Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet Utbildning i analysmetoden Sjuan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet Utbildning i analysmetoden Sjuan."— Presentationens avskrift:

1 Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet Utbildning i analysmetoden Sjuan

2 Välkommen till analysutbildningen!

3 Varför analys? 4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skollagen (2010:800)

4 Sjuan 1.Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? 2.Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? 3.Vad är din fråga? 4.Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan? 5.Vad säger ledtrådarna? 6.Analysen är klar – föreslå åtgärder 7.Jämför förslagen till åtgärder

5 Dokumentera analysen För att andra ska kunna följa dina tankar behöver du dokumentera ditt arbete. Skriv ner vad du har gjort och hur du har tänkt.  Dokumentera varje steg av Sjuans process.  Beskriv med text vad grafer och tabeller visar.  Var noga med källhänvisningar i texten.  Skriv texten så att en oinsatt men intresserad läsare kan förstå.  Testa ditt utkast på en kollega.

6 1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat?  För vem finns verksamheten?  Vad ska verksamheten leverera?  Uppdraget kanske redan finns formulerat i dina verksamhetsplaner. Annars kan du hitta det i politiskt styrande dokument eller i lagstiftningen inom gällande område.  Uppdraget utgör ramen och grunden för ditt fortsatta arbete.

7 2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten?  Du kan hitta uppslag från tidigare forskning eller så har du egna erfarenheter från verksamheten.  Om du inte kommer på eller hittar något, kan du försöka med att titta på verksamhetens största utmaning ur ett jämställdhetsperspektiv.  Om du istället har många idéer redan nu, så ska du välja en av dem.  Det viktiga är att välja en idé och börja arbeta med den.

8 3. Vad är din fråga?  Vilken fråga vill du ha besvarad? Frågan ska utgå från den jämställdhetsutmaning som du har identifierat i verksamheten.

9 4. Vilka ledtrådar finns för att kunna besvara frågan?  Det kan vara statistik, rapporter, foton, intervjuer, enkäter, observationer med mera. 1.Vad säger ditt material och vad säger det inte? 2.Har du rätt material utifrån din frågeställning? 3.Behövs ytterligare material för att besvara din fråga? a)Ta fram mer material från tidigare undersökningar b)Gör en egen undersökning

10 5. Vad säger ledtrådarna?  Beskriv de könsmönster du ser i materialet  Jämför om möjligt resultaten med tidigare resultat på området  Använd dina genuskunskaper för att tolka materialet.  Vad ser du för mönster? Är de ett problem? Vad beror de på? Vilka konsekvenser får de? Behöver de åtgärdas?

11 6. Analysen är klar – föreslå åtgärder  Presentera arbetet du gjort.  Diskutera de förslag till åtgärder som analysen visar på.  Åtgärderna ska - leda till bättre måluppfyllelse i verksamheten. - vara genomförbara inom verksamheten. - vara realistiska på kort och lång sikt.

12 7. Jämför förslagen till åtgärder Lätt Stor effekt Svårt Liten effekt

13 Exempel: Analyser av måluppfyllelse i svenska för elever i årskurs 6

14 1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? 4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen 5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skollagen (2010:800)

15 1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Läroplanen (Lgr11)

16 1. Hur är uppdraget i verksamheten formulerat? Kommunen ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande årskurs undervisning. Nivån ska motsvara godkänt, där detta är definierat. Kommunens verksamhetsplan

17 2. Vilken jämställdhetsutmaning finns inom verksamheten? Statistik från Skolverket visar att fler pojkar än flickor avslutar grundskolan med ofullständiga betyg i kärnämnena, svenska, matematik och engelska.

18 3. Viken är din fråga?  Når kommunens flickor och pojkar i årskurs 6 minst kunskapskrav E i nationella prov i svenska?

19 4. Vilka ledtrådar finns för att få ett svar på frågan? Tabell 1. Elever i årskurs 6 som nått kravnivån på respektive delprov i svenska 2012 DelprovFlickorPojkar+/- A. Muntlighet95,191,93,2 BC. Läsförståelse95,188,76,4 D. Skrivuppgift, berättande text 90,781,98,8 E. Skrivuppgift, argumenterande text 92,781,511,2 Tabell 2. Elever i årskurs 6 som nått kravnivån på delprov E i svenska efter skola 2012 SkolaFlickorPojkar+/- 193,391,02,3 285,069,215,8 396,680,016,1

20 5. Vad säger ledtrådarna?  Att vara tjej är att vara duktig i skolan och lägga ner mycket tid och engagemang i skolarbetet.  Att vara kille är att ha bra självförtroende och tro att man inte behöver plugga och går det inte bra skyller man på yttre omständigheter.  Intresset för ämnet svenska skiljer sig åt mellan tjejer och killar.  Tjejer fostras generellt redan från förskolan att ta ansvar, vilket pojkar inte gör i samma utsträckning.  Kön är inte det enda som påverkar elevers resultat. Skolans resurser och förutsättningar likväl som föräldrars engagemang är lika viktiga faktorer att ta hänsyn till.

