Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utilitarism: Bentham och Mill Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utilitarism: Bentham och Mill Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."— Presentationens avskrift:

1 Utilitarism: Bentham och Mill Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Vad är utilitarism? Klassisk formulering: Största möjliga lycka åt största möjliga antal (Problem: två saker att maximera – hur ska man då maximera?)! Modern formulering: En handling är rätt om konsekvenserna är de bästa annars är handlingen fel. Ingen handling är i sig rätt/orätt. Huruvida en handling är rätt/orätt beror på konsekvenserna (jmf. pliktetik) Institution enhet avdelning | Namn

3 Vad ska maximeras? Konsekventialism: Handla så att konsekvenserna blir så bra som möjligt. Vad är det som ska maximeras? Det goda livet (nytta): Hedonism (lycka, njutning) Preferentialism (tillfredställelse av (intrinsikala) preferenser; Peter Singer, R. M. Hare) Perfektionism (kunskap, vänskap, skönhet, självförverkligande; G. E. Moore) Beroende på vad som räknas som bra konsekvenser får vi olika slags utilitarism (hedonistisk utilitarism, preferensutilitarism, ideal utilitarianism) Institution enhet avdelning | Namn

4 Kan man mäta lycka? Institution enhet avdelning | Namn

5 Bentham och lycka Skiljer på följande dimensioner: Intensitet (hur intensiv (stark) är lyckan) Varaktighet (hur länge varar lyckan) Säkerhet/osäkerhet (hur (o)sannolikt är det att lyckan kommer följa?) Närhet i tid (hur snart kommer lyckan?) Fruktsamhet: sannolikheten att mer av samma känsla kommer Renhet: sannolikheten att känslan inte kommer åtföljas av sin motsats Omfattning: Hur många kommer att påverkas Hur ska vi mäta lycka? Analogi med pengar. Hur mycket skulle du vara beredd att betala för en viss njutning? (Inter/interpersonellt problem: vi värderar pengar olika) Institution enhet avdelning | Namn

6 Benthams ”felicific calculus” Intense, long, certain, speedy, frutiful, pure – Such marks in pleasures and in pains endure. Such pleasures seek if priviate be thy end; If it be public, wide let them extent. Such pains avoid, whichever be thy view: If pains must come, let them extend to few (Introduction to the principes of morals and legislation : 3) Institution enhet avdelning | Namn

7 Lycka - Kvalitet eller kvantitet? Bentham: ”Prejudice apart, the game of push-pin is of equal value with the arts and sciences of music and poetry” (The Rationale of Reward). Mill: ”To suppose that life has … no higher end than pleasure – no better and nobler object of desire and pursuit – they designate as utterly mean and groverling; as a doctrine worhty of swine” (Utilitarianism). Kvantitativ form av hedonism: Alla njutningar är lika värdefulla. Kvalitativ form av hedonism: Vissa njutningar mer värdefulla Institution enhet avdelning | Namn

8 Var Mill verkligen hedonist? Mills test: ”Of two pleasures, if there be one to which all or almost all who have experience of both give a decided preference, irrespective of any feeling of moral obligation to prefer it, that is the more desirable pleasure” (Utilitarianism). "it is better to be a human dissatisfied than a pig satisfied; better to be Socrates dissatisfied than a fool satisfied. And if the fool, or the pig, is of a different opinion, it is because they only know their own side of the question” (Utilitarianism). Förklaringen till att vi föredrar de högre njutningarna verkar vara något annat än själva njutningen. ”If (a pleasure) is better because it is nobler, then we have introduced nobility as an independent value” (A. Ryan, J.S. Mill, p. 111) Institution enhet avdelning | Namn

9 Att kalkylera nyttan Sum up all the values of all the pleasures on the one side, and those of all the pains on the other. The balance, if it be on the side of pleasure, will give the good tendency of the act upon the whole, with respect to the interests of that individual person; if on the side of pain, the bad tendency of it upon the whole. Take an account of the number of persons whose interests appear to be concerned; and repeat the above process with respect to each. Sum up the numbers expressive of the degrees of good tendency, which the act has, with respect to each individual, in regard to whom the tendency of it is good upon the whole. Do this again with respect to each individual, in regard to whom the tendency of it is bad upon the whole. Take the balance which if on the side of pleasure, will give the general good tendency of the act, with respect to the total number or community of individuals concerned; if on the side of pain, the general evil tendency, with respect to the same community (IV, 5) Institution enhet avdelning | Namn

