Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN."— Presentationens avskrift:

1 SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN

2 FAKTA OM EUROPA STATER OCH UTSTRÄCKNING (KARTA)(KARTA) –45 LÄNDER45 LÄNDER BEFOLKNING (2006) –730 MILJONER SPRÅK –TRE STORA SPRÅKGRUPPER ROMANSKA, GERMANSKA, SLAVISKA –DRYGT 30 (TALADE SPRÅK)(TALADE SPRÅK)

3 MEDLEMSSTATER I EU (KARTA) (KARTA) –27 LÄNDER27 –KROATIEN, MAKEDONIEN OCH TURKIET KANDIDERAR FÖR MEDLEMSKAP –NORGE, ISLAND OCH SCHWEIZ HAR VALT ATT STÅ UTANFÖR EU (ees-avtal) BEFOLKNING INOM EU –478 MILJONER INVÅNARE

4 STÖRST OCH BÄST STÖRSTA YTANYTAN –EUROPA : RYSSLAND –EU : FRANKRIKE STÖRSTA BEFOLKNINGEN –EUROPA : RYSSLAND (145) –EU : TYSKLAND (89) FOLKRIKASTE STADEN –EUROPA : MOSKVA (13,5) –EU : LONDON (8,5) LÄNGSTA FLODENFLODEN –VOLGA 3531 km (DONAU I EU 2860 km) HÖGSTA BERGETBERGET –ELBRUS I RYSSLAND, 5642m (MONT BLANC I EU, 4810m)

5 DEN EUROPEISKA IDENTITETEN ANDLIGA ARVET BASERAS PÅ : –HELLENISMEN SOCIALT OCH KULTURELLT MÖNSTER SOM BYGGER PÅ GREKISK TRADITION ( BL.A. TÄNKANDET, EXISTENS OCH KONST ) –ROMERSKA RÄTTEN KOM ATT PÅVERKA UTVECKLINGEN AV HELA EUROPAS RÄTTSSYSTEM (BL.A. HÖRANDE AV PARTER) –KRISTENDOMEN FORMADE LIVSSYNEN OCH VÅRA ETISKA GRUNDER

6 EUROPEISKA UNIONEN EU BASERAR SIG PÅ PRINCIPERNA OM: –RÄTTSTATEN –MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER –RESPEKT FÖR GRUNDRÄTTIGHETER –DEMOKRATI TANKARNA KAN HÄRLEDAS TILL BL. A. JOHN LOCKE, IMMANUEL KANT OCH ANDRA SAMHÄLLSFILOSOFER

7 EU:S GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER TRYGGA FRED SKAPA EKONOMISKT OCH SOCIALT VÄLSTÅND SKAPA SÄKERHET OCH POLITISK STABILITET

8 EU:S MÅL SKAPA EUROPEISK SAMHÄLLSMODELL SOM BYGGER PÅ –NATIONELL KULTUR –NATINOELL MÅNGFALD –NATIONELL IDENTITET –NATIONELL STYRELSE –EUROPEISKA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR

9 FÖRVERKLIGAS GENOM BALANSERAD UTVECKLING HÅLLBAR URVECKLING FRI RÖRLIGHET FÖR: –PERSONER –VAROR –TJÄNSTER –KAPITAL –PLACERINGAR

10 EU:S FÖRDRAG KOL- OCH STÅLUNIONEN ROMFÖRDRAGET 1957 (EEC)1957 FUSIONSFÖRDRAGET 1967 (EG) 1967 ENHETSAKTEN MAASTRICHTAVTALET 1993 (EU) 1993 AMSTERDAMFÖRDRAGET NICEFÖRDRAGET LISSABONFÖRDRAGET 2007 (I KRAFT ) 2007

11 KONSTITUTION FÖR EUROPA? ANSES AKTUELL OCH AV NÖDEN DÅ VERKSAMHETEN: – BYRÅKRATISERATS –MEDLEMSSTATERNAS ANTAL ÖKAT –NYA UPPGIFTER TILLKOMMIT –NYA UTMANINGAR UPPSTÅTT INTE GODKÄNNTS ÄNNU