21 6. Analysen är klar – föreslå åtgärder 1.Arbeta systematiskt med elevers läs- och skrivträning från åk 1 2.Utveckla pedagogiken så att den passar alla inlärningsstilar 3.Öka medvetenheten om hur tjejer och killar gör kön i skolan 4.Diskutera antipluggkultur med hjälp av metodmaterialet Machofabriken 5.Lästräning på elevens val 6.Gör ingenting

22 7. Jämför förslagen till åtgärder Lätt Stor effekt Svårt Liten effekt 4 5 6

23 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri Övning: Fler flickor till fritidsgården

24 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. Övning: Fler flickor till fritidsgården

25 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. 3. Frågeställning Varför väljer tjejer bort ungdomsgården? 3. Frågeställning Varför väljer tjejer bort ungdomsgården? Övning: Fler flickor till fritidsgården

26 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. 3. Frågeställning Varför väljer tjejer bort ungdomsgården? 4. Ledtrådar Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik. 4. Ledtrådar Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik. Övning: Fler flickor till fritidsgården

27 Vilka ledtrådar finns för att få svar på frågan? Öppettider Jämna Veckor Månd, tisd, lörd 17-21, fre för åk 4-6 och kl för åk 7 och uppåt. Udda Veckor Månd, tisd 17-21, tors för åk 4-6 samt kl för åk 7 och uppåt. Ändringar kan ske vid t.ex. temadagar, lov. Öppettider Jämna Veckor Månd, tisd, lörd 17-21, fre för åk 4-6 och kl för åk 7 och uppåt. Udda Veckor Månd, tisd 17-21, tors för åk 4-6 samt kl för åk 7 och uppåt. Ändringar kan ske vid t.ex. temadagar, lov. Aktiviteter Pingis, nintendo wii, biljard, airhockey, sällskapsspel. Disco, dans, pingisturneringar, filmkvällar, armbrytningskväll, LAN. Tjejkväll med manikyr, smink och fotografering. Det absolut vanligaste är att sitta o prata och hänga i sofforna. Fik finns med enklare fika och tilltugg. Låga priser så alla kan köpa fika Aktiviteter Pingis, nintendo wii, biljard, airhockey, sällskapsspel. Disco, dans, pingisturneringar, filmkvällar, armbrytningskväll, LAN. Tjejkväll med manikyr, smink och fotografering. Det absolut vanligaste är att sitta o prata och hänga i sofforna. Fik finns med enklare fika och tilltugg. Låga priser så alla kan köpa fika Besökare besökare per vecka. Ca 85 % är från åk 7 och uppåt. Fördelningen pojkar och flickor från åk 7 och uppåt är ca % (här kan man se ökning bland flickorna den senaste tiden) Fördelningen pojkar och flickor bland dom yngre är ca %. Besökare besökare per vecka. Ca 85 % är från åk 7 och uppåt. Fördelningen pojkar och flickor från åk 7 och uppåt är ca % (här kan man se ökning bland flickorna den senaste tiden) Fördelningen pojkar och flickor bland dom yngre är ca %.

28 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. 3. Frågeställning Varför väljer tjejer bort ungdomsgården? 4. Ledtrådar Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik. 5. Vad säger ledtrådarna? Övning: Fler flickor till fritidsgården

29 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. 3. Frågeställning Varför väljer tjejer bort ungdomsgården? 4. Ledtrådar Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik. 5. Vad säger ledtrådarna? Övning: Fler flickor till fritidsgården 6. Åtgärder? etc. 6. Åtgärder? etc.

30 Exempel på åtgärder 1.Entré och lokaler kan göras mer inbjudande och ombonade. Entrén kan upplevas som otrygg. 2.Vi räknar hur många tjejer och killar som kommer på olika aktiviteter och följer deltagandet över tid. 3.Idag har vi anpassat vår verksamhet efter de ungdomar (i första hand pojkar) som redan kommer till ungdomsgården. Vi behöver bredda och utveckla vår verksamhet för att nå fler. 4.Vi behöver ställa frågor i en enkät på skolan, för att höra vad alla potentiella besökare vill ha. Vi måste fråga både de som kommer och de som inte kommer om önskemål (aktiviteter, öppettider, trygghet, utformning av inre miljö, vad de som inte kommer istället gör på sin fritid. 5.Presentera resultatet och ha dialog med ungdomar om det i olika fora. Exempelvis vid ungdomskonvent. 6.Göra studiebesök och lära av andra ungdomsgårdars jämställdhetsarbete.

31 1.Uppdraget Ungdomsgården ska : Bidra till en meningsfull fritid för flickor och pojkar Vara en trygg och attraktiv mötesplats Bidra till personlig utveckling Ungdomsgården ska vara drogfri 2. Jämställdhets- utmaning Tjejer kommer inte till ungdomsgården i samma utsträckning som killar.. 3. Frågeställning Varför väljer tjejer bort ungdomsgården? 4. Ledtrådar Aktiviteter, öppettider, besöksstatistik. 5. Vad säger ledtrådarna? Övning: Fler flickor till fritidsgården 6. Åtgärder?

32 Arbeta vidare  Jämställdhetsutmaningar för socialt arbete (pdf)  Sjuan (pdf)  Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu (webb) Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu  Leda och styra för hållbar jämställdhet (webb) Leda och styra för hållbar jämställdhet

33 Arbeta vidare  Jämställdhetsutmaningar för barn- och utbildningsområdet (pdf)  7:an – metod för jämställdhetsanalys (pdf)  Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu (webb) Metoder för kartläggning och analys på jämställ.nu  Leda och styra för hållbar jämställdhet (webb) Leda och styra för hållbar jämställdhet  (webb)

34 Tack för idag! För mer information och kontakt:


Ladda ner ppt "Jämställdhetsanalys för barn- och utbildningsverksamhet Utbildning i analysmetoden Sjuan."

Liknande presentationer


Google-annonser