Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

HUR KAN VI ÖKA VÅR KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Vad säger befintliga data?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "HUR KAN VI ÖKA VÅR KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Vad säger befintliga data?"— Presentationens avskrift:

1 HUR KAN VI ÖKA VÅR KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Vad säger befintliga data?

2 Uppdrag Utifrån SOM-Västs existerande frågeformulär och data 1.analysera rättighetssituationen i Västra Götaland; 2.svara på om och i så fall hur enkäten bör kompletteras och vidareutvecklas för att i högre grad kunna användas för att analysera rättighetssituationen i regionen; 3.ge förslag på hur analyser och uppföljning av enkätdata kan vidareutvecklas så att de integrerar ett rättighetsperspektiv och i än högre grad kan användas som grund för politiska beslut och policyutformning inom regionen; 4.författa och presentera en rapport som på ett tillgängligt sätt presentera resultaten av dessa analyser

3 För hållbart skydd av mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter uppfylls för alla i samhället Alla människor har kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna som just sina rättigheter samt om sitt ansvar för att respektera andra personers mänskliga rättigheter (rättighetsinnehavare) Alla som är verksamma inom den offentliga sektorn har kunskap och medvetenhet om vilka skyldigheter de mänskliga rättigheterna innebär för dem (skyldighetsbärare)

4 Att analysera rättighetssituationen? Att analysera: rättigheters uppfyllelse rättighetsinnehavares kunskap och medvetenhet skyldighetsbärares kunskap och medvetenhet

5 Huvudsyftet med enkätundersökningarna är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden. Därför består enkäterna till stor del av frågor som ställs på likalydande sätt, år efter år. Genom att på ett systematiskt sätt följa hur åsikter och beteenden förändras kan SOM-institutet komplettera mätningarna med frågor som kartlägger vad som ligger bakom olika trender eller förändringar i attityder och beteenden. Varje år svarar mellan och svenskar på SOM-institutets frågor om allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. SOM-undersökningarna

6 Vad kan SOM-undersökningen säga om hur situationen för mänskliga rättigheter ser ut i Västra Götalandsregionen?

7 Det offentliga har följande ansvar för mänskliga rättigheter Att respektera mänskliga rättigheter (inte själv kränka eller bortprioritera) Att skydda mänskliga rättigheter (förhindra andras kränkningar, utvärdera och avkräva ansvar av myndigheter) Att uppfylla mänskliga rättigheter (skapa & upprätthålla system för att tillgodose mänskliga rättigheter) Att främja mänskliga rättigheter (sprida kunskap om mänskliga rättigheter och använda dessa ramverk)

8  Rätt till liv  Rätt att slippa diskriminering av alla slag  Rätt att slippa förnedrande och kränkande behandling  Rätt till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa  Rätt till korrekta domstolsprocesser etc.  Rätt till privatliv, integritet och rätt att få gifta sig med vem man vill  Rätt till vila och fritid och rätt att delta i samhällets kulturliv  Rätt till yttrande-, åsikts-, religions- och organisationsfrihet  Rätt att få rösta och ställa upp i val  Rätt till social trygghet och bostad samt tillgång till arbetsmarknaden  Rätt till utbildning, information och kunskap om nya vetenskapliga rön Varje människa har följande mänskliga rättigheter:

9 Information med relevans för mänskliga rättigheter Vi kan få veta om de svarande har förtroende för vissa samhällsfunktioner Vi kan få veta hur de tycker servicen fungerat inom vissa samhällsområden Vi kan få veta om de svarande själva brukar samhällsservicen Vi kan till en del se om svaren skiljer sig åt beroende på de svarandes kön, ålder, religion, socio-ekonomisk klass, bostads- & arbetsförhållanden, om de eller deras föräldrar är utlandsfödda m.m.

