Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge förståelse för regelverket.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge förståelse för regelverket."— Presentationens avskrift:

1 Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge förståelse för regelverket. Ge förståelse för regelverket. Kunna använda regelverket till er fördel. Kunna använda regelverket till er fördel. Ge en konkurrensfördel mot andra aktörer på marknaden. Ge en konkurrensfördel mot andra aktörer på marknaden. 1wbc

2 Schema Hålltider – föreläsning – föreläsning rast 20 minuter rast 20 minuter Lunch Lunch – föreläsning – föreläsning rast 20 minuter rast 20 minuter 2wbc

3 Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

4 Förklaring avtalslagen Lagen tillkom 1915 efter samarbete med övriga norden som har samma lagar. Lagen tillkom 1915 efter samarbete med övriga norden som har samma lagar. Den har ändrats mycket lite under åren. Den har ändrats mycket lite under åren. Lagen är en ramlag. Lagen är en ramlag. Nordisk men även amerikansk rätt påverkar dagens avtal. Nordisk men även amerikansk rätt påverkar dagens avtal. 4wbc

5 Förklaring avtalslagen Lagen är inte tvingande parterna kan ”fritt” avtala om att andra regler skall gälla = dispositiv lag. Lagen är inte tvingande parterna kan ”fritt” avtala om att andra regler skall gälla = dispositiv lag. Gäller mellan näringsidkare och konsument. Gäller mellan näringsidkare och konsument. Det står inte i lagen vad som är ett avtal. Det står inte i lagen vad som är ett avtal. Avtal kan definieras som Avtal kan definieras som - utbyte av sammanstående viljeförklaringar = en överenskommelse om att utbyta prestationer. 5wbc

6 Förklaring avtalslagen Centrala begrepp Lojalitetsprincipen. Pacta sunt servanda. Lojalitetsprincipen. Pacta sunt servanda. Rättssubjekt – Rättskapacitet – Rättslig handlingsförmåga. Rättssubjekt – Rättskapacitet – Rättslig handlingsförmåga. Huvudregel – avtalsfrihet. Huvudregel – avtalsfrihet. Dispositiv och indispositiv lag. Dispositiv och indispositiv lag. Handelsbruk och sedvänja. Handelsbruk och sedvänja. God tro och ond tro. God tro och ond tro. 6wbc

7 1 kap. Om slutande av avtal 7wbc

8 Om slutande av avtal 1-9 §§ Löftesprincipen och kontraktsprincipen. Löftesprincipen och kontraktsprincipen. Anbud –> Accept –> Avtal. Anbud –> Accept –> Avtal. –Passivitet i kombination med faktiskt handlande. –Avtal mellan samtliga närvarande. –Offert, order, orderbekräftelse. –Faktiskt handlande. –Avtalad skriftlig form. Acceptfrist. Acceptfrist. 8wbc

9 1 kap. Om slutande av avtal 1 § Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Vad i nämnda paragrafer stadgas skall lända till efterrättelse, så vitt ej annat följer av anbudet eller svaret eller av handelsbruk eller annan sedvänja. I fråga om avtal, för vars giltighet enligt lag fordras iakttagande av viss form, gälle vad särskilt är stadgat. 9wbc

10 1:1 förklaring Här slås fast att avtal uppkommer genom anbud och accept från minst två motstående parter. Här slås fast att avtal uppkommer genom anbud och accept från minst två motstående parter. Vad som i sig är anbud och accept definieras inte. Vad som i sig är anbud och accept definieras inte. 10wbc

