Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rättighets- kontraktsetik Elin Palm Filosofienheten KTH.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rättighets- kontraktsetik Elin Palm Filosofienheten KTH."— Presentationens avskrift:

1 Rättighets- kontraktsetik Elin Palm Filosofienheten KTH

2 Rättighets- och kontraktsetik  Rättighetsetik – förklarar vilka rättigheterna människor har och i kraft av vad.  Kontraktsbaserad etik – förklarar frihetsbegränsningar - varför människor underordnar sig auktoritet/makt och under vilka villkor stater kan vara moraliskt berättigade.

3 Rättigheter Vem har rättigheter? - Alla människor? - Djur? Vilka är rättigheterna? - FNs deklaration = sk. Simple rights - Att fritt förfoga över den egna kroppen, talanger, kunskaper, färdigheter?

4 John Locke ( ) Two Treatises of Government Locke utreder systematiskt varför; (1) människan behöver frihet, (2) äganderätt är en naturlig rättighet, (3) statens enda uppgift är att skydda vår frihet och att staten är illegitim om den inte gör det.

5 John Locke  Utgångspunkt: Människans grundläggande skyldighet och rättighet är att utnyttja sin potential – sitt förnuft – till att leva sitt liv så väl som möjligt.  Personlig utveckling förutsätter frihet. Ingen får hindra eller tvinga - vi är inte "gjorda för varandras bruk".  Förklarar hur ägande uppkommer: blandargumentet

6 Locke om naturtillståndet ”A state of perfect freedom to order their actions and dispose of their possessions and persons as they think fit, within the bounds of the law of nature, without asking leave or dependency upon the will of any other man”.  Naturrättsliga begränsningar – ingen får inkräkta på en annan persons hälsa, frihet, egendom.

7 Robert Nozick 1938 – 2002  Anarchy, State and Utopia – från anarki till frivillig sammanslutning. Endast en minimal stat, nattväktarstat är berättigad.  Utgår från Lockes naturrättssyn  Vi äger oss själva och vad vi producerar.  Ofrivillig omfördelning av egendom kan inte berättigas.

8 Rättigheter  Den enes positiva rättigheter ger den andre skyldigheter  Den enes negativa rättigheter ger den andre skyldighet att inte försvåra den rättighetsinnehavarens handlingar.  Fri- och rättigheter sträcker sig endast så långt att de inkräktar på någon annans fri- och rättigheter.

9 Positiva och negativa rättigheter -Positiva rättigheter: - rättighet till X för att Y. Negativa: - frihet från. - vi har rätt att göra som vi vill, andra skall avstå från att hindra/påverka oss. T ex yttrandefrihet.

10 Kontraktsetik - grundläggande idéer Locke, Hobbes, Rawls, Nozick  Ursprungssituationen – socialt vakuum - total frihet  Frivillig frihetsbegränsning – samtycke.  Samhällsfördrag mellan fria & jämlika individer  Förklarar varför fria & rationella individer underkastar sig makt

11 Vad betyder rättvisa?  Några människor ska dela på en tårta:  Om tårtan ska delas jämlikt, vilken är då den procedur — om någon — som ger detta resultat?

12 Lösningen är: att en person får dela tårtan medveten om att hon kommer att få ta den sista biten, medan de övriga tillåts välja före henne. Hon kommer därmed att dela tårtan i lika stora bitar eftersom hon därigenom försäkrar sig om att få en så stor bit som möjligt.

13 Vad gör tårtexemplet till en rättvis fördelning?  Tårtdelningen är ett exempel på en procedur som ger ett rättvist resultat.  Proceduren bygger på ett på förhand utstavat kriterium som är oberoende av proceduren.

14 Från prinsesstårtan till en betydligt större & mer svårdelad tårta…  För att identifiera det kriterium som kan ligga till grund för det större fördelningsprojektet att åstadkomma ett rättvist samhälle ska vi ge oss i kast med ett rollspel regisserat av John Rawls.  Vi skall enas om grundprinciper för det framtida samhället!