10 Om mänskliga rättigheter uppfylls i praktiken – så har människor förtroende för grundläggande samhällsservice och tycker att servicen fungerar. Om mänskliga rättigheter uppfylls sämre för vissa grupper än för andra – så visar sig detta genom skillnader i olika gruppers förtroende för grundläggande samhällsservice och hur de tycker att servicen fungerar Logik för urval av frågor

11 Fokusfrågor Hur anser de svarande att följande myndigheter sköter sin uppgift? Arbetsförmedlingen; Kronofogdemyndigheten; Försäkringskassan Hur tycker de svarande att följande verksamheter fungerar där de bor? Grundskolan; Sjukvården; Äldreomsorgen Hur stort förtroende har de svarande för det sätt på vilket följande grupper sköter sitt arbete? Sjukvårdens personal; Personal inom barnomsorgen; Personal inom äldreomsorgen; Lärare i grundskola; Socialarbetare; Handläggare vid Försäkringskassan; Handläggare vid Arbetsförmedlingen

12 Vad anser de svarande om servicen i den kommun där de bor på följande områden? Barnomsorg; Grundskola; Gymnasieskola; Vårdcentral; Sjukhusvård; Tandvård; Äldreomsorg; Socialtjänst; Handikappomsorg Vilken är de svarandes uppfattning om sjukvården i Västra Götalands- regionen i följande avseenden? Den medicinska kvaliteten; Tillgången till vård; Organisationens effektivitet; Personalens bemötande Fokusfrågor (forts.)

13 Arbetsmarknadssituation: 1) Förvärvsarbetande (även sjukskriven, föräldraledig, studerande); 2) Pensionär; 3) Arbetslös (även arbetsmarknadspolitiska åtgärder) Ursprung: 1) Uppvuxen i Norden med två föräldrar uppvuxna i Norden; 2) Uppvuxen i Norden med en förälder uppvuxen utanför Norden; 3) Uppvuxen i Norden med två föräldrar uppvuxna utanför Norden; 4) Uppvuxen i Norden med två föräldrar uppvuxna i Norden; 5) Uppvuxen utanför Norden med en/två föräldrar uppvuxna utanför Norden Kön: 1) Man; 2) Kvinna Ålder: 1) 16 – 29 år; 2) 30 – 49 år; 3) 50 – 64 år; 4) 65 – 85 år Stad/land: 1) Landsbygd; 2) Mindre tätort; 3) Större tätort; 4) Göteborg Bostadssituation: 1) Hyr bostaden; 2) Äger bostaden Hälsa: 1) Dålig hälsa; 2) Mellangod hälsa; 3) God hälsa Hemspråk: 1) Svenska; 2) Annat språk Vilken nedanstående grupper tillhör de svarande?

14 En del samhällsservice har generellt dåliga siffror vilket är ett problem ur ett rättighetsperspektiv 22% anser att tillgången till vård i Västra Götalandsregionen är ganska eller mycket dålig 23 % anser att Äldreomsorgen fungerar ganska eller mycket dåligt 34 % anser att vårdens organisation i Västra Götalandsregionen är ganska eller mycket dålig 37 % anser att Försäkringskassan sköter sin uppgift ganska eller mycket dåligt 42 % anser att Arbetsförmedlingen sköter sin uppgift ganska eller mycket dåligt 42 % är ganska eller mycket missnöjd med tillgången på bostäder Analys (forts.)

15 Svarandens åsikter skiljer sig mycket litet åt p.g.a. grupptillhörighet Störst skillnader mellan Göteborg, tätort, landsbygd – intressant ur ett rättighetsperspektiv. Hur kan skyldighetsbärarna garantera de mänskliga rättigheterna oberoende av var rättighetsinnehavarna bor? Övriga skillnader av intresse: Personalens bemötande i vården: (46% av de svarande med utomnordisk uppväxt är mycket eller ganska nöjda – jfr med 72% för samtliga svarande – för 2012) Nöjd med vårdcentralen: (20% av de svarande mellan 16 och 29 år är ganska eller mycket missnöjda med vårdcentralen – jfr. med 14% för samtliga svarande) Förtroende för polisens arbete: (60% av de svarande mellan 16 och 29 år har ganska eller mycket stort förtroende för polisen – jfr med 47% av de mellan 65 och 85 år) Bostadssituationen: (unga, personer med utomnordisk bakgrund, personer som bor i Göteborg, personer som hyr sin bostad är klart mer missnöjda med tillgången till bostäder) Analys (forts.)