11 1:1 förklaring Anbud Minimikravet för anbud är att de skall vara konkret och riktat mot en bestämd person. Minimikravet för anbud är att de skall vara konkret och riktat mot en bestämd person. Vad, när och hur måste anges i anbudet Vad, när och hur måste anges i anbudet Behöver inte vara helt preciserat centrala punkter som t.ex. pris kan utlämnas. Behöver inte vara helt preciserat centrala punkter som t.ex. pris kan utlämnas. Innehållet kan definieras senare. Innehållet kan definieras senare. Handelsbruk och sedvänja samt standardavtal gäller lika starkt som lag och kan ge avtal innehåll. Ha koll på detta. Handelsbruk och sedvänja samt standardavtal gäller lika starkt som lag och kan ge avtal innehåll. Ha koll på detta. Formkrav finns vad gäller köp av mark. Formkrav finns vad gäller köp av mark. Bundenhet för anbudsgivaren uppkommer då anbudet kommit anbudstagaren tillhanda. Bundenhet för anbudsgivaren uppkommer då anbudet kommit anbudstagaren tillhanda. Fråga om du är osäker! Fråga om du är osäker! 11wbc

12 1:1 förklaring Accept Skall spegla anbudet dvs. vara ja eller nej. Skall spegla anbudet dvs. vara ja eller nej. Speglar inte accepten anbudet är det ett orent accept och är avslag samt avgivande av ett nytt anbud. Speglar inte accepten anbudet är det ett orent accept och är avslag samt avgivande av ett nytt anbud. Acceptgivaren bunden av sin accept då accepten kommit anbudsgivaren till handa. Acceptgivaren bunden av sin accept då accepten kommit anbudsgivaren till handa. 12wbc

13 1:1 förklaring Anbud –> Accept –> Avtal Accept och avtal om: * anbudstagaren utgår från att accepten är ren dvs. överensstämmer med anbudet. * anbudsgivaren måste inse att anbudstagaren tror att avtal kommit till stånd. * anbudsgivaren inte reklamerar den orena accepten och är passiv. 13wbc

14 1 kap. Om slutande av avtal 2 § Har anbudsgivaren bestämt viss tid för svar, skall han anses hava föreskrivit, att svaret skall inom den tid komma honom till handa. Är i brev eller telegram, vari anbud göres, viss tidrymd utsatt för svaret, skall denna räknas från den dag brevet är dagtecknat eller den tid på dagen telegrammet är inlämnat för befordran. 14wbc

15 1:2 förklaring Acceptfrist 1. Parterna bestämmer själva hur lång acceptfristen är. 2. Finns ingen frist angiven räknas den från det att mottagaren fick del av anbudet. 3. Telegram mm anses idag vara , fax m.m. Från den tid på dagen då det lämnades för befordran. 15wbc

16 1:3 förklaring Ingen acceptfrist bestämd eller parterna inte kan komma överens. Då bestämmer Avtalslagen hur lång den är. Ingen acceptfrist bestämd eller parterna inte kan komma överens. Då bestämmer Avtalslagen hur lång den är. Hur lång är en acceptfrist enligt Avtalslagen? Hur lång är en acceptfrist enligt Avtalslagen? –”…skäligen kunde av honom beräknas tillgå…” –muntlig anbud förväntas accept omedelbart. –angett på anbud. 16wbc

17 1 kap. Om slutande av avtal 4 § Antagande svar, som för sent kommer anbudsgivaren till handa, skall gälla såsom nytt anbud. Vad nu är sagt äge dock icke tillämpning, där den, som avsänt svaret, utgår från att det framkommit i rätt tid och mottagaren måste inse detta. I ty fall åligger det denne, om han icke vill godtaga svaret, att utan oskäligt uppehåll giva avsändaren meddelande därom; underlåter han det, anses avtal hava genom svaret kommit till stånd. 17wbc

18 1:4 förklaring Ren accept som inkommer för sent gäller som nytt anbud. Ren accept som inkommer för sent gäller som nytt anbud. Reklamationsskyldighet hos anbudsgivaren om accepten kommer in för sent men acceptgivaren är omedveten om förseningen. Utebliven reklamation leder till att accepten anses godtagen. Reklamationsskyldighet hos anbudsgivaren om accepten kommer in för sent men acceptgivaren är omedveten om förseningen. Utebliven reklamation leder till att accepten anses godtagen. 18wbc

