Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Finansiell stabilitet Av: Jens Palmö, Joakim Minneskjöld, Kristian F Ring, Sebastian Sandahl, Tuncay Deniz.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Finansiell stabilitet Av: Jens Palmö, Joakim Minneskjöld, Kristian F Ring, Sebastian Sandahl, Tuncay Deniz."— Presentationens avskrift:

1

2 Finansiell stabilitet Av: Jens Palmö, Joakim Minneskjöld, Kristian F Ring, Sebastian Sandahl, Tuncay Deniz

3 Finansmarknaden Bank- och försäkringsmarknaden Värdepappersmarknaden Räntemarknad Valutamarknad Aktiemarknad Finansmarknaden – inhemskt och globalt

4 Värdepappersmarknaden Räntemarknad Valutamarknad Aktiemarknad Instrument: - skuldbrev - valutor - aktier - värdepapper Stort system Det som köps och säljs kan säljas vidare på en andrahandsmarknad.

5 Bank- och försäkringsmarknaden Kunden ingår i kontrakt med bank / försäkringsbolag – som inte går att överlämna eller sälja vidare Insättning/Utlåning över en längre period Pensionssparande på försäkringsbolag Speciell affärsrelation

6 Finansmarknadens roll Betalningar mellan hushåll, företag och offentlig sektor samt mellan Sverige och andra länder Låna/spara och välja riskgrad Svensk finansmarknad påverkas av: - Den globala marknaden - Riksbankens räntepolitik - Finans- och näringspolitik, d.v.s. skatter och regelverk

7 Finansmarknadens roll lite till Finansmarknadens betydelse för samhällsekonomin har ökat - Vi äger mer tillgångar i utlandet - Teknisk utveckling  konkurrensen på den finansiella marknaden har ökat - Finansmarknaden mer global

8 Finansmarknadens roll ännu lite till Fyller samma funktion i stort sett alla länder Valet av olika institutionella lösningar för att producera finansiella tjänster - T ex pensionskapitalet

9 Finansmarknaden möjliggör: Betalningar av varor, tjänster och tillgångar mellan hushåll och företag  betalningssystemet Samordna aktörers tillgångar för att möjliggöra stora investeringar Fördela ekonomiska resurser mellan gränser och regioner till riskgrader som passar ägaren Val av riskgrad Finansiell information sprids snabbt om priser gällande växelkurser, räntor och aktiekurser

10 Räntemarknaden allokerar (fördelar) sparande till olika typer av investeringar och tillhandahåller instrument för att hantera risker. Räntemarknaden anger vid varje givet tillfälle och för alla som vill spara eller investera priset på pengar och priset på risk genom avkastningskurvan, som visar räntan på korta och långa räntepapper med olika kreditrisk. Riksbanken Kontrollerar penningpolitiken Bestämmer den korta räntan Banker och fondkommissionärer Köper och säljer värdepapper ”Marknadsplats” Försäkringsbolagen Långivare, placerare AKTÖRER PÅ RÄNTEMARKNADEN Stora låntagare – Staten (Riksgäldskontoret), Bostadsfinansieringsinstituten Låntagare, emitterar värdepapper Fonder som placerar i certifikat och obligationer Långivare, placerare SYFTE och ROLL

11 Riskfria räntan Räntan som staten betalar för sin upplåning Avkastningskurvan för statspapper Visar räntor för olika löptider Certifikat Investeraren betalar ett belopp idag, får ett högre belopp vid löptidens slut Skillnaden = räntan Obligationer Samma som certifikat, men delutbetalningar (kuponger) Derivatinstrument – Instrument som flyttar risk Ränteswappar, ränteterminer, ränteoptioner INSTRUMENT PÅ RÄNTEMARKNADEN Korta räntan Bestäms av Riksbanken Den ränta som bankerna får betala när de lånar av Centralbanken Långa räntor (längre än 1 år) Bestäms av marknaden Styrs av den korta räntan och förväntningar om framtida inflation Värdepapper med kreditrisk Företagsobligationer har kreditrisk Bestäms av företagets rating (AAA är högsta betyg) Kreditriskspreaden – skillnaden mellan ränta på statsobligation och företagsobligation PRISBILDNING PÅ RÄNTEMARKNADEN Räntemarknaden

