Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Anna-Karin Nenzelius, spec läk hudkliniken Sundsvalls sjukhus

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Anna-Karin Nenzelius, spec läk hudkliniken Sundsvalls sjukhus"— Presentationens avskrift:

1 Anna-Karin Nenzelius, spec läk hudkliniken Sundsvalls sjukhus
Ben och fotsår Anna-Karin Nenzelius, spec läk hudkliniken Sundsvalls sjukhus

2 Venösa bensår – utgör ca 50-70%
Djup ventrombos ger klaffskador! Muskelpump

3 Pittingödem Pigmentering i huden Atrophie blanche Lipodermatoskleros Venöst eksem Venösa sår vanligen vid eller ovanför mediala malleolen Ofta ytliga rena sår

4

5

6

7

8 Venös insufficiens skall utredas för att ta reda på om det rör sig om ytlig, djup eller perforant insufficiens Ev operativ åtgärd annars kompressionsbehandling Aktivera patienten och rekommendera högläge i vila

9 Arteriellt sår – utgör ca 18%
Höga blodfetter Högt blodtryck Diabetes Rökning Ökad risk för åderförkalkning!

10 Blek, sval fot med nedsatt behåring
Reaktiv hyperemi Förlångsammad kapillär återfyllnad Smärtor i högläge Ej palpabla fotpulsar Såren sitter ofta distalt I såren ofta nekros, djupare sår som blottlägger senor

11

12

13 Arteriell insufficiens utreds med mätning av ankel/armtryck,<0,8
Vid värden <0,5 alltid remiss till kärlkir för bedömning Falskt förhöjt vid stela kärl!

14 Diabetessår Ökad risk för åderförkalkning, nedsatt cirkulation och sår
Diabetesneuropati ger nedsatt motorisk och sensorisk förmåga vilket leder till abnorm fotarkitektur (Charcot!) och oförmåga att skydda foten från felbelastning och trauma

15 Sår distalt på häl, fotrygg eller tå
Neuropatiska sår på tryckställen t ex i fotsulan över metatarsalhuvud Risk för djupa infektioner

16

17

18 Diabetessår utreds med tåtrycksmätning
Neuropati testas med monofilament God blodsockerkontroll, avlastning i form av ortopedtekniskt utprovade skor och infektionskontroll

19 Hydrostatiska sår

20 På grund av vår upprätta gång utsätts det venösa kärlsystemet i benen för stort tryck, sår på underbenen är mer svårläkta även hos dem som ej har venös/arteriell insufficiens Svårläkta sår kan uppstå till följd av mindre trauma Bensvullnad pga hjärtsvikt eller lymfödem kan också ligga bakom hydrostatiska sår

21 Behandlas med kompressionslindning!

22 Småkärlssår Orsak?

23 Allergisk vaskulit, inflammatorisk reaktion i kärlväggen = ses som purpura i huden
Utlösande orsak kan vara läkemedel, virus eller bakterie Palpabel purpura bilat underben, kan ej tryckas bort

24

25 Reumatisk vaskulit, troligen autoantigen Oftast ett lokaliserat svårbehandlat sår

26 Pyoderma gangränosum, vaskulit av okänd genes
Börjar ofta som varblåsa/böld Kan sitta var som helst på kroppen Brukar läka på po steroider

27

28

29

30 Hypertensivt sår, debuterar hastigt, sitter ofta på nedre delen av underbenet och är smärtsamt

31 Några ovanliga fall…

32 Necrobiosis lipoidica, granolumatös inflammation i läderhudens kollagen
Ca 50% av patienterna har diabetes Ofta på underbenets framsida

33

34

35 Tumörer, basaliom och skivepitelcancer kan likna bensår eller uppstå i ett kroniskt sår. Biopsi!

36

37

38 OBS! Många svårläkta sår är ”blandsår” där det både finns inslag av arteriell och venös insufficiens
Ofta multisjuk äldre person, immobiliserad Smärtlindring, omvårdnad och nutrition! Se hela patienten – inte bara såret

39 Tack för att ni lyssnat!

40 Källor: Ben och fotsår; Mats Bjellerup, Sår; Christina Lindholm, Läkemedelsboken 11/12, Riktlinjer för behandling av ben- och fotsår i Uppsala län. Bilder: dermis.net mfl


Ladda ner ppt "Anna-Karin Nenzelius, spec läk hudkliniken Sundsvalls sjukhus"

Liknande presentationer


Google-annonser