19 1 kap. Om slutande av avtal 5 § Avslås anbud, vare det förfallet, ändå att den tid, varunder det eljest skolat gälla, ej gått till ända. 19wbc

20 1:5 förklaring Avböjande svar som kommer fram före acceptfristens utgång avskär återstoden av acceptfristen. Avböjande svar som kommer fram före acceptfristens utgång avskär återstoden av acceptfristen. Den som avböjt anbud kan alltså inte ångra sig (om inte anbudsgivaren går med på det). Den som avböjt anbud kan alltså inte ångra sig (om inte anbudsgivaren går med på det). 20wbc

21 1 kap. Om slutande av avtal 6 § Svar, som innehåller, att anbud antages, men som på grund av tillägg, inskränkning eller förbehåll icke överensstämmer med anbudet, skall gälla såsom avslag i förening med nytt anbud. Vad nu är sagt äge dock icke tillämpning, där den, som avgav svaret, anser det överensstämma med anbudet och mottagaren måste inse detta. I ty fall åligger det denne, om han icke vill godtaga svaret, att utan oskäligt uppehåll giva meddelande därom; underlåter han det, skall avtal i enlighet med svarets innehåll anses hava kommit till stånd. 21wbc

22 1:6 förklaring Oren accept är att anse som avslag i förening med nytt anbud. Det måste dock finnas ett innehåll i den orena accepten, dvs. i likhet med ett anbud måste när, var och hur framgå. Reklamation precis som vid försenad accept. Dvs. om den som avgav oren accept trodde att den var ren och anbudsgivaren insåg detta måste hand meddela acceptgivaren att det är en oren accept. Anbud -> Oren accept -> =Nytt anbud -> Accept -> Avtal 22wbc

23 1 kap. Om slutande av avtal 7 § Anbud eller svar, som återkallas, vare ej gällande, där återkallelsen kommer den, till vilken anbudet eller svaret är riktat, till handa innan han tager del av detta eller samtidigt därmed. 23wbc

24 1:7 förklaring Huvudregel Anbud och accept är bindande och kan inte återkallas. Anbud och accept är bindande och kan inte återkallas.Undantag Anbud och accept kan återkallas senast innan mottagaren tagit del av anbudet eller accepten. Anbud och accept kan återkallas senast innan mottagaren tagit del av anbudet eller accepten. 24wbc

25 1:8 förklaring Anbudstagaren måste på förfrågan lämna svar på anbudet om anbudsgivaren särskilt frågar efter det, trots att det inte var ett krav i anbudet. Anbudstagaren måste på förfrågan lämna svar på anbudet om anbudsgivaren särskilt frågar efter det, trots att det inte var ett krav i anbudet. Passivitet hos mottagaren av ett anbud leder aldrig till avtalsbundenhet. Passivitet hos mottagaren av ett anbud leder aldrig till avtalsbundenhet. Observera att s.k. konkludent handlande på ett realanbud är att se som bindande accept. Observera att s.k. konkludent handlande på ett realanbud är att se som bindande accept. 25wbc

26 2 kap. Om fullmakt Termen fullmakt används på olika sätt i avtalslagen. Termen fullmakt används på olika sätt i avtalslagen. Fullmakt = en till tredje man riktad viljeförklaring av huvudmannen, varigenom denne påtager sig följderna av den rättshandling ställföreträdaren å hans vägnar företager. Fullmakt = en till tredje man riktad viljeförklaring av huvudmannen, varigenom denne påtager sig följderna av den rättshandling ställföreträdaren å hans vägnar företager. 26wbc

27 2 kap. förklaring P 1 säger till P 2 att P 3 får ingå avtal för P 1:s räkning 27wbc

