Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsning 3 Estetiska problem Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsning 3 Estetiska problem Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 3 Estetiska problem Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science

2 Dagens föreläsning Intentionalistisk kritik: Vilken betydelse har konstnärens avsikt Symbolism i konsten Metaforer Uttrycksrelationen Institution enhet avdelning | Namn

3 Konstnärens avsikt Relevans: För att förstå ett verk För att värdera ett verk För att avgöra huruvida något är ett konstverk (klassifikatoriskt villkor)? Institution enhet avdelning | Namn

4 Problem 1. Vad avsåg konstnären? Hur får vi kunskap om konstnärens avsikt? 2. Modesta avsikter: enkelt att lyckas med det men avser göra. 3. Ett verk utan avsikt kan ha mening (dikt producerad av en dator). Mening är oberoende av avsikt (konventionellt): Om mening var beroende av avsikt skulle mening (eller i alla fall kommunikation) vara omöjligt (Dickie) Institution enhet avdelning | Namn

5 The intentionalist fallacy (Wimsett & Beardsley) och Death of the author (Barthes) En dikt tillhör inte författaren, utan ”is detached from the author at birth and goes about the world beyond his power to intend about it or control it. The poem belongs to the public.” Death of the author (Barthes): kritik av att tolka och kritisera ett verk utifrån sådan som grundar sig i författarens identitet (politisk uppfattning, historisk kontext, etnicitet osv). Läsaren snarare än författaren har tolkningsföreträde Institution enhet avdelning | Namn

6 Avsiktens relevans Hur är mening möjligt om det inte är grundat i avsikter? Vi avser att använda ett visst ord för att beteckna något och detta kan komma att bli konventionellt. Två slags mening 1. Ord/satsmening (konventionsbundet) 2. Talarmening (beror på talarens avsikt) Institution enhet avdelning | Namn

7 H. P. Grice (Studies in the ways of words) Grices conversational maxim: ”Make your conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged” Var sanningsenlig! (maxim of quality): Säg inte vad du tror är falskt Säg inte vad du inte har goda skäl för att tro är sant Var relevant! (maxim of relation) Säg vad som är relevant Säg vad som är relevant (maxim of relation) - När någon bryter mot dessa maximer så försöker vi förstå vad talaren menade genom att försöka förstå hans avsikt Institution enhet avdelning | Namn

8 Symboler i konst Olika slags symboler 1.Naturliga tecken (gråa moln är en tecken på regn – kausalt samband) 2.Icke-naturliga tecken (sambandet är arbiträrt: naturliga språk) Institution enhet avdelning | Namn

9 Några exempel på symboler i konst En vacker blombukett kan symbolisera förgänglighet, medan sädesaxen i den ofta står för evigt liv. I måltidsscener syftar ofta brödet och vinet på nattvarden. Ett utslocknat ljus, timglas och kranier är tecken på livets flykt, medan pilen anspelar på förälskelse. Rosor och nejlikor talar om kärlek och erotik. Pärlan med sin vackra lyster och fulländade form är en skönhetssymbol. En fluga som kryper över en linneduk kan varna för laster eller orenhet. Mannen som håller i en tupp syftar på jakten, inte bara på fåglar, utan också efter kvinnor (text från Nationalmuseums hemsida) Institution enhet avdelning | Namn

10 Dickies definition Something is a symbol if and only if for some person or group of persons that thing stands in some establishable way for some other thing and that thing (which is the symbol) does not depict or describe the other thing (that which is symbolized) and the relationship between the thing which signifies and the thing signified is not simply that of a natural sign Institution enhet avdelning | Namn

11 Symbolens funktion inom konsten Att använda en symbol är ett sätt att förmedla mening. –A: tillföra mening –B: redundant mening (betonar ett tema) –C: Skapa ny mening? Institution enhet avdelning | Namn

12 Symboler: problem Hur åstadkoms/etableras kopplingen mellan symbol och det som symboliseras? Kontext Avsikt/konvention Konsten skapar nya symboler? Institution enhet avdelning | Namn

13 Metaforer Klassisk uppfattning: Metaforer syftar till att dekorera språket! Alternativ uppfattning: Metaforer fyller en väsentlig kognitiv funktion; metaforer är viktiga för att förstå vårt tänkande och handlande. Filosofer började runt 1960 intressera sig för metaforer (Max Blacks ”Metaphor” 1962 viktig här). Fyra centrala frågor: Vad är en metafor? Vad är metaforisk betydelse/mening? Hur fungerar metaforer? Kan metaforer vara sanna? Institution enhet avdelning | Namn

