Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Narkotika är ett hot mot individens självständighet! Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor UsiL www.droginfo.com.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Narkotika är ett hot mot individens självständighet! Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor UsiL www.droginfo.com."— Presentationens avskrift:

1 Narkotika är ett hot mot individens självständighet! Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor UsiL

2 Hjärnan mognar långsamt och det är pannloberna som sist blir färdiga. Detta ligger bakom att unga ofta har svårare än vuxna att sålla bland intryck och att planera framåt. Förtunningen av den grå substansen under tonåren beror på att nervcellerna mognar – de blir färre, men effektivare. Forskning & Framsteg 1/07, intervju med Jay Giedd (NIMH) Den grå substansen (nervcellkroppar) tjocknar under barndomen, men tunnas ut i en “våg” som rör sig från bakre delen av hjärnan och når slutligen pannloben i 20 års åldern.

3 Onödiga kopplingar försvinner. Signalering mellan hjärnans olika delar blir effektivare. Det som inte används försvinner. Det är bra om ungdomar exponeras för nya intryck och att de stimuleras att upptäcka. Det viktiga är hur vägen till en fullt utvecklad hjärna sett ut. Intressant är att en fördröjning av förtunning, där hjärnan under en längre period har kvar många kopplingar, hänger samman med högre resultat på IQ-test

4 Inre och yttre kontroll Yttre kontroll är beroende av stimuli utifrån. Inre kontroll är viljestyrd. Giedds studie tyder på att en mer omogen pannlob gör det svårare för den viljestyrda kontrollen att ”ta över” den impulsstyrda.

5 Ett överaktivt belöningscentrum i kombination med inte helt utvecklade pannlober, som ska styra planering och impulshantering, ligger förmodligen bakom att ungdomar tar större risker än vuxna när det gäller att söka njutning. De har också lättare för att fastna för snabba belöningar.

6 Huvudgrupper av missbruksdroger Nikotin Centralstimulantia Opiater Cannabis Alkohol, GHB Sedativa-hypnotika Lösningsmedel Entaktogener Hallucinogener Dopamin-förstärkningDopamin-förstärkning GABA-förstärkningGABA-förstärkning Serotonin-utflödeSerotonin-utflöde AnandamidAnandamid Acetyl-kolinAcetyl-kolin EndorfinerEndorfiner Serotonin-påverkanSerotonin-påverkan Mats Humble

7 Beroendebegreppet Psykiskt beroende Psykiskt beroende Drift att återuppleva belöningsupplevelse Drift att återuppleva belöningsupplevelse Fysiskt beroende Fysiskt beroende Kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan Kroppens kemi anpassar sig till substansens påverkan Toleransutveckling (dosökning) Toleransutveckling (dosökning) Abstinensreaktioner Abstinensreaktioner Förekommer även för läkemedel mot kroppsliga åkommor (t.ex. Losec) Förekommer även för läkemedel mot kroppsliga åkommor (t.ex. Losec)

8 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis.

9 Risken att utveckla ett beroende för respektive drog. Cannabis: 9 % Alkohol 15 % Kokain 17 % Heroin 23 % Tobak 32 % (Anthony, 1994, Kandel, 1997).

10 Faktorer som samverkar till utveckling av cannabisberoende Cannabinoidernas inneboende egenskaper Individens psykologiska och/eller social brist Frekvens 1 gång per vecka räcker Tid i missbruk Tonårsperiod år Tidig upptäckt är beroende av fönster mot denna åldersgrupp Vilka markörer ska vi leta efter? Kvarhållande faktorer Försämring av kognitiva funktioner som används för att klara vardagen Förändrad känsla av självkännedom Behandling för cannabisberoende Kognitiv-beteendeorienterad-edukativ-Motivational Interviewing- - eller en teknisk kombination av dessa.

11 Missbruk i fyra stadier Testning 1 – 4 ggr Rekreationellt missbruk > 5 ggr totalt Själv-reglerande missbruk > 4 ggr/månad 1.6% – 10% Vid dagligt missbruk 33 – 50% 3 år 20% 92% har slutat 62.5% m 37.5% kv 500 individer %20%

12 Missbrukskarriären Experimentfasen Anpassningsfasen Tvångsmässigt missbruk Utbrytningsförsöksfasen Behandlingsfasen Frigörelsefasen

13 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna

14 Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande.

