Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå."— Presentationens avskrift:

1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet

2 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt beroende, missbruk. Nationella riktlinjer för missbruks-, beroendevård 2007 Beroende, skadligt bruk: ICD-10 Beroende, missbruk: DSM IV Missbruk: Socialtjänstlagen – ingen närmare definition

3 Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående Ökad risk för psykiatriska tillståndet försämras beroendetillståndet försämras suicidförsök, suicid fysisk ohälsa för tidig död familjeproblem, konflikter bostadsproblem, arbets- sysslolöshet utanförskap, kriminalitet

4 Samsjuklighet - konsekvenser i vården Personer med samsjuklighet söker oftare vård, fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott i behandling Vid missbruk identifieras inte alltid psykisk sjukdom, personlighetsstörning Vid psykisk sjukdom identifieras inte alltid beroende, missbruk Förbättringsprocessen längre Problem samverkan mellan olika huvudmän; - pengar, olika definitioner, synsätt

5 Ordningsföljd: samsjuklighet Beroende psykisk sjukdom Psykisk sjukdom beroende beroende Gemensam orsak psykisk sjukdom Beroende psykisk sjukdom Vårdorganisatoriska förändringar

6 Hur vanligt är samsjuklighet? Stora befolkningsstudier i USA och Europa senaste decennierna, personer visar: Personer med missbruk, beroende har under livet 2-4 ggr ökad risk för psykisk sjukdom jämfört med personer som inte har missbruk, beroende högre vid narkotika - än alkoholmissbruk/beroende Högst livstidprevalens: bipolär sjukdom ~ 60% schizofreni ~ 50%

7 Hur vanligt är samsjuklighet? Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1991, 1996) Depressions- och ångesttillstånd: 20-60% Personlighets- störningar: 50-80% Psykoser 15-20% 15-20%

8 Sökt behandling senaste 12 mån för depression, ångest Depression Ångest Beroende/missbruk 21% 17% -alkoholberoende/missbruk 18% 13% -drogberoende/missbruk 8% 7% Grant el al, 2004

9 Sökt behandling senaste 12 mån för beroende, missbruk Alkohol Droger Oberoende Depressionssjukdom 41% 60% Oberoende Ångestsjukdom 33% 43% Grant el al. 2004

10 Personlighetsstörning beroende alkohol, droger senaste 12 mån Alkoholberoende Drogberoende Personlighetsstörning 40%70% - tvång15%29% - paranoid16%33% - antisocial18%40% Grant et al., 2004

11 Psykisk sjukdom senaste 12 mån personer i missbruksbehandling Strukturerad diagnostik: Island (Tomasson) 76% Norge (Landheim) 85% Sverige LVM-hem (Sallmén) 61%

12 Suicidförsök, suicidrisk och alkohol-, drogmissbruk Bland suicidförsökare:12 – 40% alkoholproblem Bland alkoholmissbrukare:17 – 64% suicidförsök Bland narkotikamissbrukare: 19 – 47% suicidförsök Suicidförsök: största riskfaktorn för självmord

13 Samsjuklighet och andra problem Socialt multiproblematiska Socialt multiproblematiska Neuropsykologiska funktionshinder: 20-60% ? Neuropsykologiska funktionshinder: 20-60% ? Begåvningshandikapp (unga): Ca 50% IQ < 85 Begåvningshandikapp (unga): Ca 50% IQ < 85

14 Identifiera samsjuklighet Ställa diagnos: av psykisk sjukdom vid beroende, missbruk (diagnos kvar 4 v. efter intox, abstinens) - av beroende inom psykiatrin, primärvård (screening, t.ex. AUDIT, DUDIT) Samordna behandlingar och stöd

15 Ansvarsfördelning identifiera samsjuklighet Inom socialtjänsten hos klienter, patienter med beroende, missbruk och misstanke om psykisk sjukdom; omgående kontakt med hälso- sjukvården med kompetens att bedöma. Primärvård eller psykiatrisk vård har ansvar att bedöma och behandla det psykiatriska tillståndet – bedömning skall ge snarast möjligt (1 - 4 v). … för personer som söker för psykisk sjukdom identifiering av beroende, missbruk. Nationella riktlinjer missbruks-beroendevård, 2007

16 Ansvarsfördelning efter akuta insatser Efter akuta insatser samordnas behandlingen. Behandlingen av ett av tillstånden får inte fördröjas i avvaktan på att det andra tillståndet förbättras. Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård, 2007

17 Samverkansformer Nivåer av samverkan: 1. Integrerad vård inom gemensamma team (svårt psykiskt störda) 2. Samordnad vårdplanering 3. Konsultation Olika lösningar - lokala förutsättningar (samverkan psykiatri, beroendevård, socialtjänst, kriminalvård, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, m.fl.)

