Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet."— Presentationens avskrift:

1 Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet

2 Uppläggning Regeringsbildning Regeringen och regeringskansliet Regeringens arbete: beredning av beslut Den offentliga förvaltningen: det svenska systemets särdrag Regeringens styrning av förvaltningen

3 Regeringsbildning Talmansval Talmannen förelår statsminister Riksdagen röstar: negativ majoritet gäller. Förslaget går igenom om inte 175 nej-röster noteras Statsminister utser statsråd

4 Majoritets- eller minoritetsregering? Minoritetsregering vanligast Majoritetsregering undantag Koalitionsregering Samlingsregering Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen

5 Regeringens uppgifter Förbereda propositioner Verkställa riksdagsbeslut Budgetansvar och styrning av myndigheter Företräda Sverige i EU Ingå avtal med andra stater Styra den statliga verksamheten Besluta i förvaltningsärenden som ingen annan myndighet svarar för Utfärda förordningar och föreskrifter Krishantering (Regeringens webbplats, punkt 1-7, citerad från Norén Bretzer, s. 97)

6 Regeringens arbetsformer Regeringen fattar beslut som kollektiv Regeringssammanträde och allmän beredning Beredning av ärenden i regeringskansliet (11 departement, statsrådsberedning, förvaltningsavdelning) Regeringskansliet litet (i jämförelse med många andra länder): ca 4300 anställda, varav ca 200 politiskt tillsatta

7 Den centrala statsförvaltningen Regering Centrala myndigheter Länsstyrelser Kommittéer, nämnder osv Regeringskansli

8 Det svenska kommittéväsendet: en institution I grunden en beredningsfunktion för regeringen Svensk tradition av att inrätta tillfälliga organ för utredningar utanför regeringskansliet Formellt sett är en kommitté att jämställa med en myndighet under regeringen Redovisning i betänkande: SOU Remissväsendet Reglering: kommittéförordningen, direktiv, kommittéhandboken, kommittéberättelse

9 Olika typer av kommittéer En grupp ledamöter under ledning av ordförande Parlamentariska Övriga med flera ledamöter Enmansutredningar Ad-hoc kommittéer, men också permanenta kommittéer

10 Vad är offentlig förvaltning? Offentlig organisation för att bereda och genomföra politiska beslut Förvaltning i bred bemärkelse (den offentliga sektorn): alla anställda i offentlig sektor (även t.ex. lärare, vårdpersonal etc.) Förvaltning i smal bemärkelse (Byråkratin): tjänstemän (ämbetsmän) ansvariga för beredning och implementering av politiska beslut Gränserna mellan de båda definitionerna flytande Icke-offentliga organisationer har blivit vanligare

11 Svensk offentlig förvaltning: viktiga särdrag Den dualistiska förvaltningen Den öppna förvaltningen Den kommunala självstyrelsen Den korporatistiska förvaltningen Den stora förvaltningen

12 Dualismen: relationen mellan regering och myndigheter RF 1: 6: ”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.” RF 1:8: ”För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.” RF 12:2: ”Ingen myndighet, ej heller riksdagen eller kommuns beslutande organ, får bestämma, hur förvaltningsmyndighet skall i särskilt fall besluta i ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.”

13 Statliga förvaltningsmyndigheter, verk och bolag mm Centrala förvaltningsmyndigheter Mindre myndigheter, råd och nämnder Regionala och lokala förvaltningsorganisationer Länsstyrelser Försvarsmakten Universitet, högskolor, museum etc. Affärsverk Aktiebolag Stiftelser

14 Olika verksamhetsformer för offentliga myndigheter Myndighetsutövning: ”utövande av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande” (t.ex. CSN) Kontroll och tillsyn (t.ex. Högskoleverket) Information och rådgivning (t.ex. Trafikverkets informationskampanjer) Tjänste- och varuproduktion (t.ex. Arbetsförmedlingen) Kunskapsproduktion (t.ex. universiteten) Planering, samordning och policyutformning (t.ex. regeringskansliet)

15 Ledningsformer för förvaltningsmyndigheter Enrådighetsmodell (chef med fullt ansvar), ibland med insynsråd Styrelse med fullt ansvar Nämnd Tidigare vanligt med lekmannastyrelse

16 Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter Föreskrifter, förordningar Ekonomi, regleringsbrev Myndighetsinstruktioner Utnämningsmakten Informella kontakter

17 Öppenhet Offentlighetsprincipen: RF 2:1, Informationsfrihet ”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.” (TF 2:1) Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet Förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen: lagar som reglerar förvaltningars relation till medborgarna

18 Kommunal självstyrelse: viktiga särdrag Central del av demokratin: Beslut utövas av valda representanter för befolkningen ( förtroendevalda) Sköter en stor del av de offentliga angelägenheterna Kommunal beskattningsrätt, generella statsbidrag, utjämningsbidrag Ca 80 % av inkomstskatterna kommunala: kommunerna stor autonomi Men statens inflytande ändå stort: kommunerna ålagda uppgifter via lagstiftning, systemet är inte federalt

19 Korporatism? En specifik typ av relation mellan intressegrupper och stat som bygger på institutionaliserat samarbete på viktiga politikområden och med reellt inflytande över beslutsfattande Samförståndsanda, konsensuskultur, Harpsundssamtal Förvaltningskorporatism: form av styrningsstrategi? Från korporatism till lobbyism?