16 Många svarsgrupper blir så små att flera års undersökningar måste slås ihop för att få statistiskt säkerställda data – vilket innebär att vi först efter 4 år kan få korrekta data. (2012) 42% är ganska eller mycket missnöjd med tillgången på bostäder 51% av de som är 16 – 29 år 54% av de som är uppvuxna i Norden med en förälder uppvuxen utanför Norden 56% av de som hyr sin bostad 64 % av de som bor i Göteborg (2009 – 2012) 39% är ganska eller mycket missnöjd med tillgången på bostäder 49% av de som är 16 – 29 år 50% av de som är uppvuxna i Norden med en förälder uppvuxen utanför Norden Analys (forts.)

17 Viss samhällsservice har bättre siffror bland de grupper som brukar dem – dvs. när ”åsikten” är underbyggd med egen erfarenhet skola, barnomsorg, äldrevård – jfr. med relevanta åldersgrupper Annan samhällsservice har sämre siffror bland de som brukar dem – dvs. när ”åsikten” är underbyggd med egen erfarenhet försäkringskassa, arbetsförmedling, tillgång till vård – jfr. med hälsostatus, arbetsmarknadssituation, ålder Analys (forts.)

18 Jämlikt utskick Målgruppsurvalen baseras på ett befolkningsgenomsnitt som dras ur offentliga register. För Riks-SOM och Syd-SOM hämtas systematiska sannolikhetsurval ur Skatteverkets register. För Väst-SOM används Västra Götalandsregionens befolkningsregister (Västfolket). Jämlik svarsfrekvens? 47% svarade 2012 på Riks-SOM Ålder, geografisk hemvist, familje-, arbetsmarknads- och bostadssituation påverkar svarsfrekvensen Analys (jämlikt utskick/svarsfrekvens)

19 Analys (bortfall) Bortfallet sammanfaller med grupper som generellt har sämre tillgång till sina rättigheter Oetablerade grupper i form av studenter, unga singlar i hyresrätt och personer med invandrarbakgrund är svåra att få tag i – blir inte svarande Socioekonomiskt svaga grupper som lågutbildade, låginkomsttagare i småstäder med eller utan invandrarbakgrund är svåra att övertyga om att delta i undersökningen – blir inte svarande

20 Analys (enkätens tillgänglighet) Frågorna helt klart riktade till majoritetssamhället: Var någonstans har du, respektive din far och din mor, huvudsakligen vuxit upp? Ren landsbygd i Sverige; Mindre tätort i Sverige; Stad eller större tätort i Sverige; Stockholm, Göteborg eller Malmö; Annat land i Norden; Annat land i Europa; Land utanför Europa Hur ofta brukar du titta på program i följande tv-kanaler? SVT1/SVT2; TV3; TV4; Kanal 5; Filmkanal/-er; Sportkanal/-er; BBC eller CNN

21 Frågorna ibland svåra att förstå: Om du skulle beskriva ditt nuvarande hem respektive det hem du växte upp i, vilket av nedanstående alternativ stämmer då bäst? Arbetarhem; Jordbrukarhem; Tjänstemannahem; Högre tjänstemannahem; Företagarhem Har du övervägt att använda dig av annat huvudsakligt färdmedel än det du nu använder för att ta dig till arbetet/skolan? Har du eller någon nära anhörig under de senaste 12 månaderna nyttjat någon av de former av service som anges nedan? Analys (enkätens tillgänglighet)

22 Frågorna ibland problematiska: Tillhör du någon kyrka, religiöst samfund eller religion? Svenska kyrkan Annan kristen kyrka/samfund Jag är muslim Jag tillhör en religion som varken är kristen eller muslimsk Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem? Minska den offentliga sektorn Sänka skatterna Ta emot färre flyktingar i Sverige Satsa på ett samhälle med ökad jämställdhet mellan kvinnor och män Höja kommunal-/regionskatten hellre än att minska servicen Förbjuda ansiktstäckande slöja på allmän plats Lagstifta mot ägarkoncentration på massmedieområdet Analys (enkätens tillgänglighet)

