Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Det svenska politiska systemet Konstitution, partier och intressegrupper.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Det svenska politiska systemet Konstitution, partier och intressegrupper."— Presentationens avskrift:

1 Det svenska politiska systemet Konstitution, partier och intressegrupper

2 Uppläggning av föreläsning: ”spelregler och spelare” Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution) Dominerande spelare: Partier och intressegrupper

3 Vad är en konstitution? ”A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels. In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government” (Hague & Harrop 2004, s. 210)

4 Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner Inledningssektion: med grundläggande principer och målsättningar Organisationssektion: reglerar de centrala offentliga institutionernas makt Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutioner

5 Sveriges konstitution: fyra grundlagar Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen

6 Statsskickets grunder: Regeringsformen ´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §). ”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§) Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap) Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)

7 Förändring av grundlag Två likalydande beslut med mellanliggande val Folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)

8 Den konstitutionella monarkin Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass 1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation 1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande 1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter

9 ”Detta allt, som föreskrivet står, vele Vi ej allenast själve för orygglig grundlag antaga, utan bjude och befalle jämväl i nåder, att alle de, som Oss och Våre efterträdare samt riket med huldhet, lydno och hörsamhet förbundne äre, böra denna successionsordning erkänna, iakttaga, efterleva och hörsamma. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och bekräftat, samt Vårt kungl. insegel låtit veterligen hänga här nedanföre, som skedde i Örebro, den tjugosjätte dagen i september månad, året efter Vår Herres och Frälsares Jesu Kristi börd, det ett tusende åttahundrade och på det tionde” (Succesionssordningen, avslutning).

10 Vad är ett politiskt parti? “A political group identified by an official label that presents at elections, and is capable of placing through elections candidates for public office” Elitpartier, “masspartier” and “catch all”- partier Olika arenor för partier: valarenan, parlamentsarenan, partiarenan

11 Det svenska fempartisystemet och nedfrysningteorin Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet

12 Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK) Socialdemokraterna (s) främst ett folkrörelseparti men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti Socialdemokraterna (s) hade en dominerande ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal (omkring 45% av rösterna) Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?

13 De borgerliga partierna (tom 1991) (fp): heterogen bas i liberalism (inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti. (m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlamentariska) (c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen

14 Fempartistrukturen bryts: två nya partier Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen 1988 Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna), med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991

15 Utmanande partier Ny demokrati Feministiskt initiativ Junilistan Piratpartiet Sveriges pensionärers intresseparti Sverigedemokraterna [Kalle Anka-partiet]

16 Socialdemokraternas samarbetspartners Från 1930-talet tom 1950-tal starkt samarbete med bondeförbundet From 1960-talet vänsterpartiet centralt som stödparti till (s). På och 80- talen: ”Kamrat 4 %” Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet återigen Under och 2000-talen: försök att institutionalisera samarbete med (mp) och (v).

17 Samarbete mellan de borgerliga partierna From 1970-talet har de borgerliga partierna samverkan stärkts From 1990-talet ökad samverkan Allianssamarbetet det starkaste försöket till borgerlig samverkan hitintills, men kommer det att hålla? Ett av partierna har i allmänhet varit dominant: ◦ och 50-tal: folkpartiet ◦ 1970-talet: centerpartiet ◦ From 1980-talet: moderaterna

18 Intressegrupper och föreningsliv Vi tänker kanske främst på ◦ Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.) ◦ Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet) Men det kan också handla om organisationer med sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer

19 Intressegruppers förändrade roll Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma (”lobbyism”) Intressegruppers roll i det svenska politiska systemet har förändrats: från korporatism till pluralism/lobbyism

20 Trender i svenskt föreningsliv Svagare kopplingar mellan partier och föreningsliv Minskat antal medlemmar i organisationer, men ingen radikal minskning Konsekvenser för demokratin? Det sociala kapitalets betydelse?


Ladda ner ppt "Det svenska politiska systemet Konstitution, partier och intressegrupper."

Liknande presentationer


Google-annonser