28 2 kap förklaring Fullmakt ges av en person till en annan så att denne kan ingå rättshandlingar för den som gett fullmakten. Fullmakt ges av en person till en annan så att denne kan ingå rättshandlingar för den som gett fullmakten. Det är enligt avtalslagen huvudmannens rättsliga befogenhet som överlåts. Idag har alla människor full rättslig befogenhet. Tänk på att lagen skrevs 1915 – då var det inte så! Det är enligt avtalslagen huvudmannens rättsliga befogenhet som överlåts. Idag har alla människor full rättslig befogenhet. Tänk på att lagen skrevs 1915 – då var det inte så! Exempel på folk med fullmakt Exempel på folk med fullmakt –Kassörska –Busschaufför –Banktjänsteman –Säljare på företag –Barn som handlar åt sina föräldrar 28wbc

29 2 kap. Om fullmakt 10 § Den, som åt annan givit fullmakt att sluta avtal eller eljest företaga rättshandlingar, varder omedelbart berättigad och förpliktad i förhållande till tredje man genom rättshandling, som fullmäktigen inom fullmaktens gränser företager i fullmaktsgivarens namn. Där någon såsom anställd i annans tjänst eller eljest i följd av avtal med annan intager en ställning, varmed enligt lag eller sedvänja följer viss behörighet att handla å dennes vägnar, anses han hava fullmakt att företaga rättshandlingar, som falla inom gränserna för denna behörighet. 29wbc

30 2:10 förklaring Huvudmannen (fullmaktsgivaren) blir direkt bunden av fullmäktigens (mellanmannens) rättshandling mot 3:de man. Mellanmannen binds inte. Mellanmannen agerar i huvudmannens ställe. Ex. Servitören tar upp en beställning. S ingår då för sin chefs räkning ett avtal om att servera mat osv. till dig för ett visst pris inom en viss tid (15 min) och på en viss plats (restaurangen). Servitören tar inte på sig något ekonomiskt ansvar eller ekonomisk rättighet eller förpliktelse i övrigt. Däremot gör hans chef det. Servitören får bara göra vissa saker för sin chefs räkning. Ta upp beställningar på mat och dryck. Ta emot betalning. Han får inte t.ex. inte sälja restaurangen, belåna den osv. Gör han det har det vanligen ingen rättsverkan mot chefen. 30wbc

31 2:10 förklaring Fullmaktsgivare - huvudman. Fullmaktsgivare - huvudman. Fullmäktig - mellanman. Fullmäktig - mellanman. Behörighet och befogenhet. Behörighet och befogenhet. Ställningsfullmakt. Ställningsfullmakt. Skriftlig fullmakt. Skriftlig fullmakt. Muntlig fullmakt Muntlig fullmakt Uppdragsfullmakt Uppdragsfullmakt Direktmeddelad fullmakt Direktmeddelad fullmakt (Sedvana) (Sedvana) Behörighet Befogenhet 31wbc

32 2:10 förklaring Ta reda på hur långt fullmakten sträcker sig. Ta reda på hur långt fullmakten sträcker sig. Fullmaktens bestäms ofta av sedvänja. Alla vet att servitören får ta upp beställning och ta betalt men inte sälja restaurangen. Fullmaktens bestäms ofta av sedvänja. Alla vet att servitören får ta upp beställning och ta betalt men inte sälja restaurangen. 32wbc

33 2 kap. Om fullmakt 11 § Har fullmäktigen vid företagande av rättshandling handlat i strid mot särskilda inskränkande föreskrifter av fullmaktsgivaren, vare rättshandlingen ej gällande mot denne, såframt tredje man insåg eller bort inse, att fullmäktigen sålunda överskred sin befogenhet. Är fullmakten av sådan beskaffenhet, som i 18 § avses, vare rättshandling, som fullmäktigen med överskridande av sin befogenhet företagit, icke gällande mot fullmaktsgivaren, ändå att tredje man var i god tro. 33wbc

34 2:11 förklaring Överskridande av befogenheten Om mellanmannen överskrider befogenheten blir inte huvudmannen bunden av rättshandlingen om 3:de man borde ha insett det. Om mellanmannen överskrider befogenheten blir inte huvudmannen bunden av rättshandlingen om 3:de man borde ha insett det. Är behörigheten inskränkt med viss befogenhet så binds inte huvudmannen även om 3:de man är i god tro. Så kallad uppdragsfullmakt. Är behörigheten inskränkt med viss befogenhet så binds inte huvudmannen även om 3:de man är i god tro. Så kallad uppdragsfullmakt. Sälja bilen kr 34wbc