15 Uppgift: Att gemensamt dra upp riktlinjerna för det framtida samhället och välja vilken typ av samhälle vi vill förbinda oss att leva i. Vi saknar kunskap om vår: - Sociala position, klasstillhörighet - talang/anlag, hälsa, handikapp, hudfärg, kön…. Vi har: grundläggande kunskaper om hur ett demokratiskt samhälle är strukturerat och om mänskliga behov

16 Givet dessa omständigheter - vad skulle vi enas om?  Vilken typ av samhälle skulle vi enas om?  Vilka principer skulle ligga till grund för samhället?  I ursprungssituationen har individerna enligt Rawls i huvudsak att välja mellan tre strategier;

17 Tre möjliga beslutsstrategier 1) maximax 2) maximera förväntat värde 3) maximin

18 Gör Rawls oss okunniga om moraliskt relevanta faktorer?  Bör vi vara mer eller mindre okunniga?  Bör vi t ex känna till vår riskaversion?  Vår uppfattning om det goda?  Eller finns det goda skäl för att inte känna till dessa faktorer?

19 John Rawls ( )  ”En teori om rättvisa” vad r ä ttvisa b ö r betyda  argumenterar för ett samhällssystem byggt på en socialliberal balans mellan - den enskilde individen och välfärdsstaten - jämlikhet och individuella rättigheter.

20 Mål: extrahera principer som kan reglera samhällets basstruktur  dels säkra individuella fri & rättigheter,  dels säkra social rättvisa.  Principerna måste vara sådana att fria & jämlika medborgare kan resonera sig fram till dem, inse deras rimlighet och acceptera dem som bindande – nödvändigt med avseende på 1) autonomi och 2) stabilitet över tid.

21 Kant  Människosyn - aldrig behandla människor som medel utan som mål i sig  Två kvaliteter hos individen – förnuftig & rationell. Återspeglas i Kants: a) hypotetiska imperativ - människan rationell – inser vilka medel som bäst leder till ett visst mål b) kategoriska imperativ - handla efter en maxim som man också kan vilja se som allmän lag, frågar inte efter vilka konsekvenser en handling kan få

22 tankeexperiment  ursprungspositionen - den procedur som leder till det optimala samhällsfördraget.  US & slöjan ger oss ett test för att kunna bedöma samhällets ”rättvisestatus” liksom våra intuitioner om rättvisa  teorin har stöd inifrån i det att alla inser dess rimlighet…

23 Kontraktets betydelse  Samhället vilar alltså på ett fördrag mellan sina olika medlemmar. Både för Kant och för Rawls ger läran om samhällskontraktet svaret på frågan — ställd här och nu — varför människor är villiga att böja sig för lagar och förordningar för att leva i ett samhälle.

24 2 centrala rättviseprinciper 1) Varje person ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grund-läggande friheter som är förenligt med motsvarande system av friheter för alla (frihetsprincipen). 2) Ojämlikheter kan accepteras: a. omm de är till största möjliga fördel för de sämst ställda (differensprincipen) b. om de knyts till ställningar & positioner som alla på rimligt sätt kan konkurrera om (principen om lika chanser)

25 Lexikal ordning  1.a prioritetsregeln: Frihetsprincipen är överordnad ojämlikhetsprincipen i den meningen att friheterna inte får begränsas i syfte att uppnå sociala och ekonomiska förbättringar.  2.a prioritetsregeln: Principen om lika chanser är överordnad differensprincipen i den meningen att konkurrensvillkoren inte får begränsas för att uppnå förbättringar för de sämst ställda.

26 Det bästa systemet  är det som bäst lever upp till kravet på en rättvis fördelning, alltså en fördelning där skillnader på tillgångar inte är större än den gynnar alla och där var och en har likartade livs- och karriärmöjligheter.

27 Summering  Ett riktighetskriterium  - kan dra upp riktlinjerna och fastställa villkor som kan anses vara moraliskt försvarbara i termer av rättvisa  Och – ett korrektiv för det rådande samhället  Invändningar: hypotetiskt. Tar inte hänsyn till olika preferenser


Ladda ner ppt "Rättighets- kontraktsetik Elin Palm Filosofienheten KTH."

Liknande presentationer


Google-annonser