15 Det finns tre typer: Cannabis indica - ruderalis - sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja

16 Olika sorter Marijuana och Skunk Colombian Gold Jamaican Alaska Weed Orange Bud Silver Bud Haze 1-5 Northern Lights Jack Herrer White Widow Hasch Marock - fransk papir Super Marock (opiumdopad) Libanes (ljus) Röd Libanes (Röd) Sahara Queen Libanes (ljus gul) Pollen (marock) gul Nepal (svart) Afghan-Pakistan (lera) Manali (svart klet) Juden (standard + +)

17 Cannabisplantan innehåller över 412 kända ämnen som tillhör 18 olika klasser. 61 är cannabinoider, psykoaktiva substanser, som är fettlösliga. Δ-9-THC- Δ-8-THC- CBN- cannabinol CBD- cannabidiol (ej psykoaktiv) CBC- cannabichrome CBG- cannabigerol Delta-9-tetrahydrocannabinol-THC   11-hydroxy THC (100 ggr mer aktiv än THC   THCCOOH (inaktiv)  ??

18 Följande områden har hög täthet av CB1- receptorbindningar basala ganglierna, (motorisk kontroll) cerebellum, (motorisk kontroll) hippocampus, (kognitiva funktioner) cerebrala cortex, (kognitiva funktioner) Cannabinoiderna stör verksamheten i dessa områden.

19 Exekutiva funktioner Uppmärksamhet Impulskontroll Mental flexibilitet Strukturering Sekvensering

20 Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Cannabis rusen Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

21 Det subjektiva akuta ruset som inträder efter en tids experimenterande har två faser: Fas 1 från ca 15 min och 45 min efter röktillfället karaktäriseras av ökad tankeverksamhet, att personen blir utåtriktad, fnissig och pratsam. att ögonen blir lätt blodsprängda, och överkänsliga för ljus, hjärtklappning, yrsel, hosta, tryck i huvudet, ökad puls, samt torrhet i ögon, mun och svalg.

22 Fas 2 varar i ca tre tim och karakteriseras av att tankeverksamheten är inåtvänd. Man sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för sig själv. att färger blir starkare, lukter mer framträdande, att samband som man kanske har anat tidigare nu framträder ganska klart. samt att tankeflykten är mycket utpräglad och associationerna talrika.

23

24 Det karakteriseras av: att den passiva perioden tenderar att bli längre och längre, att när detta passiva och "sega" tillstånd blir för utmärkande så ger det akuta ruset cannabisrökaren en känsla av att bli "normal". är ett tillstånd som växer fram efter ett antal års regelbundet användande av cannabis. När detta stadium har uppnåtts kan man säga att cannabisrökaren har blivit en kronisk cannabismissbrukare. I detta tillstånd försämras individens förmåga att på ett naturligt sätt utnyttja sina tankeprocesser. Fas 3

25 Cannabis påverkar 1. input processen (Hippocampus) (förmågan att ta in information), vilken skapar en störning av koncentrationen, uppmärksamheten, förmågan att lagra och att bearbeta ny information.

26 2. outputprocessen (förmågan att producera ett resultat av informationsbearbetningen) med bl.a. följande försämringar som följd förmågan att hantera komplex information, oförmåga att planera, att ha ett tidsperspektiv, ej vara benägen att tolka andras motiv och åsikter, nästan ingen självkritik, känslomässig ytlighet.

27 Effekten på individen Cannabis är framförallt attraktivt som berusningsmedel eftersom den ger en kvalitativ förstärkning av normala upplevelser. Cannabinoiderna förstärker aktiviteten i det limbiska systemet, d v s det system som ger våra upplevelser en känslomässig valör. Cannabis limmar ihop affekterna och gör att upplevelserna i vardagen blir lite mer färgrika. Cannabis, ecstasy, kokain och amfetamin, ger alla en minskad ämnesomsättning i det orbitofrontala området, d v s det området som är ansvarigt för avstämning mellan den inre och yttre världen.

28 Akuta neuropsykologiska effekter (inom timmar) inkluderar brister i uppmärksamhet, exekutiv funktion och korttidsminnet. En långtidseffekt (efter 24 timmar till 28 dagar) på korttidsminnet och uppmärksamhet. Solowij et al. (2002) fann att dessa brister kan bestå under en längre tid och som ackumuleras över tid och år i missbruk. Kognitiva effekter Pope et al (2002) fann inga bevis av bestående försämringar efter 28 dagars abstinens. Däremot visar en fördjupad analys på bestående brister hos de som började missbruka innan 17 års ålder.