14 Metaforer och liknelser En metafor är elliptisk likelse (Aristoteles, Richard Fogelin). But the greatest thing, by far, is to be a master of metaphor. It is the one thing that cannot be learnt from others; and it is also a sign of genius since a good metaphor implies an intuitive perception of similarity of dissimilars. Through resemblance, metaphor makes things clearer (Aristoteles, Poetics, ). Julia är solen = Julia är som solen (Julia liknar solen något avseende) Att förstå en metafor kräver att man förstår den motsvarande liknelsen Institution enhet avdelning | Namn

15 Problem Alla metaforer kan inte göras om till liknelser. Likelseteorin verkar ytlig eller trivial: allt är ju likt allt annat i något avseende (Fogelins svar: vi plockar ut något som viktigare i kontexten). De likheter vi appellerar till när vi använder en liknelse för att förklara en metafor kan själva innehålla metaforiska uttryck. ”I am silver and exact/I have no preconceptions.” (Sylvia Plath: Mirror) Protagonisten beskriver sig själv som en spegel, vilket enligt liknelseteorin betyder att hon är som en spegel, vilket rimligtvis betyder att hon speglar världen, men ”speglar” är i sin tur metaforiskt Institution enhet avdelning | Namn

16 Interaktionsteorier (I. A. Richards, Monroe Beardsley, Max Black, Eva Feder-Kittay) 1.Metaforer har ett irreducibelt kognitivt innehåll (metaforisk mening) 2.som produceras av interaktionen av två olika kognitiva system. Black: I en metafor av formen ”A är B” så interagerar/filtrerar ett system av vardagliga uppfattning associerade med B våra tankar om ”systemet” associerat med A, vilket genererar den metaforiska meningen för hela satsen. Ex. Människan är en varg. Att röra sig i grupper, vara vildsint och hänsynslös är vardagliga uppfattningar om vargar. Den kognitiva meningen hos (a) är det sätt att tänka på mänskligheten som detta filtrerande producerar Institution enhet avdelning | Namn

17 Icke-kognitiva teorier om metafor (Donald Davidson) Metaforer har inget distinkt kognitivt innehåll (mening) vid sidan av bokstavlig mening. ”Julia är solen” är falskt. Donald Davidson: Kausal idé: en metafor får oss att uppmärksamma (ofta förvånande eller oväntade) likheter mellan olika saker genom att framställa en sak som något annat. "Joke or dream or metaphor can, like a picture or a bump on the head, make us appreciate some fact - but not by standing for, or expressing, the fact” (Davidson: What metaphors mean) Institution enhet avdelning | Namn

18 Vad är kärlek? Hur skulle vi förstå kärlek utan konst/litteratur? Institution enhet avdelning | Namn

19 Kärlek: Strukturella metaforer (Lakoff & Johnson, Metaphors we life by) Kärlek är en resa Se hur lång vi kommit; vi befinner oss vid en skiljeväg; vi måste gå skilda vägar; nu finns ingen återvändo; jag känner inte att vårt förhållande leder någonstans. Förhållandet hade kommit till en återvändsgränd. De älskande motsvaras av resenärer De älskandes gemensamma mål är resans destination Svårigheter i förhållandet motsvaras av hinder på resan Institution enhet avdelning | Namn

20 Kärlek: strukturella metaforer forts. Kärlek är galenskap Hon gör mig galen; jag är galen i henne; jag är tokig i honom. Kärlek är magi Hon är hypnotiserande; han är förtrollande; hon har förtrollat mig; magin är försvunnen. Kärlek är krig Han är känd för sina erövringar; hon slogs för att vinna hans kärlek, men förlorade; hon var tvungen att försvara sig mot deras inviter; han gjorde hennes mor till en allierad. Kärlek är en fysisk kraft Det var elektricitet mellan oss; det slog gnistor; hon är magnetisk; hon attraherar mig; mitt liv snurrar kring hennes. Kärlek är en patient Det här är ett sjukt förhållande; de har ett stark och sunt äktenskap; förhållandet är dött Institution enhet avdelning | Namn