35 2 kap. Om fullmakt 12 § Vill fullmaktsgivaren återkalla fullmakt, som avses i §§, åligger det honom, även om han meddelat fullmäktigen, att han icke längre vill låta fullmakten gälla, att iakttaga vad i nämnda paragrafer för varje fall föreskrives; äro flera av dessa föreskrifter var för sig tillämpliga å samma fullmakt, skola de alla iakttagas. Tredje man, hos vilken en fullmakt återkallats på det i 13 § angivna sätt, äge dock icke åberopa, att återkallelse ej skett på annat sätt. 35wbc

36 2:12 förklaring Fullmakt kan alltid återkallas Fullmakt kan alltid återkallas Fullmakt återkallas på det sätt som anges i 13 – 16 §§. Fullmakt återkallas på det sätt som anges i 13 – 16 §§. Vanligen återkallas fullmakt på samma sätt som den uppkommer. Vanligen återkallas fullmakt på samma sätt som den uppkommer. 36wbc

37 2 kap. Om fullmakt 15 § Fullmakt, som avses i 10 § andra stycket, återkallas därigenom att fullmäktigen avlägsnas från tjänst eller annan ställning, i kraft varav han varit befullmäktigad. 37wbc

38 2:15 förklaring Avser ställningsfullmakt Avser ställningsfullmakt Svårt att avskeda någon = svårt att återkalla ställningsfullmakt. Svårt att avskeda någon = svårt att återkalla ställningsfullmakt. Det är egentligen en arbetsrättsligfråga mer än en fullmaktsfråga. Det är egentligen en arbetsrättsligfråga mer än en fullmaktsfråga. 38wbc

39 2 kap. Om fullmakt 16 § Fullmakt, vilken innefattas i sådan skriftlig handling, som utgives till fullmäktigen för att av honom innehavas och företes för tredje man, återkallas därigenom att fullmaktsgivaren återtager eller låter förstöra handlingen. Fullmäktigen är pliktig att på begäran av fullmaktsgivaren återställa fullmaktshandlingen. 39wbc

40 2:16 förklaring Fullmakt som baseras på en skriftlig handling återtas genom att handling återlämnas eller förstörs. Fullmakt som baseras på en skriftlig handling återtas genom att handling återlämnas eller förstörs. 40wbc

41 2 kap. Om fullmakt 18 § Fullmakt, som grundar sig allenast å fullmaktsgivarens meddelande till fullmäktigen, är återkallad, när meddelande från fullmaktsgivaren, att fullmakten icke vidare skall gälla, kommit fullmäktigen till handa. 41wbc

42 2:18 förklaring Uppdragsfullmakt är gällande fram till dess att fullmäktigen får besked om att den är återkallad. Uppdragsfullmakt är gällande fram till dess att fullmäktigen får besked om att den är återkallad. 42wbc

43 2:19 förklaring Om huvudmannen befarar att den återkallade fullmakten kommer att missbrukas mot någon 3:de man måste huvudmannen meddela 3:de man att fullmakten är återkallad. Om huvudmannen befarar att den återkallade fullmakten kommer att missbrukas mot någon 3:de man måste huvudmannen meddela 3:de man att fullmakten är återkallad. Om detta inte sker blir huvudmannen bunden mot god troende 3:de man. Om detta inte sker blir huvudmannen bunden mot god troende 3:de man. 43wbc

