Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Uppföljning av klienter som bedömts ha ADHD Allmän SiS-rapport 2009:08 Berit Bihlar Hornö LVM-hem.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Uppföljning av klienter som bedömts ha ADHD Allmän SiS-rapport 2009:08 Berit Bihlar Hornö LVM-hem."— Presentationens avskrift:

1 Uppföljning av klienter som bedömts ha ADHD Allmän SiS-rapport 2009:08 Berit Bihlar Hornö LVM-hem

2  Ett av 11 LVM-hem som tar emot vuxna missbrukare.  44 vårdplatser  Målgrupp är vuxna män som är våldsbenägna och/eller har svåra psykiska störningar.

3 Psykologutredningar som underlag för behandlingsplanering.  Neuropsykiatriska frågeställningar ökat kontinuerligt sedan slutet av -90-talet  Fördubbling av ADHD-diagnoser mellan

4 Bakgrund till studien  En mängd enskilda komplicerade utredningsärenden gett upphov till frågor som –”Vad är vad” i all problematik? –Hur ser gruppen ut? Likheter, skillnader med vad som beskrivs i litteraturen och övriga LVM-klienter. –Hur har det gått? Hjälper det med medicin för denna psykosocialt och psykiatriskt ”tunga” grupp? –Motsvarar utfallet den stora arbetsinsatsen?

5 Komplicerande omständigheter  Inte fullt utvecklade rutiner för utredning och behandling.  Klienter från hela landet, försvårat att utveckla samarbete med hemlandstingens neuropsyk. enheter.  Ofta svårt att veta vart remisserna skall skickas  Svårt få tag på läkare (för påbörjande av medicinering på Hornö)  Långa väntetider till specialistenheterna för de klienter som hinner lämna Hornö.

6 Undersökningsgrupp  Tidsperiod: 1/ till och med 30/  71 utredda för ADHD  47 klienter fick ADHD-diagnos  Undersökningsgrupp är 60 klienter.  Bortfall av uppföljningsdata är 11 klienter. Av dem är fem avlidna och sex inte varit möjlig att få någon information om  49 klienter har följts upp

7 Åldersfördelning  Stor skillnad i åldersfördelning mellan ADHD-gruppen och LVM-klienter i stort.  Undersökningsgruppen domineras av yngre klienter. (73% mellan år)  Manliga LVM-klienter mer jämn åldersfördelning.(35% mellan år)

8 Social bakgrund Jämfört med LVM-klienter i stort:  F ärre vuxit upp med båda föräldrar (27 % resp. 40 %)  Betydligt större omfattning haft föräldrar som missbrukat och/eller har psykiska problem under uppväxten. (55% resp. 29%)  Stor andel med komplikationer under graviditet/förlossning (31%, sannolikt fler –stort bortfall) (finns ej jämförelsedata)

9 Vårderfarenheter  Betydligt oftare varit omhändertagna enligt LVU (40% resp. 14% för samtliga LVM-klienter)  57% haft barnpsykiatrisk kontakt  60% haft kontakt med vuxenpsykiatrin

10 Utbildning och arbetslivserfarenhet  Ofta någon form av specialundervisning (65%)  Ofta med ofullständiga betyg.  Få har gått teoretisk linje i gymnasiet (5%)  41% arbetat mer än 2 år.

11 Missbruk* *Obs! så gott som alla är blandmissbrukare. ADHD %LVM-klienter % Alkohol765 Centralstim.5316 Opiater209 Hasch125 GHB52 Bensodiazep.33

12 Neuropsykiatriska diagnoser % ADHD/ADD100 DAMP10 (Alla diagn. sedan tidigare) Autismspektrumstörning15 Mental retardation3 Förvärvad hjärnskada2 Tourettes syndrom5

13 Psykiatriska diagnoser % Psykos10 Drogrelaterad psykos7 Depression/ångest20 Minst en pers.störning – alla typer85 Pers.störning UNS15 Pers.störning Kluster A2 Pers.störning Kluster B63 Pers.störning Kluster C5 Antisoc.pers.störning (ingår i kluster B)55

14 Kognitiva funktioner  Medel IK är 88.2, dvs. i nedre normalzon  Undergenomsnittliga resultat på funktioner som är nedsatta vid ADHD (arbetsminne och psykomotorisk snabbhet).  Svårigheter med exekutiva funktioner (Hjärnans dirigent) –Uppmärksamhet, koncentration –Arbetsminne –Initiativ –Planering –Organisation –Impulskontroll –Strategibyte –Självkorrigering

15 Uppföljning  Boende/vårdform  Missbruk  Medicinering för ADHD  Insättning av medicinering. Var? Har betydelse?  Kombination av dessa

