Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Teologin efter reformationstiden På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags skolastisk vändning På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Teologin efter reformationstiden På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags skolastisk vändning På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags."— Presentationens avskrift:

1 Teologin efter reformationstiden På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags skolastisk vändning På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags skolastisk vändning –Teologi som rationella trossystem pga. Kritik mot bristande rationalitet –Återgång till deduktiva härledningar av de kristna dogmerna –Ny betoning av den teologiska metodens roll – Luther och Calvin mera skriftteologer –Ny vändning mot filosofin igen (Aristoteles) –Teologin återgår till spekulativ metafysik

2 Teologin efter reformationstiden Puritanismen Puritanismen –England i slutet av 1500-talet och 1600-talet –Teologiskt sett betoning på Guds suveränitet, troserfarenheter, stark moraliskt laddad trosförståelse och pastoralteologi –Den mest betydelsefulla tiden emellertid senare efter emmigrationen till USA efter religionskritisk statsmakt under kung Charles I

3 Teologin efter reformationstiden Pietismen Pietismen –uppkommer som en motreaktion mot den nya rationella, systemorienterade läro-inriktningen –kritik mot att vardagsverkligheten faller bort i den rådanande akademiska teologin ’pietism’ kommer från latinets ’pietas’ (bärmhärtighet) – ett uttryck givet av kritikerna av pietismen ’pietism’ kommer från latinets ’pietas’ (bärmhärtighet) – ett uttryck givet av kritikerna av pietismen upptakt med Philip Jacob Spener: ’Pia Desideria’ – 1675 upptakt med Philip Jacob Spener: ’Pia Desideria’ – 1675 kritik mot förfallet i den lutherska kyrkan efter 30-åriga kriget kritik mot förfallet i den lutherska kyrkan efter 30-åriga kriget betoning på personligt bibelstudium och personlig trotillägnelse och troserfarenhet betoning på personligt bibelstudium och personlig trotillägnelse och troserfarenhet

4 Teologin efter reformationstiden Pietismen forts. Pietismen forts. –reformation av teologin innebär för pietisterna också en reformation av det personliga livet –togs inte på allvar i akademiska kretsaar, men denna teologi spred sig i tyska kyrkliga kretsar främst tack vare den rådande sterila, rationellt präglade dogminriktningen och på grund av miserabla sociala förhållanden efter kriget –pietismen utvecklade sig i ett antal olika riktningar, särskilt i tyskland och England –Viktiga förutom Spener är Nicolaus (Ludwig Graf) von Zinzendorff ( ) – herrnhutismen – ’hjärtats religion’ –John Wesley ( ) i England - metodismen

5 Modernismens teologi På 1700-talet får dne kristna teologin en verklig global aspekt På 1700-talet får dne kristna teologin en verklig global aspekt –främst kolonialiseringen till USA från Skandinavien, Tyskland och england –nya och varierande rörelsen i USA: lutheraner, reformerta och ana-baptister –ny emmigration från Irland och Italien gör katolismen starkare - också nvandring/mission till Australien, syd-amerika, indien, bortre asien och afrika skapar utrymme för lokala varianter av kristen teologi –med tiden alltmer kritiska spetsar mot kristendomens euro-centrisitet

6 Modernismens teologi –särskilt kraftig i syd-amerika mot katolisismen – här uppkommer den s.k. befrielse-teologin med fokus på teologins praxis, de fattigas perspektiv och social och samhällelig upprättelse –I Europa är det främst den tyska teologin som dominerar till en början naturligt med bakgrund i reformationstiden naturligt med bakgrund i reformationstiden på 1900-talet är de verkligt stora teologerna ofta med tysk bakgrund: på 1900-talet är de verkligt stora teologerna ofta med tysk bakgrund: Barth, Bultmann, Moltmann, Pannenberg, Rahner, Tillich –först på senare år har här skett en ändring : nu är det mest anglosaxisk teologi som får allt större betydelse –har främst att göra med det engelska språket som fått samma status som latinet hade på medeltiden