12 EU-HISTORIK FRÄMSTA FÖRESPRÅKARE: –ALTIERO SPINELLI –JEAN MONNET –ROBERT SCHUMAN MOTIV: –ETT GEMENSAMT AGERANDE ÄR MER EFFEKTIVT ÄN OM LÄNDER VERKAR ENSKILT –SAMVERKAN MOTVERKAR KRIG

13 OMRÅDEN DÄR GEMENSAMT AGERANDE ANSES VIKTIGT ÄR: –INRE MARKNADEN FRI RÖRLIGHET FÖR KAPITAL,VAROR, TJÄNSTER OCH MÄNNISKOR –GEMENSAM JORDBRUKSPOLITIK –GEMENSAM HANDELSPOLITIK (GEMENSAMMA TULLAR UTÅT) –SOCIAL OCH EKONOMISK SAMMANHÅLLNING

14 –MONETÄRA UNIONEN (EMU) –UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN EU:S HANDLANDE UTGÅR FRÅN DESS RÄTT ATT SKAPA –GEMENSAMMA REGLERGEMENSAMMA REGLER –GEMENSAM LAGSTIFTNING I FRÅGOR SOM BERÖR ALLA BRYSSEL ÄR CENTRALORT, MEN PARLAMENTET SAMMANTRÄDER ÄVEN I STRASBOURG PARLAMENTET EU ORGAN FINNS ÄVEN I OLIKA MEDLEMSLÄNDER

15 TILLKOMST URSPRUNGSLÄNDERNA VAR: –TYSKLAND –FRANKRIKE –BELGIEN –NEDERLÄNDERNA –LUXEMBURG –ITALIEN STORBRITTANNIEN, IRLAND OCH DANMARK TILLKOM 1973

16 GREKLAND 1981 SPANIEN OCH PORTUGAL 1986 FINLAND, SVERIGE OCH ÖSTERRIKE 1995 CYPERN, ESTLAND, LETTLAND,LITAUEN, MALTA, POLEN, SLOVAKIEN, SLOVENIEN. TJECKIEN OCH UNGERN 2004 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN 2007

17 FINLAND OCH INTEGRATIONEN I EUROPA FINLANDS SITUATION PROBLEMATISK EFTER ANDRA VÄRLDSKRIGET (II VK). KÄNNETECKEN: –POLITISK INSTABILITET –BEGRÄNSAD HANDLINGSFRIHET P.G.A. SOVJET OCH VSB-AVTALET –BEHOV AV EKONOMISK UTVECKLING

18 LÖSNINGAR FINLAND MEDLEM I: VÄRLDSBANKEN 1948 GATT 1950 NORDISKA RÅDET OCH FN 1955 ASSOCIERAD MEDLEM I EFTA 1961 FULLVÄRDIG MEDLEM I EFTA 1986 EUROPARÅDET 1989 MEDLEM I EU 1995 SOVJETS UPPLÖSNING 1991 ÄNDRADE FINLANDS STÄLLNING HELT

19 PÅVERKAN OCH INFLYTANDE INOM EU VEM BESLUTER I EU? –EUROPEISKA RÅDET –MINISTERRÅDET –EU-KOMISSIONENEU-KOMISSIONEN –EUROPAPARLAMENTET –EG-DOMSTOLEN –FÖRSTAINSTANSRÄTTEN –REVISIONSRÄTTEN

20 EUROPISKA RÅDET KALLAS EU-TOPPMÖTE MEDLEMMAR: –LÄNDERNAS STATS- OCH REGERINGSCHEFER UPPGIFT: –DRA UPP RIKTLINJER OCH MÅL FÖR EU –GODKÄNNA ÅTGÄRDSPROGRAM –SAMMANJÄMKA NATIONELLA INTRESSSEN

21 MINISTERRÅDET REPRESENTERAR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR. Möts i olika sammansättningar beroende på ärendets art. UPPGIFT bl.a.: –SVARA FÖR LAGSTIFTNING MED PARLAMENTET –SVARA FÖR BUDGET MED PARLAMENTET –SLUTER EU:S AVTAL MED ANDRA –KOORDINERAR EKONOMISKA POLITIKEN

