Deuterostomate Animals

En presentation över ämnet: "Deuterostomate Animals"— Presentationens avskrift:

1 Deuterostomate Animals
CHAPTER 34 Deuterostomate Animals

2 Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater
Hos båda grupperna finns arter som utvecklat sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar) indelning av kroppen i segment reglering av simdjupet med gas stödstrukturer (exoskelett vs endoskelett) kolonisering av land

3 Särdrag för deuterostomater
det tidiga embryot har multipotenta celler (”indeterminate cleavage”) blastopor blir anus tre kroppslager välutvecklad kroppshåla endoskelett

4 figure jpg

5 Två utvecklinglinjer Tagghudingar och hemichordater
Kroppen indelad i tre delar Bilateralt symmetrisk cilieförsedd larv Ryggsträngsdjur Grodyngellik larv Ryggsträng

6 figure jpg

7 Phylum Echinodermata: tagghudingar
bilateralt symmetrisk larv (plankton), pentaradialsymmetrisk adult inre skelett av kalkplattor, täckta av muskler och hud kanalsystem för vattencirkulation och tubfötter för gasutbyte, rörelser och födointag: vatten strömmar in genom silplattan och går igenom kanalsystem till tubfötterna

8 figure 33-02a.jpg 33.2 – Part 1 Figure 33.2 – Part 1

9 Phylum Echinodermata: tagghudingar
Indelade i två grupper: Pelmatozoa (hårstjärnor, sjöliljor) Eleutherozoa

10 Phylum Echinodermata: Pelmatozoa
mycket fossiler en enda nulevande klass 5-flera hundra ledade armar sjöliljor är fästa i bottnen med liten stjälk av kalkskivor hårstjärnor kan gå eller simma med sina armar

11 Phylum Echinodermata: Eleutherozoa
Klass Echinoidea: sjöborrar Klass Holothyroidea: sjögurkor (Klass? Concentricycloidea) Klass Asteroidea: sjöstjärnor Klass Ophiuroidea: ormstjärnor

12 Klass Echinoidea, sjöborrar
saknar armar taggiga, kan vara giftiga rasp”tunga” för att skrapa alger eller samlar debris med tubfötterna

13 Klass Holothuroidea, sjögurkor
använder tubfötterna till att fästa sig huvudändans tubfötter omformade till klibbiga tentakler som fångar föda

14 Klass Asteroidea: sjöstjärnor
rovdjur (bl.a. musslor, fisk) tubfötter rörelse- och gasutbytesorgan tubfötter har sugkoppar

15 Klass Ophiuroidea: ormstjärnor
liknar sjöstjärnor, men armarna består av ledade plattor bara en öppning till matsmältningskanalen äter sedimentpartiklar eller fångar smådjur

16 Concentricycloidea upptäcktes för ca 20 år sedan
lever på ruttnande trä i världshaven hör antagligen till klass Asteroidea

17 figure jpg 33.1 Figure 33.1

18 Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher
Kropp består av proboscis, krage och bål Ollonmaskar Lever nedgrävda i sediment Proboscis används till att gräva klibbig, fångar byte byte förs till munnen med cilier Svalgspringor i pharynx vatten strömmar ut andningsorgan

19 Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher
Tublevande Kragen hararmar med tentakler för födointag och gasutbyte

20 figure jpg

21 Phylum Chordata: ryggsträngsdjur
Särdrag: svalgspringor dorsal, ihålig nervsträng dorsal notochord (ryggsträng; en stödstruktur) ventralt hjärta svans som fortsätter längre bak än anus

22 Subphylum Urochordata (Tunicata), manteldjur
Marina Adulter sessila filtrerare, födan samlas i förstorat svalg (pharyngeal basket) Endast larven har ryggsträng och dorsal nervsträng Andra ryggsträngsdjur utvecklades från manteldjur De flesta nulevande arter är sjöpungar solitära eller koloniala, kan föröka sig gm knoppning

23

24 Subphylum Cephalochordata: lansettdjur
marin, delvis nedgrävd i sediment har notochord genom hela livet förstorat svalg för födoinsamling liknar till det yttre fisk ryggradsdjur har utvecklats från lansettdjur

25 Subphylum Vertebrata, ryggradsdjur: särdrag
ryggrad, endoskelett två par lemmar skalle, stor hjärna utvecklade känselreceptorer utvecklad, stor kroppshåla välutvecklat cirkulationssystem, hjärta

26 Evolution av ryggradsdjur
Tidiga vertebrater var filtrerare – förstorat svalg viktigt led i evolutionen Ledad ryggrad som stödstruktur Kunde simma snabbare Snabbare rörelser gynnade utvecklingen av en hjärna och skalle av ben till skydd för den Snabbare rörelser krävde bättre ämnesomsättning  cirkulationssystem

27 Fiskar: evolution Tidiga vertebrater saknade käkar, sög bottensediment
Större rörlighet  fiskar Ostracodermer (utdöda) hade benpansar käkar utvecklades från gälbågar av brosk  förmåga att hålla bytet, tugga käkar en stor fördel  käkfiskar framgångsrika Placodermer (utdöda) de dominanta tidiga käkfiskarna