7 Modernismens teologi Den stora förändringen under den moderna tiden (moderniteten) är en förändring i de intellektuella villkoren för teologin Den stora förändringen under den moderna tiden (moderniteten) är en förändring i de intellektuella villkoren för teologin –främst handlar det om den s.k. upplysningsfilosofin med start på 1700-talet –modernitetens projekt som formuleras på basen av bestämda tankar från talet ökat tilltro till det mänskliga förnuftet att befria människan från bundenhet till olika överordnade och förtryckande institutioner och myter ökat tilltro till det mänskliga förnuftet att befria människan från bundenhet till olika överordnade och förtryckande institutioner och myter ökad betoning på den enskilda människans kritiska förnuft att genomskåda verkligheten ökad betoning på den enskilda människans kritiska förnuft att genomskåda verkligheten förnuftet upplyfts till den centrala positionen i tänkandet självt förnuftet upplyfts till den centrala positionen i tänkandet självt

8 Modernismens teologi med förnuftets hjälp skulle människan nu härska och behärska naturen och verkligheten samt fastställa regler (lagar) för mänsklig samlevnad med förnuftets hjälp skulle människan nu härska och behärska naturen och verkligheten samt fastställa regler (lagar) för mänsklig samlevnad leder till en syn där det ’naturliga’ och det ’förnuftsgivna’ uppfattas som riktiga och normerande leder till en syn där det ’naturliga’ och det ’förnuftsgivna’ uppfattas som riktiga och normerande en ökad positiv tilltro till mänsklighetens utveckling på alla plan genom att befrias från alla slag av auktoriteter en ökad positiv tilltro till mänsklighetens utveckling på alla plan genom att befrias från alla slag av auktoriteter det mänskliga vetandet, religionen, moralen, rätten och statsläran byggs upp från principer som är nedlagda i det mänskliga förnuftet det mänskliga vetandet, religionen, moralen, rätten och statsläran byggs upp från principer som är nedlagda i det mänskliga förnuftet denna förnuftslunskap är tillgäng för alla människor denna förnuftslunskap är tillgäng för alla människor individualism, kristiskt tänkande, vetenskaplighet, frihet, autonomi (självbestämmande), mänsklighetens utveckling, framsteg etc. individualism, kristiskt tänkande, vetenskaplighet, frihet, autonomi (självbestämmande), mänsklighetens utveckling, framsteg etc.

9 Modernismens teologi hela upplysningstänkandet ställer den kristna trons intellektuella grund i fokus – med starkt kritiska inslag hela upplysningstänkandet ställer den kristna trons intellektuella grund i fokus – med starkt kritiska inslag om reformationstiden tvingar den teologiska reflektionen till att reflektera över sättet på vilket den kristna tron uttrycks och dess offentliga form – kommer nu en stark kritik av den kristna trons påstådda rationalitet om reformationstiden tvingar den teologiska reflektionen till att reflektera över sättet på vilket den kristna tron uttrycks och dess offentliga form – kommer nu en stark kritik av den kristna trons påstådda rationalitet kritiken uppkommer främst i Europa och riktas genomgående endast mot den kristna trons föreställningar medan varken islam eller hinduismen ställs i fokus kritiken uppkommer främst i Europa och riktas genomgående endast mot den kristna trons föreställningar medan varken islam eller hinduismen ställs i fokus främst givetvis p.g.a. den kulturella dominans som kristendomen har/hade i Europeisk kultur främst givetvis p.g.a. den kulturella dominans som kristendomen har/hade i Europeisk kultur

10 Modernismens teologi Teologiska motreaktioner Teologiska motreaktioner 1) den rationalistiska kritiken besvaras ofta med att hänvisa till att den kristna tron är i överenstämmelse med förnuftets idéer – kristendomen är med andra ord en naturlig, förnuftig religion 1) den rationalistiska kritiken besvaras ofta med att hänvisa till att den kristna tron är i överenstämmelse med förnuftets idéer – kristendomen är med andra ord en naturlig, förnuftig religion innebär att religion som förnuftsreligion blir gemensam för alla människor helt oberoende av uppenbarelsen innebär att religion som förnuftsreligion blir gemensam för alla människor helt oberoende av uppenbarelsen problemet kommer således att riktas mot tanken på kristendomen som en uppenbarad religion problemet kommer således att riktas mot tanken på kristendomen som en uppenbarad religion kritiken medförde också att det slags föreställningar och praxis som inte kan antas vara baserade på förnuftsprinciper förklaras irrationella och elimineras kritiken medförde också att det slags föreställningar och praxis som inte kan antas vara baserade på förnuftsprinciper förklaras irrationella och elimineras Mystiken faller bort Mystiken faller bort