12 En bank lånar ut 50 milj kronor Fast femårig ränta – t ex 7% Banken lånar upp 50 milj kronor från annan bank Tremånaders Stiborränta (idag t ex 5,3%) Bankens marginal = 1,7% TVÅ TYPER AV RISK Ränterisken – Stibor ökar till 7% eller över Ränteswap – ett sätt att minska ränterisken – avtal med annan bank att betala t ex 6% i fem år Kreditrisken – risken att företaget inte kan betala sin ränta Credit Default Swap – ett sätt att minska kreditrisken – man köper en kreditförsäkring RISKHANTERING Efter den ekonomiska krisen 1991 – 1993 blev inflationsbekämpning den ekonomiska politikens övergripande mål I takt med att förtroendet för den nya penningpolitiken steg, så sjönk de långa räntorna. STIBOR = Stockholm Interbank Offered Rate = 3 månaders ränta mellan bankerna TRENDER PÅ RÄNTEMARKNADEN Räntemarknaden

13 Prisbildning på Valutamarknaden Underliggande styrka (lång sikt) Kapitaltransaktionr (kort sikt) Ränteparitet/ stängd ränteparitet

14 Trender på valutamarknaden Kreditavregleringen/valutaregleringen (89) Valutan fri (92) Under IT-bubblan (Kx) AP-fonderna friare placerings regler - placera mer utomlands Globaliseringen/tekniska utvecklingen Aktiemarknaden

15 Aktiemarknaden Aktörer på börsen - Noteringsregler - Omsättning/ info Prisbildning på aktiemarknaden - Nuvärdet på framtida vinster - Styrs av räntenivån - p/e-talet - Framtida tillväxt

16 Utlandsinvesterare/hushållens Institutionaliserat - differentierade aktieportföljer snarare att äga Placerare på aktiemarknaden

17 Oändlig löptid Derivatkontrakt Aktieterminer Blanka aktier Instrument på aktiemarknaden

18 Devalveringar/ kreditavregleringen 8-40 % år 07. Regimskiftet, inflationsmålet och penningpolitik Räntesänkningar stora effekter Tekniska utvecklingen (IKT- revolutionen) dot.com-boomen Trender på aktiemarknaden

19 Reglering av finansmarknaderna Betalningssystemet gör det möjligt för finansiella transaktioner Kollektiv nyttighet - Icke-rivalitet - Icke-exkluderbarhet

20 Regelverk Regleras av lagar på samma sätt som köp och försäljning av varor och tjänster Omfattas av allmän associationsrätt och därutöver av speciallagar

21 Bankerna Särskild lagstiftning för banker - Krävs tillstånd från regeringen - Begränsningar i form av kapitaltäckningskrav Statlig insättargaranti - Garanterar besparingar upp till kr - Skydd mot bank runs

22 Reglerande institutioner Riksbanken skall främja stabiliteten i det finansiella systemet. Ansvarar även för betalningssystemet. Finansinspektionen övervakar bankerna och övriga finansiella institut. Är även ansvarig för konsumentskyddet på finansmarknaderna. Stockholmsbörsen i samarbete med Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten skall övervaka insiderlagar och kursmanipulationer på finansmarknaderna.

23 Internationella regelverk Marknaderna har utvecklats snabbare än regelverken  problem Nya regler för kapitalförsäkring Nya redovisningsstandarder Nya värdepappersregler Nya regler för livsförsäkringsbolag

24 Svenska särdrag Tre huvudsärdrag som skiljer Sverige från andra länder Egen valuta, flytande kurs Koncentrerad banksektor cross-border-ägande banksektor

25 Globala problem och lösningar Tre anledningar till att man tror på en ökad internationalisering av de finansiella marknaderna Mer multinationella koncerner EU vill integrera de finansiella marknaderna mellan EU-länderna EU vill utveckla ett internationellt regelverk


Ladda ner ppt "Finansiell stabilitet Av: Jens Palmö, Joakim Minneskjöld, Kristian F Ring, Sebastian Sandahl, Tuncay Deniz."

Liknande presentationer


Google-annonser