23 SLUTSATSER 1.analysera rättighetssituationen i Västra Götaland; SOM:s ansats är att samla data för att kunna spegla de opinioner/åsikter som finns i samhället – inte att utläsa tillgång till rättigheter, kunskap om rättigheter eller medvetenhet om ansvar. Data kan ge vissa indikationer på hur rättighetsinnehavarna upplever delar av olika system som ska respektera, skydda, uppfylla och främja deras mänskliga rättigheter. Det att utläsa vissa generella brister i de system som ska upprätthålla centrala mänskliga rättigheter som rätten till vård, rätten till social trygghet, rätten till tillgång till arbetsmarknaden, rätten till bostad. Data kan i undantagsfall visa på skillnader som kan bero på kön, ålder, ursprung, socio-ekonomisk status m.m.

24 kunskap om olika rättigheter, ansvar för rättigheter, diskriminering i samhället, upplevelse av diskriminering Information om en del rättighetsområden (ex. juridiska systemet, kulturlivet (man kan se om någon deltar i kulturella evenemang inte hur deras åsikter om detsamma). Data som saknas i enkäten

25 SLUTSATSER 2. om och i så fall hur enkäten bör kompletteras och vidareutvecklas för att i högre grad kunna användas för att analysera rättighetssituationen i regionen; Bortfallet sammanfaller med flera grupper vars rättigheter generellt tenderar att vara uppfyllda i mindre grad. Det går inte att utläsa om rättighetsinnehavarna har tillgång till den samhällsservice de har rätt till – bara vad de tycker om den samhällsservice som finns (och som de ibland har tillgång till).

26 Lägg till: fråga om svaranden har kunskap om vilka rättigheter hen har i relation till olika sorters samhällsservice, fråga om svaranden under det senaste året har upplevt någon form av diskriminering och i så fall var av vilket skäl. Gå igenom: tillgänglighet (språk, förståelse, funktionsnedsättning m.m.) formuleringar av ”gamla”/problematiska frågor Vidareutveckling av enkäten

27 SLUTSATSER Utifrån SOM-Västs existerande frågeformulär och data 3. ge förslag på hur analyser och uppföljning av enkätdata kan vidareutvecklas så att de integrerar ett rättighetsperspektiv och i än högre grad kan användas som grund för politiska beslut och policyutformning inom regionen; Testa en statistisk modell som kan undersöka om de svarande har mindre förtroende för/är mindre nöjda med en samhällsservice ju fler diskrimineringsgrunder som samvarierar (kön, ålder, ursprung samt ev. också socio-ekonomisk status). (är redan påbörjad).

28 Följa upp och vara uppmärksam på siffror som visar på dåligt förtroende för/missnöje med en samhällsservice visar på problem i de system som ska upprätthålla mänskliga rättigheter. Följa och vara uppmärksam på klara skillnader mellan olika grupper av svaranden. Se dessa som indikation på extra problematiska områden då systemet är så mycket sämre för vissa grupper så det visar sig här. Komplettera enkäten med strukturerande och återkommande kvalitativa studier med fokus på rättighetsområden, grupper av rättighetsinnehavare och skyldighetsbärare. Analyser och uppföljning av enkätdata

29 Slutsatser – att komma ihåg Det är skillnad mellan att data om vad de svarande tycker om vissa företeelser och data om de svarande vet om vilka rättigheter de har. Det är skillnad på data vad de svarande tycker om vissa företeelser i allmänhet och om dessa företeelser är delar av system för upprätthållande av centrala mänskliga rättigheter Vill man veta hur rättighetssituationen ser ut – viktigt att kunna jämföra målgruppen för en samhällsservice (vilka har rätt att använda samhällsservicen) med de som faktiskt brukar den. Vill man veta hur rättighetssituationen ser ut kanske det är bättre att börja med ”bortfallet”. – Hur når man dessa grupper? Det är en central skillnad mellan brukares åsikter och generella åsikter


Ladda ner ppt "HUR KAN VI ÖKA VÅR KUNSKAP OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER? Vad säger befintliga data?"

Liknande presentationer


Google-annonser