20 En stor offentlig sektor? Störst i slutet av 1970-talet, men har minskat under de sista decennierna Tillhör fortfarande en av de större: Ca 30% av det totala antalet anställda i Sverige arbetar I offentlig sektor (ca 25 % I kommuner och 5 % i staten) och de offentliga utgifternas andel av BNP ca 50 % Finansiering: 90 % genom skatter och socialförsäkringsavgifter

21 Den offentliga sektorns storlek i olika länder (procent av BNP) Offentliga utgifterKonsumtion Frankrike5351 Danmark5256 Sverige5254 Nederländerna4647 Tyskland4544 Slovenien4544 Storbritannien4542 Slovakien3834 USA3734

22 Omprövningens tid Ekonomiska problem Stigande förväntningar, minskande utrymme Ideologisk kritik av statens roll och storlek Akademisk kritik av statens roll och storlek Internationalisering och globalisering Drivande aktörer och nätverk Reform som rutin?

23 New Public Management (NPM) Marknaden som ideal Från reformpolitik till effektivitetspolitik Fokus på kontraktsmodeller och konkurrens Fokus på ledarskap Från processkontroll till efterkontroll Individualisering

24 En svensk förvaltningspolitik 1980-tal: förvaltningspolitiska utredningar om ministerstyre, offentlig service och decentralisering tal: fokus på privatisering, styrning och renodling 2000-tal: EU-medlemskapets konsekvenser, demokratieffekter av 1990-talets reformer Civildepartementet ursprungligen centrum för reformer, senare finansdepartementet.

25 1980-tal: Medborgarorientering och ”god service” 1970-talets byråkratikritik riktades bl.a. mot krångliga regler och dålig service Regelförenkling och minskad regelflora Bättre service i offentliga förvaltningar (bl.a. i ny förvaltningslag): Ökad tillgänglighet ”vinnlägga sig om att ett vänligt bemötande” Använda enklare språk

26 1980-tal: Decentralisering ”Lägg besluten närmare folket”, båda blocken drev krav på decentralisering Mer inflytande åt kommuner och landsting Från specialdestinerade till generella statsbidrag (till kommuner) Decentralisering av ett politikområde: Göran Perssons kommunalisering av skolan i slutet av 1980-talet

27 1990-tal: Mer marknadslika myndigheter? Krav på nedskärningar och ökad produktivitet (”tvåprocentaren”) Fokus på mål- och resultatstyrning; politiker formulerar mål, myndigheter redovisar resultat. Ökad autonomi för myndigheten att välja ”medel” Företagisering: ökad betoning av varumärke, marknadsföring och organisationsidentitet

28 1990-tal: Renodling och privatisering Ägandefrågan i centrum: staten borde renodla sina uppgifter De borgerliga partierna drivande, socialdemokraterna kluvna Bolagisering av statliga affärsverk, t.ex. Televerket, Postverket, Statens vattenfallsverk och Statens järnvägar Parallell av (eller om-) reglering av tele, post, energi och tågtrafikmarknader Reformerna har lett till ökade krav på kontroll: särskilda tillsynsmyndigheter upprättas

29 2000-tal: mer slagkraftiga myndigheter Färre men slagkraftigare myndigheter (sammanslagningar): från 1400 (1990) till 400 (2009) Exempel: Trafikverket, Tillväxtverket och Vetenskapsrådet Ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter?

30 2000-tal: Regionalisering Den regionala nivån stärkt sin ställning i det politiska systemet Länsstyrelsens ansvar för regionala utvecklingsfrågor tex övergått till den regionala politiska nivån (regionala samverkansorgan och motsvarande) Tillväxtpolitiken sköts i stor utsträckning på regional nivå Nya storregioner: Västra Götaland och Skåne EU bidrar aktivt till att stärka den regionala nivån genom strukturfonder Ansvarskommitténs betänkande: nya storregioner

31 EU och den svenska statsförvaltningen Vad har EU-medlemskapet inneburit? Starkt fokus på EU-samordning Tolkningar av EU-regler allt viktigare del av statstjänstmännens arbete Statstjänstemän viktig roll i kommittéarbetet under kommissionen Utökning av tjänstemännens makt? Ökad betydelse av ”transgovernmental networks”?

32 Europeiseringen av förvaltningen: Uppfattningar bland tjänstemän på departement Ökad konflikt Ökad osäkerhet Ökat tempo Ökad expertorientering Mindre insyn Stor efterfrågan på nationella ställningstaganden Rättsorienterad organisation


Ladda ner ppt "Regering och statsförvaltning Det svenska politiska systemet."

Liknande presentationer


Google-annonser