18 Samverkansmodeller 1.Patienter med svåra psykiska störningar + beroende: behandling och socialt stöd integreras i särskilda team; ACT- team el. intensiv case mangement. (USA) 3.Patienter – olika psykiska sjukdomar + beroende: konsultation mellan verksamheter beroendevård, socialtjänst, psykiatri, primärvård. (Cruce, Miltonprojekt) 2.Patienter med svåra psykiska störningar + beroende: integrerade team lika bra som samordnade vårdplaner centralt med avtal om ekonomi och personal. (Psykiatrireformen)

19 5-årsförlopp svårt psykiskt störda med missbruk, beroende Hälften inget aktuellt missbruk Förbättring psykiska symptom, global funktion Livskvalitet bättre Dödlighet 8 ggr förhöjd Behov stöd minskats - men kvarstår Psykiatrireformen Öjehagen & Schaar 1999, 2004

20 Samsjuklighet - behandling Behandling av enbart beroende, missbruk vid samsjuklighet - ökad risk återfall Behandling av det psykiatriska tillståndet har ingen/liten effekt på beroendetillståndet Få studier undersökt effekt av acamprosat och naltrexon vid samsjuklighet; ej kontraindicerat Underhållsbehandling: metadon, subutex lite undersökt vid samsjuklighet

21 Motivera till avhållsamhet Långt perspektiv Strukturerade insatser Fokus samspel: beroende-psykisk sjukdom–social funktion Fokus: relationer (inkl. nätverk), aktiviteter, boende, regelbunden behandling Behandlingsstrategier svår psykisk sjukdom-beroende

22 Behandlingsmetoder samsjuklighet Hitintills få studier som undersökt om missbruket och den psykiska sjukdom skall behandlas med några särskilda metoder vid samsjuklighet Metoder med evidens vid enkla tillstånd bör användas också vid samsjuklighet Nationella riktlinjer missbruks- och beroendevård 2007

23 Slutsatser översikt studier - 36 RCT (psykosocial, medicinsk) Inga behandlingar effektiva för båda tillstånden: de effektiva behandlingar som finns för psykisk sjukdom fungerar också för personer med samtidigt beroende de effektiva behandlingar som finns för alkohol-, drogmissbruk fungerar också hos dem med psykisk störning effektiviteten av integrerad behandling i samma team: fortf. oklar Tiet Q, Mausbach, 2007

24 Sammanfattning Identifiera beroende, missbruk och samtidig oberoende diagnos psykisk sjukdom Ansvarsfördelning - tydlig i Nationella riktlinjer Behandlingarna - samtidiga och samordnade Samverkansformer efter lokala förutsättningar- avtal mellan huvudmännen ger stabilitet Metoder med evidens för endera tillstånd bör användas

25 25 Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning

26 26 Identifikation av riskbruk hos personer med psykisk sjukdom Förhindra negativ inverkan på psykiska sjukdomen och dess behandling Förhindra att riskbruk leder till beroende Tidig intervention vid riskbruk av alkohol hos personer som sökt somatisk sjukvård har visat god effekt

27 27 Identifikation riskbruk alkohol Screening - AUDIT (10 frågor) Fråga om konsumtionen veckokonsumtion: max 14 glas man, max 9 glas kvinna berusningsdrickande män: max 4 glas, Kvinnor: max 3 glas

28 Förekomst riskbruk alkohol psykiatrisk vård AUDIT: poäng över riskgräns Psykiatrisk akutavdeln. London: 53% m, 44% k Psykiatrisk slutenv. Australien:54% m, 27% k Psykiatr. öv, Lund, Uppsala: 30% m, 21% k Psykosvård, Lund: 22% m, 13% k Svenska befolkningen: 21% m, 15% k

29 29 Intervention vid riskbruk alkohol vid psykisk sjukdom Två studier: effekt efter 6 mån: Australien: i sluten vård: - kort rådgivning bättre än skriftlig information Hulse & Tait 2002, 2003 Sverige: öppen vård: allmän psykiatriska patienter - kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning Eberhard et al 2009 Patienterna positiva till frågor om riskkonsumtion

30 30 Få undersökningar av riskbruk bland personer med psykisk sjukdom ännu färre interventionsstudier en sårbar grupp med ökad risk utveckling beroende och försämring av såväl hälsa som social funktion Slutsats

31 Psykiatriska tillstånd vid samtidigt missbruk och beroende 31

32 Psykiatriska tillstånd Alla olika psykiatriska tillstånd kan framkallas av beroendeframkallande medel. CS:paranoid psykos ”noia”, depressioner, sömnbesvär Alkohol:panikångest, social fobi, generaliserat ångest, depression, psykostillstånd: delirium Benso- depression, maniska tillstånd, diazepiner:generaliserad ångest, personlighetsförändringar Hasch:depression, psykostillstånd, sömnbesvär, personlightesförändringar |:med mera: |

33 Psykiatriska tillstånd Innan diagnosen av oberoende psykiatriska sjukdomstillstånd ställs ska patienten vara minst tre, helst fyra – sex, veckor alkohol- och drogfri! Hos 85% av alla alkoholberoende patienter försvinner eller förbättras psykiatriska symtom inom 3 veckor. Alkoholrelaterade depressionstillstånd viker hos 90% utan behandling inom 2 – 4 veckor! Alkoholrelaterade ångesttillstånd viker hos 75% utan behandling inom 2 – 4 veckor! Alkoholrelaterade psykostillstånd viker inom 24 – 36 timmar med korrekt behandling på sjukhus.