29 Tidig debut försämrar uppmärksamhetsprocesserna (Ehrenreich et al., 1999), visuell avsökning och korttidsminne (Huestegge et al., 2002; 2004), samt resulterar i en reducerad P300 amplitud under ett uppmärksamhetstest (Kempel et al., 2003).

30 Eldreth DA, Matochik JA, Cadet JL, Bolla KI. (2004) Det kan antas att missbrukarna rekryterar alternativa neurala nätverk, som en kompensatorisk mekanism. Cannabisanvändarna rekryterar regioner som inte är typiska för spatialt arbetsminne, dvs de kompenserar genom att arbeta hårdare. Detta oberoende av fp ålder, IQ, år i missbruk eller mängd metboliter i urin. Kanayama, Rogowska, Pope, Gruber, Yurgelun-Todd. (2004)

31 Ilan AB, Smith ME, Gevins A. (2004) Cannabisrökning kan i det akuta ruset splittra arbetsminnet och det episodiska minnet. Arbetsminnesfunktionen blir oprecist och långsamt. Ökad tendens till att felaktigt identifiera tidigare distraherande faktorer, när det gäller det episodiska minnet.

32 Cannabis har vid långvarigt missbruk en negativ effekt på hippocampus och amygdala. (Yücel et al 2008) De senaste forskningsrönen Efter 7 dagars kontrollerad abstinens har den högra delen av frontalloben, vänster och höger temporallob och cerebellum (lillhjärnan) en avvikande funktionsnivå Efter 28 dagars kontrollerad abstinens har enbart temporala regioner och cerebellum en avvikande funktionsnivå. (Schneider et al, 2008)

33 Efter 28 dagars abstinens finns en kvardröjande nedsättning i motorisk funktion. Pillay et al (2008). THC reducerar signifikant amygdala aktivitet vid sociala hot signaler, men påverkar inte aktiviteten i primära visuella och motoriska cortex. Chan et al (2008). Tonåringar, år, visar efter 28 dagars abstinens att de vid uppgifter som berör spatialt arbetsminne måste använda alternativa neurala vägar. Padula et al (2007).

34 Den biokemiska processen att balansera hjärnans aktiviter, genom att hindra aktivitet medför hos tonåringar att hjärnan måste arbeta hårdare för att processer ska hindras. Detta kan vara en pusselbit när det gäller faktorer som leder tll ett mer frekvent bruk eller som ett resultat av det. Tapert et al (2007). Tungt cannabismissbruk framkallar en onormal kognitiv kontroll mekanism under affektivt processad information. Li et al (2005).

35 ÖVERVAKNINGS KAMERA ÖVERVAKNINGS KAMERA

36 THC 100 % 50 % Veckor Fas 1 Medicinskt fokus Fas 1 Medicinskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Fas 3 Socialt fokus Fas 3 Socialt fokus Ångest känslor Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Alla fem varianterna bygger på de tre faserna Teman och frågor Förlängning Introduktion Motivations- samtal Introduction Motivational sessions x times Phase 1 Sessions 1-6 Phase 2 Sessions 7-10 Phase 3 Sessions Additional sessions Sessions for family members Behandling av cannabismissbruk

37 Ecstasy Terapeutisk dos är 20 mg. På den illegala marknaden innehåller tabletterna mellan mg Normal brukar dos är 120 mg. Säljs i tablettform med symbol (T ex dollartecken, leende gubbe osv.). Tablettens utseende har inget med effekten att göra, enbart suggestiv. Uppvärmning inför ruset. Ruseffekten uppkommer efter ca 30 min, och är som starkast efter 1 1/2 timme. Totalt varar ruset i ca 3 timmar

38 Negativa symptom är: illamående, törst, muskelspänning, käkkramp, darrningar, svettningar och illusioner (vanföreställningar) förstärkta av ljus och ljud i lokalen. Panikattacker Fobier

39 Psykiska effekter av Ecstasy. Innerlig värme. Ömhetsfull. Emotionell frihet. Känsla av brödraskap. Öppenhet. Förtroendefull. Ökad kommunikation och möjligheter. Ångest försvinner i närvaro av anti-neuroticum. Stickningar i kroppen. MDMA som snö blir solen.