22 EU-KOMISSIONEN FUNGERAR SOM EU:S REGERING MED 27 KOMISSIONÄRER SOM MEDLEMMAR. UPPGIFT: – EU-LAGAR INITIERAR, BEREDER OCH VERKSTÄLLER –BESLUTER I JORDBRUKS- OCH KONKURRENSFRÅGOR –ÖVERVAKAR BUDGET OCH PROGRAM

23 –ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA ANVÄNDER EU- PENGAR RÄTT –ÖVERVAKAR ATT LÄNDERNA FÖLJER ÖVERENSKOMMELSERNA KAN DRA LÄNDER INFÖR EU- DOMSTOLEN –REPRESENTERAR EU UTÅT OCH FÖRHANDLAR I EU:S NAMN Jordbrukspolitik och ekonomisk bevakning av t.ex handelshinder hör till EU:s mest centrala uppgifter. Verkar i Bryssel.

24 PARLAMENTET KALLAS EU:S RIKSDAG. 785 LEDAMÖTER VÄLJS I NATIONELLA VAL. Möts i Bryssel och Strasbourg. UPPGIFT: –STIFTA LAGAR MED RÅDET –GODKÄNNA BUDGET MED RÅDET –GODKÄNNA KOMISSIONEN –KONTROLLERAR EU- ORGANEN –GODKÄNNA POLITISKA BESLUT –BE OM LAGFÖRSLAG

25 EG-DOMSTOLEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: EU:S FÖRHÅLLANDE TILL MEDLEMSSTATERNA TVISTER MELLAN MEDLEMSSTATERNA Talan väcks av komissionen eller medlemsstat. Kan gälla t.ex. att ett land inte följer givna regler eller direktiv

26 FÖRSTAINSTANSRÄTTEN BEHANDLAR FRÅGOR SOM BERÖR: MEDBORGARE FÖRETAG ORGANISATIONER Talan väcks av dem som frågan berör. Villkor: –Medlemsland har handlat mot eller tolkat EU:s regelverk fel

27 REVISIONSRÄTTEN EN MEDLEM FRÅN VARJE LAND. UPPGIFT: –GRANSKA EU:S RÄKENSKAPER –KAN BEGÄRA REDOVISNINGAR –BEDÖMER KOSTNADSEFFEKTIVITET AVGER : –REVISIONSBERÄTTELSE –UTLÅTANDEN

28 EU:S VERKSAMHET EU:S REGELVERK BESTÅR AV: FÖRORDNINGAR DIREKTIV BESLUT REKOMMENDATIONER –Riktlinje för hur man kan tänka sig

29 FÖRORDNINGAR ÖVERNATIONELLA RÄTTSNORM SOM MÅSTE FÖLJAS AV ALLA GES AV –RÅDET –RÅDET OCH PARLAMENTET –KOMISSIONEN BINDER OCH FÖRPLIKTAR FÖLJS I LÄNDERNA SOM BINDANDE LAG

30 DIREKTIV ANVISNING SOM HAR BINDANDE MÅL. –Nationella beslut om hur. GES AV –RÅDET –RÅDET OCH PARLAMENTET –KOMISSIONEN (ENDAST I KONKURRENSFRÅGOR) SYFTAR TILL ATT HARMONISERA LAGSTIFTNINGEN I OLIKA LÄNDER

31 BESLUT BERÖR ENSKILD FRÅGA RIKTAS TILL STAT, FÖRETAG ELLERE INDIVID BINDANDE OCH PREJUDICERANDE GES AV –RÅDET –RÅDET OCH PARLAMENTET –KOMISSIONEN

32 TILLKOMSTEN AV RÄTTSAKTER PARLAMENTETS POSITION HAR STÄRKTS VAD GÄLLER TILLKOMSTEN AV EN RÄTTSAKT DELAKTIGHETEN SKER GENOM: –SAMRÅDSFÖRFARANDE –SAMARBETSFÖRFARANDE –MEDBESLUTANDEFÖRFA- RANDE