44 2:25 förklaring Om mellanmannen agerar utan fullmakt blir huvudmannen inte bunden. Huvudmannen kan alltid i efterhand erkänna sig bunden. Passivitet eller obehörig vinst kan även i efterhand binda huvudmannen. Om mellanmannen agerar utan fullmakt blir huvudmannen inte bunden. Huvudmannen kan alltid i efterhand erkänna sig bunden. Passivitet eller obehörig vinst kan även i efterhand binda huvudmannen. Mellanmannen blir ersättningsskyldig mot god troende 3:de man. Mellanmannen blir ersättningsskyldig mot god troende 3:de man. Endast om mellanmannen och tredje man på goda grunder misstagit sig på fullmakten blir huvudmannen bunden av mellanmannens rättshandling. Endast om mellanmannen och tredje man på goda grunder misstagit sig på fullmakten blir huvudmannen bunden av mellanmannens rättshandling. 44wbc

45 2:26 förklaring Mellanmannen kan binda huvudmannen genom att ingå t.ex. avtal mot 3:de man. Mellanmannen kan binda huvudmannen genom att ingå t.ex. avtal mot 3:de man. 3:de man kan även med s.k. befriande verkan företa rättshandlingar mot mellanmannen och som är giltiga mot huvudmannen. 3:de man kan även med s.k. befriande verkan företa rättshandlingar mot mellanmannen och som är giltiga mot huvudmannen. T.ex. servitören kan ta betalt av gästen. Gästen har då fullgjort sin del av avtalet dvs. betala för maten, trots att betalningen egentligen inte tillfaller servitören utan ägaren. T.ex. servitören kan ta betalt av gästen. Gästen har då fullgjort sin del av avtalet dvs. betala för maten, trots att betalningen egentligen inte tillfaller servitören utan ägaren. 45wbc

46 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet Detta är ingen uttömmande beskrivning av rättshandlingars ogiltighet. Detta är ingen uttömmande beskrivning av rättshandlingars ogiltighet. Ogiltig rättshandling = parterna är inte bundna av avtal. Ogiltig rättshandling = parterna är inte bundna av avtal. Mycket bestäms av praxis, sedvana och en del andra lagar. Mycket bestäms av praxis, sedvana och en del andra lagar. 46wbc

47 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet 28 § Rättshandling, den någon blivit rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där tvånget utövats genom våld å person eller genom hot, som innebär trängande fara, icke gällande mot den tvungne. Har tvånget utövats av annan än den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, och var denne i god tro, åligger det dock den tvungne, där han vill mot honom åberopa tvånget, att utan oskäligt uppehåll efter det tvånget upphörde giva honom meddelande därom vid äventyr, om sådant underlåtes, att rättshandlingen varder gällande. 47wbc

48 3:28 förklaring Råntvång Den som under påtaglig fara för våld eller hot om våld ingår avtal blir inte bunden av avtalet. Den som under påtaglig fara för våld eller hot om våld ingår avtal blir inte bunden av avtalet. Förarbetena talar om ”pistolen för pannan” God troende 3:de man måste informeras, så snart våldet eller hotet upphörde informeras om råntvånget. Om inte blir avtalet gällande. God troende 3:de man måste informeras, så snart våldet eller hotet upphörde informeras om råntvånget. Om inte blir avtalet gällande. 48wbc

49 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet 30 § Där den, gent emot vilken en rättshandling företagits, framkallat densamma genom svikligt förledande eller ock insett eller bort inse, att den, som företog rättshandlingen, blivit svikligen förledd därtill av annan, vare rättshandlingen icke gällande mot den förledde. Har den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, svikligen uppgivit eller förtegat omständigheter, som kunna antagas vara av betydelse för rättshandlingen, skall han anses hava därigenom framkallat densamma, såframt det ej visas, att det svikliga förfarandet icke inverkat å rättshandlingen. 49wbc

50 3:30 förklaring Svikligt förledande Den som på olika sätt luras att ingå avtal blir inte bunden av avtalet om sveket varit avgörande för avtalets ingående. Den som på olika sätt luras att ingå avtal blir inte bunden av avtalet om sveket varit avgörande för avtalets ingående. Mot god troende 3:de man blir avtalet ändå gällande. Mot god troende 3:de man blir avtalet ändå gällande. 50wbc