40 Fysiska effekter av Ecstasy Stora pupiller. Torr i mun och svalg. Högt blodtryck. Hög puls. Aptitlöshet. Minskat/inget sömnbehov. Styv känsla i käkarna. Motoriska koordinationsmissar, svängd. Kallsvettningar- som är/ger en skön känsla. Illamående kan förekomma, som kan leda till kräkningar.

41 Serotoninskada förorsakar  dålig självkontroll  instabilt temperament  ångest o fobier  tvångsmässigt beteende  panikattacker  bulimi

42 Är nedsättningar i funktion bestående? Volkow N: The loss of dopamine tansporters in metamphetamine abusers recovers with protracted abstinence. De neuropsykologiska testen visade inte samma signifikanta förbättring, så man kan anta att ökningen av dopamin transportörer inte räckte till för att återställa full funktion. att metabolismen i orbitofrontala cortex minskar vilket kan medföra kontroll förlust. Reneman L: Effects of dose, sex and long-term abstention from use on toxic effects of MDMA on brain serotinin neurons. MDMA har en toxisk effekt på det serotonerga systemet och att kvinnor är mer känsliga än män och dessa förändringar är sannolikt reversibla framförallt hos kvinnor.

43 Amfetamin och andra centralstimulantia har en vakenhetshöjande och allmänt stimulerande effekt på kroppen.

44 Eufori, att gå på moln. Förhöjd prestationsförmåga. Kraftigt förhöjd sensualitet. Psykiska effekter av amfetamin Upplevelse av skärpt sinnesförmåga Ökad sexualitet. Ökat självförtroende. Ökad vakenhet. Aptitlöshet. Uppspelthet, pratsamhet och rastlöshet Avtrubbning av omdömet Minskade hämningar

45 Avmagring. Stora pupiller. Förhöjt blodtryck. Muskelspänningar. Motorisk oro. Ökad hjärtverksamhet. Fysiska effekter av amfetamin

46 Psykiska effekter av kokain Förhöjt stämningsläge. Vällust. Sexuell stimulering (auto-orgasm). Ökad vakenhet. Ökat självförtroende. Ökad tankeskärpa. Starka eftereffekter i form av ångest och depression. Skador:Sömnsvårigheter, extrem miss- tänksamhet, depression, ibland psykos. Kokain

47 Fysiska effekter av kokain Vidgade pupiller. Förhöjd puls. Förhöjt blodtryck. Stör regleringen av törst, hunger, kroppstemperatur, sömnrytm och sexualliv. Skador: Irriterade slemhinnor, svår huvudvärk, plötsliga svimningar och epileptiska anfall, oregelbunden hjärtverksamhet.Ger fosterskador.

48 Psykiska effekter av heroin  Dåsighet.  Känsla av att sväva på ett moln.  Starka lustkänslor (erotisk).  Flykt undan problem och tristess.  Stillar ångest och obehagliga känslor.  Känsla av intellektuell överlägsenhet.  Känsla av välbefinnande. Psykiska skador:  Splittring av personligheten.  Vilsenhet i tillvaron.  Svårigheter att hantera fysisk och känslomässig smärta. Heroin

49 Fysiska effekter av heroin  Smärtstillande  Initialt illamående och koncentrationsproblem. Fysiska skador:  Rätt doserat ger heroin få skador.  Risk för överdos och nedsatt andningsförmåga.  Felaktig injiceringsteknik ger infektioner.  Obehandlade kroppsymptom, såsom tandvärk osv.  Förstoppning.  Ofrivilliga avtändningar utan medicin (cold turkeys) sliter hårt på kroppen. Heroin

50 Beroendeskapande analgetika (1999) Narkotikaklassade; Fortalgesic, Ketodur, Ketogan, Metadon, olika morfinpreparat såsom Petidin, Spasmofen,, Temgesic Narkotikaklassade; Fortalgesic, Ketodur, Ketogan, Metadon, olika morfinpreparat såsom Petidin, Spasmofen,, Temgesic Med Kodein; Ardinex, Citodon, Kodein, Treo Comp Med Kodein; Ardinex, Citodon, Kodein, Treo Comp Med dextropropoxifen; Dexodon, Dexofen, Distalgesic, Doleron, Doloxene, Dolotard, Paraflex comp Med dextropropoxifen; Dexodon, Dexofen, Distalgesic, Doleron, Doloxene, Dolotard, Paraflex comp Cocillana-Etyfin Cocillana-Etyfin Läkemedelsmissbruk