33 SAMRÅDSFÖRFARANDE –PARLAMENTET GER ENDAST YTTRANDE SAMARBETSFÖRFARAN- DE –PARLAMENTET GODKÄNNER MED MAJORITETSBESLUT FÖRSLAGET –FÖRSLAGET BLIR DÅ EN GILTIG EU-BESTÄMMELSE (RÄTTSAKT) MEDBESLUTANDEFÖRFA- RANDE –VANLIGT OCH SKER ENLIGT FÖLJANDE:

34 MEDBESLUTANDE- FÖRFARANDET 1.KOMISSIONEN AVGER FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT 2.OLIKA KOMMITTÉER AVGER YTTRANDE 3.PARLAMENTET GER UTLÅTANDE MED ÄNDRINGSFÖRSLAG (FÖRSTA BEHANDLINGEN) 4.KOMISSIONEN TAR ÄRENDET TILL RÅDET 5.OM RÅDET ACCEPTERAR PARLAMENTETS SYN BLIR RÄTTSAKTEN GODKÄND

35 6.OM RÅDET AVSLÅR FÖRSLAGET 7.SKER EN ANDRA BEHANDLING I PARLAMENTET 8.GODKÄNNS RÅDETS SYN I ANDRA BEHANDLINGEN BLIR FÖRSLAGET GILTIGT 9.OM PARLAMENTET GÖR NYA ÄNDRINGAR SÅ GÅR FÖRSLAGET TILL RÅDET VIA KOMISSIONEN

36 10.OM RÅDET GODTAR PARLAMENTETS SYN GODKÄNNS FÖRSLAGET 11. OM FÖRSLAGET AVVISAS GÅR FÖRSLAGET TILL EN FÖRLIKNINGSKOMITTÉ. 12. OM KOMPROMISS KAN NÅS GES FÖRSLAGET TILL PARLAMENTET OCH RÅDET FÖR EN TREDJE BEHANDLING. 13. OM KOMPROMISSEN GODTAS SKAPAS NY LAG. 14. ANNARS FÖRFALLER FÖRSLAGET

37 EU:s FINANSER VERKSAMHETEN FINANSIERAS MED: –MEDLEMSAVGIFTER ANDEL ENLIGT BETALNINGSFÖRMÅGA –TULLAR OCH AVGIFTER I HUVUDSAK YTTRE TULLSKYDD –MOMSANDEL ANDEL AV MEDLEMS- LÄNDERNAS MOMSINKOMSTER EU:s BUDGET C. 1% AV ALLAS SAMMANLAGDA BNP

38 KOSTNADERNAS FÖRDELNING EU:S PENGAR ANVÄNDS TILL FÖLJANDE: ADMINISTRATION C. 6% – ANSTÄLLDA JORDBRUKSSTÖD C. 45% STRUKTUR- OCH REGIONSTÖD C. 35% INRE MARKNAD C. 8% UTVIDGNING C. 3% ERSÄTTNINGAR C. 1%

39 EU:s FYRA FRIHETER VAROR –EU-PRODUKT ÄR TULLFRI INOM EU –LAGLIG OCH GODKÄND EU- PRODUKT KAN SÄLJAS I ALLA EU-LÄNDER PERSONER –FRI RÖRLIGHET FÖR EU- MEDBORGARE –FRI EU-ARBETSMARKNAD FÖR EU-MEDBORGARE

40 TJÄNSTER –FRI ETABLERINGS- VERKSAMHET FÖR FÖRE- TAG OCH FÖRETAGARE –FRI KÖPRÄTT AV T.EX. FÖRSÄKRINGAR ANDRA LÄNDER KAPITAL –FRI RÖRLIGHET FÖR PENGAR KAPITAL AKTIER VÄRDEPAPPER

41 FRI KONKURRENS EU VÄRNAR OM ATT AVREGLERA HANDELN TILL KONSUMENTERNAS FÖRDEL EX. –INGEN GRÄNSBYRÅKRATI –FRI KONKURRENS EL, FLYG, TELE –UTVIDGAT PRODUKTSORTIMENT NACKDELAR: –KRIMINALITETEN OCKSÅ GRÄNSLÖS EUROPLO

