar utesluta att exempelvis Dostojevskijs Bröderna Karamazov är konst. Hur ska det estetiska betraktelsesättet förstås? Institution enhet avdelning | Namn

16 Metakritik (Monroe Beardsley). Syfte: att analysera och klargöra grundläggande begrepp som konstkritiker använder när de beskriver, tolkar och värderar konstverk. Beardsley menar att det finns en klar gräns mellan estetiska objekt och andra saker, men hur ska gränsen dras? Vad är ett estetiskt objekt? Hur skiljer man konst från icke-konst? Institution enhet avdelning | Namn

17 Beardsley: Vad är ett estetiskt objekt? 1.Avskildhet: (om något är en del av ett estetiskt objekt måste det vara en del av konstverket: utesluter ex. konstnärens avsikt). 2.Åskådlighet: (om något är en del av det estetiska objektet måste det vara åskådligt under normala omständigheter: utesluter ex. baksidan på en tavla). 3.Grundläggande egenskaper i det perceptuella fältet: (ett estetiskt objekt är antingen en visuell design eller en musikkomposition eller ett litterärt verk…) Institution enhet avdelning | Namn

18 Problem med Beardsleys teori Utesluter för mycket: exempelvis osynliga trådar i en föreställning som kan vara relevanta för att bedöma föreställningen kan inte vara en del av det estetiska objektet Innesluter för mycket: i traditionell kinesisk teater syns scenarbetare och kommer därför vara en del i det avgränsade visuella objektet, dvs., en del av det estetiska objektet Institution enhet avdelning | Namn


Ladda ner ppt "Filosofisk estetik Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."

Liknande presentationer


Google-annonser