51 FLUNITRAZEPAM (Rohypnol) tabletter 1 mg Varningar och försikthet: betr beroendet: risken mer uttalad bla hos vid tidigare alkoholism, drogmissbruk etc. Varningar och försikthet: betr beroendet: risken mer uttalad bla hos vid tidigare alkoholism, drogmissbruk etc. Interaktioner: flunitrazepam potentierar den sedativa effekten av alkohol. Interaktioner: flunitrazepam potentierar den sedativa effekten av alkohol. Kan potentiera morfinanalgetikas andningsdepressiva effekt!!!!!!!!!! Kan potentiera morfinanalgetikas andningsdepressiva effekt!!!!!!!!!! Överdosering: barn och åldringar speciellt känsliga. Överdosering: barn och åldringar speciellt känsliga. Ex: 13 mg + alkohol till vuxen gav allvarliga intoxikation. Ex: 13 mg + alkohol till vuxen gav allvarliga intoxikation. 20 mg till vuxen allvarliga intoxikationer. 20 mg till vuxen allvarliga intoxikationer. CNS-depression redan vid låga doser! CNS-depression redan vid låga doser!

52 ALKOHOL OCH ROHYPNOL GER EN EUFORISERANDE KICKEFFEKT. ALKOHOL OCH ROHYPNOL GER EN EUFORISERANDE KICKEFFEKT. ALKOHOL KAN FÖRSTÄRKA BENSODIAZEPINERNAS ANDNINGSHÄMMANDE EFFEKT, ALKOHOL KAN FÖRSTÄRKA BENSODIAZEPINERNAS ANDNINGSHÄMMANDE EFFEKT, ÖKAR RISKEN FÖR ASPIRATION ELLER DÖD GENOM DRUNKNING, FÖRFRYSNING ETC ÖKAR RISKEN FÖR ASPIRATION ELLER DÖD GENOM DRUNKNING, FÖRFRYSNING ETC

53 Kognitiv försämring Redan korttids medicinering (8 dagar) med konventionell dos BZP ger upphov till effekter på en rad psykologiska funktioner, exempelvis Logiskt tänkande Korttidsminne, Uthållighet Förmågan att upprätthålla uppmärksamhet Inlärningsförmåga Att anpassa sig Att klara konflikter

54 ABSTINENSSYMTOM SOM KAN FÖREKOMMA VID BENSODIAZEPINBEROENDE. ostadighet ostadighet balanspåverkan, yrsel balanspåverkan, yrsel koordinationssvårigheter (ataxi, sluddrigt tal) koordinationssvårigheter (ataxi, sluddrigt tal) darrningar, skakningar darrningar, skakningar svettningar, temperaturväxlingar svettningar, temperaturväxlingar illamående illamående aptitlöshet, viktnedgång aptitlöshet, viktnedgång diareé, förstoppning diareé, förstoppning inkontinens, törst, stora urinmängder inkontinens, törst, stora urinmängder hjärtklappning hjärtklappning muskelkramp, smärta, ryckningar muskelkramp, smärta, ryckningar svaghetskänsla svaghetskänsla Ep krampanfall (vid snabbt utsättande från högre doser) Ep krampanfall (vid snabbt utsättande från högre doser) parestesier (domningar, stickningar) parestesier (domningar, stickningar) influensliknande perioder, värk influensliknande perioder, värk huvudvärk huvudvärk

55 Behandling Information och motivationshöjande samtal Information och motivationshöjande samtal Successivt trappa ut medicinen Successivt trappa ut medicinen Eftervård en längre tid Eftervård en längre tid Lättast i början innan abstinensen har kommit igång. Håll en jämn nedtrappning. Lättast i början innan abstinensen har kommit igång. Håll en jämn nedtrappning. Ta bort ca 10%av den aktuella dosen Ta bort ca 10%av den aktuella dosen Pat bestämmer vid vilket tablettintag nedtrappningen ska göras. Pat bestämmer vid vilket tablettintag nedtrappningen ska göras. Nedtrappning av BZP görs inte oftare än en gång per vecka (öppenvård) Nedtrappning av BZP görs inte oftare än en gång per vecka (öppenvård) En nedtrappad dos höjs inte. En nedtrappad dos höjs inte. Den sista tabletten. Den sista tabletten. Nedtrappning


Ladda ner ppt "Narkotika är ett hot mot individens självständighet! Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor UsiL www.droginfo.com."

Liknande presentationer


Google-annonser