21 Metaforers betydelse Kan vi förstå (tänka och tala) vad kärlek utan strukturella metaforer? Konstnärens uppgift: att skapa nya metaforer genom att tillhandahålla nya strukturer? Förändra vårt sätt att tänka? Hur skulle vi tänka kring exempelvis kärlek om vi inte hade fått vissa sätt att tänka kring kärlek? Institution enhet avdelning | Namn

22 Uttrycksrelationen Johns sura min gav uttryck för hans besvikelse. Johns tonläge gav uttryck för hans ilska. ”Tack” uttrycker tacksamhet. Munchs Skriet uttrycker ångest. Musikstycket uttrycker glädje, sorg Medium: Språk: Språk, röst, intonation Annat: Gester, musik, dans, målning Institution enhet avdelning | Namn

23 Naturliga språk som en modell ”Hurra” uttrycker glädje Två element: 1.Yttrandet (offentligt, medlet) 2.Känslan som talaren upplever (privat, vad som uttrycks) Skriet uttrycker ångest 1. Tavlan (=yttrandet) Vad motsvarar det privata (dvs., vad som uttrycks)? 2a. Känslan som konstnären upplever? 2b. Känslan som orsakas hos betraktaren? Institution enhet avdelning | Namn

24 Konstnärsteorin (2a) Konstverket uttrycker en känsla betyder att konstverket uttrycker sin skapares känsla. För att ett musikstycke ska uttrycka sorg måste kompositören varit ledsen medan det skrevs. Problem: 1. Vi vet sällan vad för slags sinnestillstånd en viss konstnär befunnit sig i då verket producerades. 2. Det verkar möjligt att skriva exempelvis ett sorgset stycke musik utan att vara sorgsen Institution enhet avdelning | Namn

25 Publikteorin (2b) Konstverket uttrycker en känsla betyder att konstverket ger upphov till känslan hos publiken som hör/ser konstverket. Problem: Det är möjligt att ett verk uttrycker en känsla utan att någon i publiken upplever känslan. Dickie: vi kan inte förklara meningen hos ”konstverket uttrycker en känsla” i termer av privata känslotillstånd, utan måste använda något offentligt (public) Institution enhet avdelning | Namn

26 2c ”If sad musik does not necessarily stand in relation to some particular instance of sad feeling, then it is unnecessary and misleading to use the verb ”expresses” (Dickie 123). Dickie: Stället för att säga att musiken uttrycker glädje ska vi säga att musiken är glad (Gäller detta även för Munchs skriet? Skriet är en ångestfull tavla). Problem: Varför är musiken glad osv? ”Glad”, ”ledsen” etc beskriver egenskaper hos verket snarare än hos kompositören eller hos betraktaren. På vilket sätt? Institution enhet avdelning | Namn

27 Två alternativ Ett konstverk uttrycker en känsla om konstnären hade för avsikt att uttrycka en viss känsla. Problem med att avgöra avsikt. Ett konstverk uttrycker en känsla i kraft av att det finns vissa konventionella medel för att uttrycka känslor Institution enhet avdelning | Namn

28 Mitch Green: Cross-modal congruence Green’s hypothesis is that experiences and sensations can be characterized as intense/mild, pleasant/unpleasant and dynamic/static. A sensation of the colour yellow, for instance, is intense, pleasant and dynamic. Anger, on the other hand, is intense, slightly unpleasant and dynamic. The alleged fact that elements of sensory modalities and the qualitative components of moods and emotions can be mapped onto this three-dimensional co-ordinate system enables intermodal comparison. Indeed, the ‘colour yellow is congruent with exuberance, for both are intense, pleasant and dynamic’ (p. 183). By ‘exploiting a perceived congruence between sensory quality S and emotion, experience, or mood E, I can present you with S with an intention of showing you how E feels’ (p. 185).Mapping an emotion or experience onto the three-dimensional space is also relevant for understanding expression in the arts. We can map the qualities of a chord onto the three-dimensional space. For instance, a minor chord is more like sadness than happiness because it is more congruent with the former experience than the latter. This explains how a chord can have an affective or experimental quality. For instance, ‘the major triad C-E-G is congruent with confidence or cheer- fulness, for both are intense, pleasant, and relatively static’ (p. 183). Indeed, by providing a certain visual experience, a painting might also show how an emotion feels in the sense that it can enable us to know this by mapping its qualities onto the three-dimensional space (Eriksson 2010) Institution enhet avdelning | Namn


Ladda ner ppt "Föreläsning 3 Estetiska problem Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science."

Liknande presentationer


Google-annonser