51 3 kap. Om rättshandlingars ogiltighet 31 § Har någon begagnat sig av annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, vilka stå i uppenbart missförhållande till det vederlag, som må hava blivit erlagt eller utfäst, eller för vilka något vederlag icke skall utgå, vare rättshandling, som sålunda tillkommit, icke gällande mot den förfördelade. Lag samma vare, där sådant otillbörligt förfarande, som i första stycket avses, ligger annan till last än den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, och denne ägde eller bort äga kunskap därom. Om avtal rörande bärgning gälle vad särskilt är stadgat. Lag (1987:329). 51wbc

52 3:31 förklaring Trångmål, oförstånd, lättsinne, beroende ställning Bestämmelsen gäller ocker Bestämmelsen gäller ocker Ekonomiskt trångmål, (sjö)nöd, berusning, lån till ovanligt dyrbara föremål eller hasardspel (?) Ekonomiskt trångmål, (sjö)nöd, berusning, lån till ovanligt dyrbara föremål eller hasardspel (?) Enfald, okunskap, ungdomligt lättsinne Enfald, okunskap, ungdomligt lättsinne 52wbc

53 3:33 förklaring Lilla generalklausulen En slasktratt för de fall det strider mot god tro och heder att ingå avtal även i fall som inte nämnts i de tidigare bestämmelserna. En slasktratt för de fall det strider mot god tro och heder att ingå avtal även i fall som inte nämnts i de tidigare bestämmelserna. Används sällan av HD. Används sällan av HD. Används tex. om någon i chockat eller sjukdomstillstånd ingår avtal. Används tex. om någon i chockat eller sjukdomstillstånd ingår avtal. 53wbc

54 3:36 förklaring Stora generalklausulen Avtal kan jämkas till en skälig nivå. Kan jämkas till noll. Avtal kan jämkas till en skälig nivå. Kan jämkas till noll. Det går inte med de övriga bestämmelserna i avtalslagen. Allt eller inget gäller för avtalet i de tidigare bestämmelserna. Det går inte med de övriga bestämmelserna i avtalslagen. Allt eller inget gäller för avtalet i de tidigare bestämmelserna. Alla omständigheter som är oskäliga vid tillkomsten och under avtalstiden kan åberopas för att jämka hela avtalet eller enstaka villkor. Okunnig avtalspart, brådska, lättsinne, ojämnt partsförhållande, otydlighet från ena parten, svek, m.m. Alla omständigheter som är oskäliga vid tillkomsten och under avtalstiden kan åberopas för att jämka hela avtalet eller enstaka villkor. Okunnig avtalspart, brådska, lättsinne, ojämnt partsförhållande, otydlighet från ena parten, svek, m.m. Används relativt sällan. Används relativt sällan. 54wbc

55 4 kap. Allmänna bestämmelser 55wbc

56 4:41 förklaring Försändelser, brev, fax osv. går alltid på avsändarens risk. Försändelser, brev, fax osv. går alltid på avsändarens risk. 56wbc

57 Avslutande tankar Stor avtalsfrihet. Stor avtalsfrihet. - Bra för kunniga avtalsparter. - Okunnig avtalspart löper stor risk att råka illa ut. Inte konsumentanpassad överhuvudtaget. Affärsinriktad Affärsinriktad - 3:de man har ett mycket gott skydd även om avtalet fullmakten är felaktigt. - 3:de man har ett mycket gott skydd även om avtalet fullmakten är felaktigt. Svårläst för andra än jurister och affärsfolk. Svårläst för andra än jurister och affärsfolk. Mycket välskriven Mycket välskriven - Den som orkar läsa lagen får tydliga instruktioner om vad som gäller och vilka möjligheter som finns. 57wbc

58 Wisebrigade Patric Pedersen Patric Pedersen Tel Tel E-post: E-post: Internet: wisebrigade.se Internet: wisebrigade.se wbc58


Ladda ner ppt "Syfte med kursen Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge grundläggande kunskap om avtalsrätt och köprätt. Ge förståelse för regelverket."

Liknande presentationer


Google-annonser