34 Psykiatriska tillstånd Viktiga undantag: Extacy:ger långvariga och djupa depressionstillstånd Amfetamin:kan ge långvariga psykostillstånd Hasch:kan orsaka långvariga personlighetsförändringar

35 Utredning:  Akut:  Anamnes: vad har hänt under det senast dygnet?  Anamnes: den senaste veckan  Status: psykiatriskt och somatiskt  Labprover:  U-tox  Blodstatus,leverstatus, elektrolyter, TSH

36 Utredning: Icke akut: Beroendeanames Social anamnes Psykisk sjuklighet Journaler Våld Psykologutredning

37 Utredningen och uppföljningen: Utredningsresultat ska styra behandlingen: Akut och kroniskt, Nu och i framtiden. Uppföljning och behandlings- utvärdering av behandlingen ska styra fortsatt behandling!

38 Vad lider patienten av? Toxisk depression Toxisk ångest Toxisk psykos Toxisk personlighetsförändring Depression och sekundärt missbruk Ångestsyndrom och sekundärt missbruk Psykossjukdom och sekundärt missbruk Personlighetsstörning och sekundärt missbruk

39 Vad lider patienten av? Toxisk depression: –Alkohol, GHB –Extacy –Cannabis –Centralstimulerande

40 Vad lider patienten av? Toxiska ångesttillstånd: –Alkohol, lugnande medel, opiater: Abstinensångest Panikångestsyndrom Social fobi Generaliserad ångest. –Centrastimulantia: Panikångest (mest vid ”avtändning”) Generaliserad ångest –Hallucinogener: Som alkohol … Kronisk ångest

41 Vad lider patienten av? Toxisk psykos: –Alkohol, lugnande medel, opiater: vid abstinens, delirium, alkoholhallucinationer, –Centralstimulantia: paranoid psykos –Cannabis: genombrott av underliggande psykos? egentlig ”haschpsykos”? –Hallucinogener: Vanföreställningssyndrom

42 Vad lider patienten av? Depression och sekundärt missbruk: –Många som är deprimerade dricker inte alls – ”ingen lust”, ”smakar illa”, mm. –En liten del (ca. 5 – 20%) dricker mycket mer: ångestdämpning, sömnmedel, skapar kort glädje. Ska undvikas, brukar räcka med motiverande samtal en – två gånger. Egentligen inte beroende, mera missbruk.

43 Vad lider patienten av? Ångestsyndrom och sekundärt missbruk: –Förekommer hos ca. 5 – 10% av ångestpatienterna. –Alkohol och bensodiazepiner är kraftigt ångestdämpande, och, pga av sin effektivitet, starkt beroendeframkallande hos denna sårbara grupp. –Ovanligt med ”narkotikamissbruk” –Ska motverkas med korttidsrecept, noga uppföljning av behandlingen, och strukturerad behandling med bensodiazepiner: Start- och slutdatum Utvärderingar Alternativa läkemedel: SSRI, Buspiron, mm

44 Vad lider patienten av? Psykossjukdom och sekundärt missbruk: –Mycket vanligt: 30 – 60% av dem som har schizofreni fyller diagnoskriterierna för miss- bruk eller beroende någon gång under sitt liv. –Ska ha samtidig behandling för båda tillstånden under mycket lång tid. Mycket viktigt med symtomkontroll (social och/eller läkemedel) pga risk för impulsgenombrott.

45 Vad lider patienten av? Personlighetsstörning och sekundärt missbruk –Vanligt hos patienter med Kluster-B-personlighets- störningar: Instabil (borderline- och impulsiv typ) antisocial personlighetsstörning. –Förekommer också hos patienter med paranoid resp schizoid personlighetstörning: Ofta anledningen till att patienter söker vård, Personlighetsstörningen känns ofta inte igen, pga att tillståndet tolkas som en toxisk psykos. Viktigt med symtomkontroll (social och/eller läkemedel) pga risk för impulsgenombrott!

46 Psykisk sjukdom och beroende Det psykiatriska tillståndet ska behandlas samtidigt som beroendetillståndet. Behandling av … … depressioner, psykoser, ångesttillstånd ska följa de väl etablerade evidensbaserade behandlingsprogrammen; … personlighetsstörningar skall ske med evidensbaserade metoder (= kunskapsbaserade metoder) … beroendetillståndet skall följa de nationella riktlinjer.


Ladda ner ppt "Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå."

Liknande presentationer


Google-annonser