10 Riktighetskriterium eller beslutsmetod Ska vi verkligen använda oss av utilitarismen (och beräkna nyttan) i varje konkret situation? Det verkar väl högst orealistiskt. Mill: The answer to the objection is, that there has been ample time, namely, the whole past duration of the human species. During all that time mankind have been learning by experience the tendencies of actions; on which experience all the prudence, as well as the morality of life, is dependent. Riktighetskriterium: Säger vad som gör en handling rätt/fel. Beslutsmetod: Säger hur vi ska gå tillväga för att avgöra hur vi ska besluta oss för att handla (Utilitarismen själv eller tumregler av något slag) Institution enhet avdelning | Namn

11 Bentham om njutning och lidande Nature has placed mankind under the governance of two sovereign masters, pain and pleasure. It is for them alone to point out what we ought to do, as well as to dtermine what we shall do. On the one hand, the standard of right and wrong, on the other the chain of causes and effects, and fastened to their throne. They govern us in all we do, in all we say, in all we think: every effort we can make to throw off our subjection, wil serve but to demonstrate and confirm it. In words a man may pretend to abjure their empire: but in reality he will remain subject to it all the while (I, I) Institution enhet avdelning | Namn

12 Mills bevis för utilitarismen The only proof capable of being given that an object is visible, is that people actually see it. The only proof that a sound is audible, is that people hear it: and so of the other sources of our experience. In like manner, I apprehend, the sole evidence it is possible to produce that anything is desirable, is that people do actually desire it. If the end which the utilitarian doctrine proposes to itself were not, in theory and in practice, acknowledged to be an end, nothing could ever convince any person that it was so. No reason can be given why the general happiness is desirable, except that each person, so far as he believes it to be attainable, desire his own happiness. This, however, being a fact, we have not only all the proof which the case admits of, but all which it is possible to require, that happiness is a good: that each person’s happiness is a good to that person, and the general happiness, therefore, a good to the aggregate of all persons (Utilitarianism 234) Institution enhet avdelning | Namn

13 Mills bevis formaliserat 1.Utilitarismen är sann omm lycka är det enda som är önskvärt för sin egen skull 2.Det enda beviset för att något är önskvärt är att det önskas 3.Varje person önskar sin egen lycka för sin egen skull 4.Alltså, lycka önskas för sin egen skull (from the point of view of humanity = the aggregate of persons). 5.Alltså lycka är önskvärt för sin egen skull 6.Lycka är det enda som önskas för sin egen skull – andra saker, ex., hälsa, musik, pengar, makt – önskar kan vi önska för deras egen skull, men då som delar av lyckan. 7.Alltså, lycka är det enda som är önskvärt för sin egen skull 8.Alltså, utilitarismen är sann Institution enhet avdelning | Namn

14 Problem med Mills argument Problem 1: Följer det från att vi önskar något något att det är önskvärt? Problem 2: Även om Mills argument visar att vi önskar vår egen lycka är det svårt att se varför det följer att vi även skulle önska andras lycka. Problem 3: Är det verkligen fallet att det enda vi önskar för sin egen skull är lycka? Institution enhet avdelning | Namn

15 Questions of ultimate ends are not amenable of direct proof... I shall... attempt to contribute something toward the understanding and appreciation of the “utilitarian” or “happiness” theory, and toward such proof as it is susceptible of. It is evident that this cannot be proof in the ordinary and popular meaning of the term. Questions of ultimate ends are not amenable of direct proof.... We are not, however, to infer that its acceptance or rejection must depend upon blind impulse or arbitrary choice. There is a larger meaning of the word “proof,” in which this question is as amenable to it as any other of the disputed questions of philosophy. The subject is within the cognizance of the rational faculty; and neither does that faculty deal with it solely in the way of intuition [I 5] Institution enhet avdelning | Namn