42 EU:S VALUTA GEMENSAM VALUTA UNDERLÄTTAR VERKSAMHETEN 15 LÄNDER HAR EURON SOM BETALNINGSMEDEL15 DOCK INTE: –EN DEL NYA MEDLEMMAR –SVERIGE, GB, DK EURON GYNNAR EU:s KONKURRENSSITUATION MOT ÖVRIGA VÄRLDEN

43 ECB EUROPEISKA CENTRALBANKEN (FRANKFURT am MAIN) SVARAR FÖR: –PENNINGPOLITIK –PENNINGVÄRDET –RÄNTEPOLITIK –BETALNINGSRÖRELSEN –INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER BANKEN ÄR POLITISKT OBEROENDE AV EU

44 UTVIDGAT SAMARBETE TRADITIONELLA EU FRÅGOR: –EKONOMI REGIONPOLITIK –JORDBRUK NYA ÄMNESOMRÅDEN –FORSKNING –MILJÖ –ENERGI –TRAFIK –DATKOMMUNIKATIONER SOCIALPOLITIKEN ÄR EN NATIONELL ANGELÄGENHET

45 MEDBORGAREN OCH EU FÖR ATT KUNNA NÅ VERKLIG GEMENSKAP INOM EU FÖRUTSÄTTS: –DELAKTIGHET –INFORMATION –SAMMANHÅLLNING –RÄTTIGHETER –SKYLDIGHETER –IDENTITET (EUROPEISK) –SAMHÖRIGHET

46 EU-MEDBORGAREN UTGÅNGSPUNKT: –UNIONEN REELL –EU ÄR EN AKTÖR INOM KULTUR POLITIK EKONOMI –LIKHET INFÖR LAGEN –LIKVÄRDIGT BEMÖTANDE RÅDER DOCK RÅDER BRISTFÄLLIG SAMHÖRIGHETSKÄNSLA

47 EU-MEDBORGARSKAPET INNEHAS AV MEDBORGARE I EU:S MEDLEMSLÄNDER GER INDIVIDEN RÄTT ATT FRITT: –FÄRDAS –BO –ARBETA INOM UNIONEN. GER ÄVEN RÖST- OCH VALBARHETSRÄTT I : –UNIONSVAL –KOMMUNALVAL OBEROENDE AV NATIONALITET

48 EU:S KRAV PÅ MEDBORGERLIGA GRUNDRÄTTIGHETER I MEDLEMSSTATERNA TILL KRAVEN HÖR : MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER FÖRBUD MOT DISKRIMINERING AV –MEDBORGARSKAP –KÖN, RAS, ÖVERTYGELSE – ÅLDER, LÄGGNING KRAV PÅ JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET

49 I NICEFÖRDRAGET FINNS MER NOGRANNA OMFATTANDE BESKRIVNINGAR OM: VÄRDIGHET FRIHETER JÄMLIKHET SOLIDARITET MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER RÄTTSKIPNING EU LANDS MEDLEMSRÄTTIGHTER KAN ÅTERTAS OM DE BRYTER MOT DESSA

50 PÅVERKNINGS- MÖJLIGHETER INOM EU EU KAN PÅVERKAS BLAND ANNAT GENOM ATT: RÖSTA I EU VAL FÖRA FRAM SYNPUNKTER VIA DEBATE EUROPE ELLER MOTSVARANDE LOBBNING –NYTTJAS AV MÅNGA INTRESSEGRUPPER BL.A. MEDBORGARRÄTTSRÖREL- SERNA KONTAKTA SAKKUNNIGA KONTAKTA EGEN REGERING/RIKSDAG/PARLA- MENTSLEDAMOT MASSMEDIER/ OPINIONSYTTRING

51 EU-PARLAMENTET ORGAN SOM REPRESENTERAR EU:S BEFOLKNING VÄLJS VART FEMTE ÅR 732 LEDAMÖTER (MEP) FÖRDELAS ENLIGT NATIONELLT BEFOLKNINGSTAL (14 FRÅN FINLAND) FINLAND ÄR EN VALKRETS I EU VAL (TYVÄRR LÅGT DELTAGANDE I SENASTE VAL)