28 Fiskar: klassificering
Käklösa (Klass? Agnatha): hagfish = pirål lamprey = nejonöga Käkfiskar (Gnathostoma): Klass? Placodermi = pansarhajar (utdöda) Klass Chondrichthyes = cartilaginous fishes = broskfiskar Osteichthyes = bony fishes = benfiskar Klass Actinopterygii = ray-finned fishes = strålfeniga fiskar Klass Actinistia (Sarcopterygii) = lobe-finned fishes = lobfeniga fiskar Klass Dipnoi = lungfiskar

29 figure jpg 33.8 Figure 33.8

30 Klass Chondrichthyes, broskfiskar
Hajar, rockor skelett av brosk inget yttre pansar (ökad motilitet) inget gällock (därför ser man gälspringorna) broskfiskar och deras efterföljare har fenor som ger bättre stabilitet och kontroll

31 Benfiskar lättare skelett av ben tunna släta fjäll som skydd
gällock förbättrar vattenflödet över gälarna simblåsa, ursprungligen andningsorgan för att gälarna inte räckte till i syrefattiga vatten t.ex. lungfiskar strålfeniga fiskar  simblåsa

32 Klass Actinopterygii, strålfeniga fiskar
Den stora majoriteten fiskarter hör till denna grupp Stor variation i storlek och form, diet, livsstil Klass Actinistia, Lobfeniga fiskar Latimeria, kvastfeningen, ett levande fossil sex nulevande arter, andas luft Klass Dipnoi, lungfiskar

33 När ryggradsdjur kröp upp på land (1)
Rådande teori: lungfiskar ursprunget till amfibier ledade fenor kunde andas luft  sökte mat på land gradvis adaptering till landliv

34 När ryggradsdjur kröp upp på land (2): problem som måste lösas
fortplantning beroende av vatten uttorkning solens strålning skadlig hur få in maten i munnen? luft bär inte upp kroppen känselorgan (syn, hörsel, lukt) måste fungera annorlunda i luft

35 figure jpg 33.14 Figure 33.14

36 Klass Amphibia, groddjur
beroende av vatten för fortplantning och för att inte torka ut små lungor, gasutbyte också via huden tre ordningar: Ordning Gymnophiona, maskgroddjur Ordning Anura, grodor och paddor Ordning Urodela, salamandrar

37 figure jpg 33.14 Amnioter Figure 33.14

38 Amnioter: bättre vattenhushållning
Hud som inte släpper igenom vatten Eftersom gasutbyte inte kan ske genom huden: Effektivare, större lungor Separering (delvis eller helt) av syrerikt och syrefattigt blod Njurar som kan utsöndra koncentrerat urin oberoende av vattenhabitat för fortplantning ägg som släpper igenom gaser men inte vatten membraner som skyddar embryot gula som näringsförråd ovipara djur: lägger ägg vivipara djur: placenta och livmoder

39 figure jpg 33.18 Figure 33.18

40 Klass Reptilia: en parafyletisk grupp
Underklass Testudines (Chelonia): sköldpaddor Underklass Sphenodontida: tuataror Underklass Squamata: ödlor, ormar Underklass Crocodylia: krokodildjur Dinosaurier, pterosaurier Evolutionsmässigt borde fåglar höra till denna klass; historiskt bildar fåglar en egen klass

41 Anpassningar till landliv: från reptiler till fåglar och däggdjur
Reptilers ben sticker ut från sidan av kroppen Fåglar och däggdjur har benen under sig  bättre rörlighet Fåglar och däggdjur har bättre andningsmuskulatur  kan springa och andas samtidigt

42 Klass Aves: fåglar Utvecklats från dinosaurier Särdrag:
vingar utvecklade från extremiteter fjädrar (för isolering, flygförmåga och uppvisning) hög ämnesomsättning (flygande kräver mycket energi) tar hand om sina ungar Äldsta kända fågelfossil, Archaeopteryx, hade välutvecklade vingar, fjädrar och önskeben

43 Klass Mammalia: däggdjur
Utvecklades från tidiga däggdjursliknande reptiler Särdrag: intern befruktning och embryonalutveckling i livmodern (undantag: kloakdjur) mjölkkörtlar specialiserade tänder (beroende på diet) hår svettkörtlar hjärta med fyra kammare

44 Däggdjur: klassificering
Subklass Prototheria: Ordning Monotremata, kloakdjur Saknar placenta, benen åt sidan Subklass Theria: Ordning Marsupialia, pungdjur Ordning Eutheria

45 Primater Primater utvecklades antagligen från insektätare som levde i träd Särdrag: Griphänder med tummar Naglar Framåtriktade ögon, djupseende Små kullar, ungarna tas om hand länge

46 Primater: klassificering
Halvapor (Prosimians) Människoartade (Anthropoids) spökdjur nya världens apor gamla världens apor människoapor

47 figure jpg 33.25 Figure 33.25

48 Människans ursprung Hominider uppkom i Afrika
Australopitecus afarensis den mest sannolika föregångaren, på två ben Homo habilis använde verktyg större hjärna Homo erectus eld tillverkade verktyg Homo sapiens socialt liv antagligen påverkat hjärnans utveckling (språk, kultur)

49 *även kallad Paranthropus
33.30 Figure 33.30