11 Modernismens teologi 2) en annan väg att gå kunde vara att anpassa den kristna tron och dess föreställningar till den nya rådande tankesättet – ett slags omtolkning av den kristna tron 2) en annan väg att gå kunde vara att anpassa den kristna tron och dess föreställningar till den nya rådande tankesättet – ett slags omtolkning av den kristna tron 3) en tredje väg att gå vidare var att göra en skillnad mellan förnuft och tro – och därmed betona trons karaktär av personlig erfarenhet 3) en tredje väg att gå vidare var att göra en skillnad mellan förnuft och tro – och därmed betona trons karaktär av personlig erfarenhet –denna väg går till pietismen, metodismen och den romantiska teologin (Schleiermacher) –Religionen också en angelägenhet för den enskilda individen – förankrad i hennes enskilda upplevelser och erfarenheter i Tyskland kommer pietismen först och formar delvis förutsättningarna för upplysningstänkandet i Tyskland kommer pietismen först och formar delvis förutsättningarna för upplysningstänkandet i England tvärtom: pietismen/metodismen blir en reaktion på upplysningstänkandet i England tvärtom: pietismen/metodismen blir en reaktion på upplysningstänkandet

12 Modernismens teologi i Frankrike kom aldrig någon reaktion på upplysningstänkandet, varvid den kristna tron irrelevant för människor i gemen i Frankrike kom aldrig någon reaktion på upplysningstänkandet, varvid den kristna tron irrelevant för människor i gemen –religion är ett föråldrat och förlegat föreställningssytem - och kyrkan kom att uppfattas som en förtryckande institution 4) Det sista alternativet är att inte alls beakta modernismen utmaning – teologi som om upplysningstiden inte funnits 4) Det sista alternativet är att inte alls beakta modernismen utmaning – teologi som om upplysningstiden inte funnits

13 Modernismens teologi Upplysningstänkandets kritik inriktas på det stora hela på följande frågor Upplysningstänkandets kritik inriktas på det stora hela på följande frågor –omvänt gäller att den naturliga förnuftsteologi som antog och godkände denna kritik fick problem med följande frågor: 1) tron på mirakel 1) tron på mirakel –den nya vetenskapen med utgångspunkt i naturlagar, mekanisk regelbundenhet och ordning i tillvaron gör det svårt att anamma och förstå de mirakel –samtidigt uppkommer en kritisk historievetenskap med krav på historisk exakthet –med Galilei och Newton en ny mekanistisk verklighetsuppfattning –en rationellt och empiriskt färgad verklighetsuppfattning

14 Modernismens teologi Den stora frågan blir: Hur förmedla, motivera och förstå religion och gudstro i en kultur som är/blir mer och mer färgad av naturvetenskaplig förståelse av natur, människa och verklighet? Den stora frågan blir: Hur förmedla, motivera och förstå religion och gudstro i en kultur som är/blir mer och mer färgad av naturvetenskaplig förståelse av natur, människa och verklighet? –En lika brännande fråga idag som för 250 år sedan!

15 Modernismens teologi 2) Förståelse av den kristna uppenbarelseföreställningen 2) Förståelse av den kristna uppenbarelseföreställningen –uppenbarelsetanken mycket central för all tidigare teologi –trots att man i skolastiken räknade med en ’naturlig gudskunskap’ ställdes denna tanke alltid i samband med Guds uppenbarade kunskap –mera en fråga om hur förhållandet mellan naturlig och uppenbarad teologi skulle förstås –upplysningstänkandet är direkt kritik till all slag av s.k. övernaturlig och uppenbarad kunskap – dvs. sådan som inte har sin grund i förnuftets egna upptäckter och principer