52 PARLAMENTSLEDAMÖ- TERNA HÖR TILL POLITISKA GRUPPERINGAR I EU- PARLAMENTET EXEMPEL PÅ GRUPPER ÄR: –KOSERVATIVA –LIBERALA –SOCIALISTISKA –GRÖNA –VÄNSTERN SAMMANTRÄDER I BRYSSEL OCH STRASBOURG

53 EU: S REGIONALA VERKNINGAR EU:S REGIONALA MÅL: MINSKA REGIONALA SKILLNADER MINSKA SKILLNADER MELLAN INVÅNARE I OLIKA REGIONER ÖKA INVÅNARES VÄLFÄRD UTVECKLA STAGNERAT NÄRINGSLIV

54 SKER GENOM: STÖD FÖR STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR STÖD FÖR MÅNGSIDIGHET GES SOM EKONOMISKT STÖD VIA STRUKTUR- OCH KOHESIONSFONDER STÖDREGIONER MED –UTFLYTTNING, ARBETSLÖSHET OCH LÅG INVESTERINGSGRAD GYNNAS PROLEM: NYA MEDLEMSSTATERS LÅGA UTVECKLINGSNIVÅ ÄVEN BEHOV AV UTVECKLING FÖR GLOBAL KONKURRENSKRAFT

55 ALLMÄNT STRÄVAR MAN ÄVEN TILL ATT UTVECKLA –INFORMATIONSFLÖDET –FÖRETAGENS VERKSAMHETSFÖRUT- SÄTTNINGAR STÖD GES I INITIALSKEDE OCH DÄREFTER SKALL VERKSAMHETEN KUNNA FORTSÄTTA MED NORMAL FINANSIERING. Interregionalt gränsöverskridande samarbete har stötts speciellt i frågor som: – energi och kommunikation

56 SPECIELLA STÖDFONDER ÄR : KOHESIONSFONDEN –GER STÖD TILL DE FATTIGASTE (FÖR MILJÖ OCH KOMMUNIKATION) EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN –GER LÅGRÄNTELÅN (FÖR UTVECKLING AV DEN INRE MARKNADEN) SOLIDARITETSFONDEN –GER OMEDELNART STÖD VID KATASTROFER SOM DRABBAR INFRASTRUKTUR (ENERGI, KOMMUNIKATIONER)

57 KRITIK HAR GETTS EU FÖR OMFATTANDE FUSK OCH MISSBRUK AV STÖDMEDEL, SAMT FÖR BYRÅKRATIN. TROTS DET HAR UNDER 5 ÅRSPERIODEN FÖLJANDE SKAPATS: – KM VÄG –SKOLNING FÖR DRYGT 8 MILJ. MÄNNISKOR –STÖD TILL FÖRETAG

58 EU:s REGIONKOMITTÉ HAR BL.A. SOM MÅL ATT: –ÖKA MEDBORGARNAS SAMHÖRIGHET I UNIONEN –ÖKA MEDBORGARAKTIVITETEN –STÄRKA DEMOKRATIN –STÖDA RÖRLIGHETEN SKER BL.A. GENOM UTBYTESPROGARM FÖR : LÄRARE STUDERANDE PRAKTIKANTER LÄRLINGAR

59 EU: S UTMANINGAR 1. UTVIDGNING : –SKALL FLER SAMHÄLLSSEKTORER UNDERSTÄLLAS GEMENSAMT BESLUTSFATTANDE –SKALL FLER LÄNDER TAS MED I UNIONEN 2. STRUKTUR GÅR VI MOT EN STARK TOPPSTYRD UNION ELLER EN FEDERAL STATSMODELL