16 Alternativ (och mer moderat) tolkning av Mills argument 1.Förtänksamt egenintresse är partiskt. 2.Eftersom förtänksamt egenintresse är partiskt siktar det på agentens egna lycka. 3.Moralen är opartisk 4.Eftersom moralen är opartisk så siktar den på lycka som sådan. 5.Om det moraliska perspektivet siktar på lycka som sådan så är det vår moraliska plikt att befrämja lyckan. 6.Alltså, utilitarismen är sann Institution enhet avdelning | Namn

17 Problem med utilitarismen Utilitarismen är inte möjlig att tillämpa: Hur avgör vi huruvida en handling är rätt/fel? Ger utilitarismen någon vägledning? Är utilitarismen inte alldeles för krävande? Måste vi verkligen offra oss för nyttan? Riskerar inte utilitarismen att tillintetgöra andra viktiga värden (kärlek, vänskap)? Lyckomonster och motbjudande slutsatsen Institution enhet avdelning | Namn

18 Normativa teorier Pliktetik/deontologi (Kant): Vissa handlingar är absolut förbjudna. Rättighetsteorier (Locke): Människor har rättigheter som måste respekteras. Dessa rättigheter ger oss skyldigheter gentemot personer. Utilitarism (Bentham & Mill): En handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan. Feministisk etik (Carol Gilligan, Nel Noddings): Omsorg och personliga relation snarare än opartiskhet och ”rättvisa.” Dygdetik (Platon & Aristoteles): Eftersträva en viss karaktär (Vad för slags människa bör man vara)! Försöker inte primärt söka svar på frågan vilken handling som är rätt/fel. Etisk egoism (Trasymachos, Ayn Rand): Maximera det goda för dig själv Institution enhet avdelning | Namn

19 Moraliskt berättigande Institution enhet avdelning | Namn

20 Fundamentism versus koherentism (aka reflektivt ekvilibrium) Fundamentism: vissa principer eller omdömen är självevidenta Koherentism: en princip eller ett omdöme får sitt berättigande genom att stödjas av andra principer eller omdömen - Alla principer och omdömen kan komma att överges Institution enhet avdelning | Namn

21 Sidgwicks tre självevidenta principer till stöd för utilitarism Justice (begränsning på moralomdömen): whatever action any of us judges to be right for himself, he implicitly judges to be right for all similar persons in similar circumstances (Sidgwick, Methods of Ethics, 379) Prudence: (en individs goda på det stora hela): Hereafter as such is to be regarded neither less nor more than Now; the mere difference of priority and posteriority in time is not a reasonable ground for having more regard to the consciousness of one moment than to that of another (381). Rational benevolence (avser den totala lyckan): the good of any one individual is of no more importance, from the point of view of the Universe, than the good of any other; alltså as a rational being I am bound to aim at good generally,----so far as it is attainable by my efforts,----not merely at a particular part of it (383) Institution enhet avdelning | Namn

22 Koherens (reflektivt ekvilibrium) Institution enhet avdelning | Namn

23 Spelar avsikten någon roll? Huruvida en handing är rätt/orätt beror på konsekvenserna: Avsikten är i detta avseende irrelevant. Rätt, men ont uppsåt – kan vara på plats att klandra mig (givet att det skulle ha bra konsekvenser). Fel, men gott uppsåt – kan vara på plats att inte klandra mig eller till och med prisa mig (givet att det skulle ha bra konsekvenser) Institution enhet avdelning | Namn

24 Faktiskt eller förväntad nytta Vad ska maximeras: Total (faktiskt nytta): En handling är rätt om den faktiska nyttan maximeras. Förväntad nytta: En handling är rätt om den förväntade nyttan maximeras Institution enhet avdelning | Namn Förväntad nytta: ett exempel: Situation med två handlingsalternativ H1 och H2 H1: -1 (fullständig säkerhet) H2: 95%/200 (190) 5%/ (50000) =-49810

25 Handlings- eller regelutilitarism Handlingsutilitarism: En handling är rätt om och endast om den maximerar nyttan. Regelutilitarism: En handling är rätt om och endast om den tillåts enligt det system av regler som maximerar nyttan. En handlingsutilitarist ser bara till en individuell handlings konsekvenser. En regelutilitarist, å andra sidan, ser inte till en individuell handlings konsekvenser, utan till nyttan av en regel eller princip Institution enhet avdelning | Namn


Ladda ner ppt "Utilitarism: Bentham och Mill Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."

Liknande presentationer


Google-annonser