16 Modernismens teologi 3) Läran om arvsynd 3) Läran om arvsynd särskilt Voltaire och J-J. Rouseau kritiserade denna lära för att den uppmuntrar till pessimism när det gäller människans förmågor och som därmed förhindrar sociala och politiska framsteg samtidigt som det uppmuntrar till en låt-gå mentalitet särskilt Voltaire och J-J. Rouseau kritiserade denna lära för att den uppmuntrar till pessimism när det gäller människans förmågor och som därmed förhindrar sociala och politiska framsteg samtidigt som det uppmuntrar till en låt-gå mentalitet tyska upplysningsfilosofer kritiserade denna lära som en tidsbunden, augustinsk dogm som inte längre har giltighet tyska upplysningsfilosofer kritiserade denna lära som en tidsbunden, augustinsk dogm som inte längre har giltighet för den kristna trostänkandet var arvsyndstanken i varje fall viktigt utifrån soteriologiska motiv för den kristna trostänkandet var arvsyndstanken i varje fall viktigt utifrån soteriologiska motiv frälsning är en befrielse från något som binder människan frälsning är en befrielse från något som binder människan upplysningstänkandet ansåg at själva tanken på arvsynd var något som binder människan upplysningstänkandet ansåg at själva tanken på arvsynd var något som binder människan

17 Modernismens teologi 4) Ondskans problem 4) Ondskans problem under upplysningstiden sker en stor förändring när det gäller förståelsen av ondska i relation till den kristna trons helhet under upplysningstiden sker en stor förändring när det gäller förståelsen av ondska i relation till den kristna trons helhet under medeltiden fanns inget hot på denna punkt: frågan om ondskan och en allsmäktig gud var en akademisk frågeställning utan verklig relevans under medeltiden fanns inget hot på denna punkt: frågan om ondskan och en allsmäktig gud var en akademisk frågeställning utan verklig relevans för upplysningstidens tänkande blir detta ett problem som ifrågasätter hela den kristna trons trovärdighet för upplysningstidens tänkande blir detta ett problem som ifrågasätter hela den kristna trons trovärdighet termen ’teodiké-problemet’ myntas under denna tid (Leibniz) termen ’teodiké-problemet’ myntas under denna tid (Leibniz)

18 Modernismens teologi 5) Skriftens status och frågan om dess tolkning 5) Skriftens status och frågan om dess tolkning –i efterreformationen (vare sig protestantisk eller katolsk) växte fram en syn på skriften som inspirerad av den helige ande –tanken var åtminstone att skriften var av gudomligt ursprung som skiljde sig från andra litterära alster upplysningskritiken satte också frågetecken inför denna föreställning upplysningskritiken satte också frågetecken inför denna föreställning - tyska upplysningstänkare började lansera frågor som antydda att skriften var redigerad av olika personer, man pekade på motsägelser i olika bibelställen och man började tillämpa textkritiska analysmetoder som man använda ifråga om andra litterära alster (Johann Semler) - tyska upplysningstänkare började lansera frågor som antydda att skriften var redigerad av olika personer, man pekade på motsägelser i olika bibelställen och man började tillämpa textkritiska analysmetoder som man använda ifråga om andra litterära alster (Johann Semler)

19 Modernismens teologi Bibelns innehåll bedöms med moderna moraliska måttstockar Bibelns innehåll bedöms med moderna moraliska måttstockar Bibeln kan kritiseras utifrån dagens förutsättningar eftersom inkarnationstanken bl.a. innebär att Kristus anpassade sig för sin tids förutsättningar Bibeln kan kritiseras utifrån dagens förutsättningar eftersom inkarnationstanken bl.a. innebär att Kristus anpassade sig för sin tids förutsättningar grunden för den historisk-kritisk bibeltolkningen grunden för den historisk-kritisk bibeltolkningen effekten av all denna kritik var ett undergrävande av tanken på en övernaturlig uppenbarelse och en underminering av bibeln som ett gudomligt dokument effekten av all denna kritik var ett undergrävande av tanken på en övernaturlig uppenbarelse och en underminering av bibeln som ett gudomligt dokument