16 Boende/vårdform och missbruk* n=49, 7 i tvångsvård *Uppgiftslämnare är socialsekreterare DrogfriEnstaka återfallAktivt missbrukSumma Tvångsvård7007 Bostadslös0055 På behandlings-/ familjehem 93(av 9)09 Stödboende105(av 10)212 Eget boende75416 Summa33 (67%)131149

17 Medicinering Antal% Påbörjat medicinering för ADHD3061 Påbörjat, men avslutat medicinering1343 Medicinerar vid uppföljning1757 Aldrig påbörjat medicinering1939

18 Vård/boendeform och medicinering Medicinerar vid uppföljning Påbörjat, men avslutat medicinering Aldrig påbörjat medicinering Summa Tvångsvård (LVM, krim.-el. rättspsyk.vård Bostadslös Behandlings-el. familjehem Stödboende Eget boende Summa

19 Medicinering och missbruk Medicinerar vid uppföljning Påbörjat, men avbrutit medicinering Aldrig påbörjat medicinering I aktivt missbruk Ett eller flera kända återfall Helt drogfri (obs 7 i tvångsvård) Summa171319

20 Slutsatser  Gått sämst för dem som aldrig påbörjat medicinering  Klienter som medicinerar är i högre grad i någon form av behandling

21 Inställning av medicin Antagande att inställning på institution är bättre för att:  Medicinsk behandling av missbrukare kräver en fast ram  För höga förväntningar (”kick-effekter”) från klienterna  Personal kan ge positiv feed-back  Möjlighet till utvärdering av medicineffekt och justering/ändring av medicin

22 Inställning av medicin (forts.)  20 klienter inställda på Hornö  12 av dem fortfarande i någon form av behandling (60 %)  8 klienter inställda i öppen vård  2 av dem fortfarande i någon form av vård ( 25 %)  Slutsats: Antagandet att det är bättre att ställas in på institution får stöd av resultat.

23 Vilka (19) har inte påbörjat läkemedelsbehandling?  7 har själva avböjt medicinsk behandling  3 har kallats, men inte kommit  Resterande 9: Administrativa hinder (ej funnits läkare, klienten inte varit drogfri tillräckligt länge, inte blivit kallad)

24 Några positiva överraskningar  3 klienter som tackat nej till läkemedelsbehandling var drogfria, hade eget boende och arbete, varav 2 på öppna marknaden  3 klienter som skattats som psykiatriskt särskilt symptombelastade haft en lång tids stabilitet. Gemensamt är en fungerande vårdkedja.

25 Mindre positiva fynd  Många av de som skattats som psykiatriskt särskilt symtombelastade har inte fått adekvat hjälp  Stor del av hela gruppen som inte fått adekvat hjälp trots kontakter med barnpsykiatrin (57%) och omhändertagande enligt LVU (>40%)

26 Sammanfattning  Av 71 neuropsykiatriskt utredda fick 60 diagnos (ADHD el ADD)  28% av samtliga vårdade hade ADHD-diagnos. Stämmer relativt väl med de prevalenssiffror som finns för missbrukare  Kan finnas fler med ADHD, endast 48 % av samtliga klienter som genomgått psykologutredning

27 Sammanfattning (forts.)  Hög grad av psykosocial belastning, ex.  Stor förekomst av missbruk och/eller psykisk störning hos vårdnadshavare.  Låg utbildningsnivå  Liten arbetslivserfarenhet

28 Sammanfattning (forts.)  Lång vårdhistoria  Låg grad av frivilliga behandlingar  Hög grad av samsjuklighet

29 Sammanfattning (forts.)  Gruppen normalbegåvad, men lägre medelvärde än normalpopulationen  Omfattande exekutiva svårigheter

30 Sammanfattning (forts.) Resultat av uppföljning måste tolkas försiktigt, men det talar för:  Gått sämst för klienter som aldrig börjat med läkemedelsbehandling (19klienter)

31 Att beakta  Finns risk för återfall även med läkemedelsbehandling för ADHD  Nödvändigt med parallella behandlingar för ADHD och komorbida tillstånd  Ett förbättringsområde är att utveckla icke farmakologiska behandlingsmetoder för ADHD- problematik, som färdighetsträning (utvecklande av copingstrategier), psykoedukation, coachingstöd.

32 Avslutande slutsats  Vi har fått bekräftat att det varit rätt att välja neuropsykiatriska utredningar för denna psykosocialt, psykiatriskt och neuropsykiatrisk hårt belastade grupp 


Ladda ner ppt "Uppföljning av klienter som bedömts ha ADHD Allmän SiS-rapport 2009:08 Berit Bihlar Hornö LVM-hem."

Liknande presentationer


Google-annonser