60 3.BESLUTSPROCESSEN –HURUDAN BESLUTSPROCESS SKALL FINNAS I EN 27 NATIONERS UNION UTAN ATT DET MEDFÖR INEFFEKTIVITET OCH HANDLINGSFÖRLAMNING. –VEM SKALL STYRA 4.EKONOMIN –HUR LÖSA PROBLEMET MED MEDLEMSAVGIFTER –VEM SKALL BETALA 5. JORDBRUKET –ÖVERPRODUKTIONEN

61 6.SÄKERHETSPOLITIKEN –HUR MÖTA YTTRE FAROR SOM HOTAR EU –GEMENSAMT FÖRSVAR –KRIMINALITET –TERRORISM 7.KONKURRENSKRAFT –HUR MÖTA USA OCH ASIEN –UTBILDNINGEN 8.ÅLDRANDE BEFOLKNING –VAD MEDFÖR ÅLDRANDET FÖR ARBETSKRAFTEN OCH IDEOLOGIN

62

63

64

65

66 RETUR KONTURKARTA ÖVER EUROPAS LÄNDER (finns även utomeuropeiska besittningar) BESTÄM LÄNDERNAS NAMN

67 EU 2007 MEDLEMSSTATER RETUR

68 MINORITETSSPRÅK INOM EU

69 KOL- OCH STÅLUNIONEN 1951 Föreslogs 9 maj 1950 av Robert Schuman (firas som Europadagen) Medlemmar: Frankrike, Tyskland, Italien, Benelux- länderna Mål: effektivera, öka konkurrensförmågan, övervaka tyska utvecklingen

70 ROMFÖRDRAGET 1957 Skapade EEC Medlemmar: Samma sex Mål: öka ekonomiskt samarbete och effektivera och harmonisera den ekonomiska politiken Euratom grundades också för gemensam forskning om kärnkraftens fredliga användning

71 FUSIONSFÖRDRA- GET 1967 EEC blir EG genom att Kol- och stålunionen, Euratom och EEC sätts under samma ”tak” Gemensam komission och gemensamt råd skapas för gemenskaperna

72 ENHETSAKTEN 1987 Fördrag om anpassningar för en gemensam inre marknad

73 MAASTRICHTAVTA- LET 1993 EG blev EU Nya samarbetsformer som innefattade bland annat: –Valutafrågan –Utrikes- och säkerhetspolitiken –Juridiskt samarbete –Polissamarbete Inom EU är samarbetet både politiskt och ekonomiskt Linjerna för EU:s framtid fastställdes

74 AMSTERDAMFÖR- DRAGET 1999 Fördrag om EG och EU omordnades och förenhetligades Nya gemensamma beteckningar för fördrag infördes

75 NICEFÖRDRAGET 2004 Effektivering av EU- institutionerna Gamla fördrag sammanställdes

76 LISSABONFÖRDRA- GET 2007 Gäller från 2009 Medborgarinitiativ möjliga –I miljon medborgare kan be om lagförslag i viss fråga Parlamentets makt stärks –Medbestämmande –Gemensamma beslut för EP och ministerrådet blir regel. Tidgare samråd eller samverkan. –Ministerrådet får president (2,5 år) och ”utrikesminister” Kommer att leda till stora förändringar i framtiden

77 ROMAVTALET 2004 Förslag till ny EU konstitutionEU konstitution –Inte godkänt av Frankrike och Nederländerna i folkomröstningar Nytt förslag till EU- konstitution skall ges under 2007

78 EU stater 1957 Frankrike, Tyskland, Italien, BeNeLux 1973 Storbritannien, Irland, Danmark 1981 Grekland 1986 Spanien, Portugal 1995 Sverige, Finland, Österrike 2004 Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern 2007 Bulgarien, Ungern

79 EUROLÄNDER 15 länder i den Europeiska unionen har antagit euron som valuta: Belgien Tyskland Irland Grekland Spanien Frankrike Italien Cypern Luxemburg Malta Nederländerna Österrike Portugal Slovenien Finland

80 Grundlagsförslaget

81

82

83 Strasbourg Bryssel

84 Kol-Stål + EEC 1956

85


Ladda ner ppt "SAMHÄLLSLÄRA 4 EUROPEISKHET OCH EUROPEISKA UNIONEN."

Liknande presentationer


Google-annonser