20 Modernismens teologi 6) Betydelsen av Jesus 6) Betydelsen av Jesus den historisk-kritiska bibeltolkningen ifrågasätter förhållandet mellan den historiske Jesus och evangeliernas förkunnelse om Jesus som Kristus den historisk-kritiska bibeltolkningen ifrågasätter förhållandet mellan den historiske Jesus och evangeliernas förkunnelse om Jesus som Kristus den historiske Jesus bakom den kyrkliga förkunnelsen – då framstod Jesus som en enkel men upphöjd lärare och ett moraliskt föredöme den historiske Jesus bakom den kyrkliga förkunnelsen – då framstod Jesus som en enkel men upphöjd lärare och ett moraliskt föredöme tydligt att en övernaturlig befriare inte vann gehör medan nog en tanke på en upphöjd morallärare – kristendomen överlag kom att tolkas utifrån dess moraliska kvaliteter. tydligt att en övernaturlig befriare inte vann gehör medan nog en tanke på en upphöjd morallärare – kristendomen överlag kom att tolkas utifrån dess moraliska kvaliteter. Kristendomen blir i första hand en morallära! – tanken på Gud som inkarnerad i Kristus blir däremot obegriplig metafysisk spekulation Kristendomen blir i första hand en morallära! – tanken på Gud som inkarnerad i Kristus blir däremot obegriplig metafysisk spekulation

21 Modernismens teologi man närmade sig förståelsen av Jesus utifrån en rationell och naturlig religion som överensstämmer med förnuftets principer man närmade sig förståelsen av Jesus utifrån en rationell och naturlig religion som överensstämmer med förnuftets principer detta tillämpades också på den centrala kristna förståelsen av Kristi korsdöd och uppståndelse detta tillämpades också på den centrala kristna förståelsen av Kristi korsdöd och uppståndelse –korsdöden tolkades i linje med tanken på Kristus som ett moraliskt föredöme som i självutgivande kärlek ger sitt liv för att inspirera andra till kärleksgärningar –medan ortodoxins tidevarv tillmäter korsdöden och uppståndelse större betydelse än Jesu undervisning, marginaliseras det förra i upplysningstidens kritik till förmån för den moraliska hjältens

22 Modernismens teologi Upplysningstänkandet slog mycket mera radikalt mot den protestantiska formen av kristendom Upplysningstänkandet slog mycket mera radikalt mot den protestantiska formen av kristendom –Den romersk-katolska kyrkan och den östra kyrkans teologi var inte så öppna för upplysningens kritik –4 faktorer som kan belysa denna skillnad

23 Modernismens teologi 1) de protestantiska krykorna saknade en samlande kyrklig ordning – typ den kring påven och traditionen i katolicismen 1) de protestantiska krykorna saknade en samlande kyrklig ordning – typ den kring påven och traditionen i katolicismen –ledde till att protestantiska teologer gick i svarsmål med större frihet och reagerade kraftigt på lokala omsständigheter och intellektuella utmaningar –de enskilda protestantiska fackteologerna upplevde också rent vetenskapligt en större frihet än de katolska kollegorna –det fanns helt enkelt en bakgrund av större teologisk kreativitet och frihetstänkande som inte band dem så starkt till vissa givna tankemönster

24 Modernismens teologi 2) protestantismens väsen är redan i sig mera i linje med upplysningskritiken: 2) protestantismens väsen är redan i sig mera i linje med upplysningskritiken: –man har i bakgrunden en större förståelse för att utmana rådande ordningar och andliga överheter –man har också en tradition som ser positivt på att ständigt reformera kyrkan innifrån 3) protestantiska kyrkor har från första början en positiv inställning till universitet och akademiskt tänkande 3) protestantiska kyrkor har från första början en positiv inställning till universitet och akademiskt tänkande

25 Modernismens teologi man antog från början det positiva i att prästerskapet har en mycket hög bildningsnivå och därför har man ett positivt förhållande till universitet man antog från början det positiva i att prästerskapet har en mycket hög bildningsnivå och därför har man ett positivt förhållande till universitet radikalismen fick komma till uttryck i universitet och den kom därmed genast till uttryck på en intellektuell nivå radikalismen fick komma till uttryck i universitet och den kom därmed genast till uttryck på en intellektuell nivå konservatismen hade däremot sina starka fästen bland kyrkorna konservatismen hade däremot sina starka fästen bland kyrkorna här uppkommer redan en uppdelning mellan konkret kyrka/församling och universitetsteologi här uppkommer redan en uppdelning mellan konkret kyrka/församling och universitetsteologi upplysningsradikalismen kunde inte vinna större sociala, politiska, kyrkopraktiska eller andra kyrkliga förändringar, men man utvecklade en intellektuell potential av kritik mot alltför lättvindigt vedertagna teologiska övertygelser upplysningsradikalismen kunde inte vinna större sociala, politiska, kyrkopraktiska eller andra kyrkliga förändringar, men man utvecklade en intellektuell potential av kritik mot alltför lättvindigt vedertagna teologiska övertygelser

26 Modernismens teologi 4) upplysningstänkandet var trots allt ändå rätt lokalt förankrat 4) upplysningstänkandet var trots allt ändå rätt lokalt förankrat –geografiskt rör vi oss i Tyskland, England och Frankrike –upplysningstänkandet når t.ex. medelhavsländerna och Ryssland först i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet – dessa länder var övervägande katolska eller grekisk-ortodox

27 Postmoderna teologiska reaktioner 1) Romantikens teologi (Schleiermacher) 1) Romantikens teologi (Schleiermacher) –känslan av ett absolut beroende av det oändliga 2) Den liberala protestantismen eller nyprotestantism 2) Den liberala protestantismen eller nyprotestantism – religion som bestäms och formas av etiska hänsyn – det moraliskt gångbara som religionens norm –också starkt påverkad av upplysningsoptimismen – teologi och teologisk etik som svar på den moderna människans och samhällets andliga behov – en slags nyttighetsteologi –kulturtillvänd teologi med betoning på att teologin kan tala ett språk som omvälden kan förstå –omtolkning av centrala traditionella kristna läror –A, Ritschl, W. Herrmann, senare P. Tillich, D. Tracy

28 Postmoderna teologiska reaktioner Ny-ortodoxin Ny-ortodoxin –Kritik av upplysningens förståelse av rationalitet och vetenskaplighet Feministteologi Feministteologi –mycket stark betoning på hermeneutisk förståelse och den egna erfarenheten som nödvändig tolkningshorisont - kontextualism –kritik mot en allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik mot de patriarkala strukturerna Befrielseteologi och black theology Befrielseteologi och black theology –kritik mot allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm som en kritik av ’den vita mannens teologi’. –också stark markering av teologi utifrån konkreta erfarenheter – kontextualism –stark praxis-orientering – teologi kan inte vara något vid sidan av kamp för rättvisa, socialt engagemang och politisk aktivitet – reflektion kommer efter eller i direkt anslutning till handling (praxisi)

29 Postmoderna teologiska reaktioner Postliberalistisk teologi Postliberalistisk teologi –teologi utifrån pluralismens problem – man erkänner samhällets och tänkandets sektorisering samtidigt som man menar att teologin igen kan bli en teo-logi när man inte längre kan räkna med en allmänmänsklig eller allmängiltig kunskaps- och rationalitetsnorm – religiös kontextualism –traditions-orienterad – teologi utifrån religiöst-kyrkligt liv inom en bestämd tradition eller religiös kontext –G. Lindbeck och S. Hauerwas (moral vision inom en historisk och lokal kontext)

30 Postmoderna teologiska reaktioner Evangelikalism Evangelikalism –en över samfundsgränserna – därmed ekumenisk i sin grundorientering - gående modern rörelse som betonar bibeln starka betydelse i den enskilda kristnes liv: –bibelns auktoritet och tillräcklighet central –den kristna försoningens unika karaktär –behovet av personlig omvändelse – stark betoning på evangelisering –B. Graham. Luis Palau, Reinhard Bonnke och liknande

31 Postmoderna teologiska reaktioner Pingsrörelse och den karismatiska rörelsen Pingsrörelse och den karismatiska rörelsen –start i början på 1900-talet –stark betoning på andens teologi och nådegåvor –andedop som något annat än traditionell kristen dopförståelse – tecken på sant troende –första vågen: tungotals betoning –andra vågen: betoning på helande –tredje vågen: betoning på tecken och under (J. Wimber)


Ladda ner ppt "Teologin efter reformationstiden På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags skolastisk vändning På 1600-talet får den lutherska teologin ett slags."

Liknande presentationer


Google-annonser