Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bedömning i yrkeskunnande Helena Tsagalidis. Stockholms universitet2 2014-07-02 Empirism  Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning;

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bedömning i yrkeskunnande Helena Tsagalidis. Stockholms universitet2 2014-07-02 Empirism  Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning;"— Presentationens avskrift:

1 Bedömning i yrkeskunnande Helena Tsagalidis

2 Stockholms universitet Empirism  Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning; genom experiment och observationer.  Från det konkreta till det abstrakta = induktion  Blir vetenskap endast om det finns intersubjektivitet dvs. data ska kunna tolkas på samma sätt av olika personer.

3 Ni kan falsifiera eller verifiera resultaten genom att instämma eller avvisa slutsatserna!

4 Stockholms universitet SUMMATIV och FORMATIV BEDÖMNING SUMMATIV BEDÖMNING SYFTAR TILL ATT SUMMERA ELEVERNAS RESULTAT GÖRS I SLUTET AV KURSEN. SUMMERAR KUNSKAPSTILLSTÅNDET. GÖRS OFTA I FORM AV PROV. FORMATIV BEDÖMNING FORTGÅR HELA TIDEN OCH SYFTAR TILL ATT STÖDJA OCH UTVECKLA LÄRANDET ÄR SVÅRARE ATT GENOMFÖRA. KRÄVER MEDVERKAN FRÅN ELEVEN. KORREKT och FOKUSERAD FEEDBACK FRÅN LÄRAREN OCH DISKUSSIONER MED ELEVEN. Båda kan användas. Det viktiga är att använda rätt metod i förhållande till syftet med bedömning.

5 Stockholms universitet Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet  G; f,f,f,f VG; f,f,f,f; MVG; f,f,f,f G? VG G MVG VG G

6 Stockholms universitet Syfte och forskningsfrågor  Syfte: Vad är det lärarna säger att de bedömer när de bedömer elevernas kunnande i karaktärsämnen?  Vilka kunskapsformer kan identifieras?  Vilket innehåll och vilka kännetecken kan urskiljas?  Hur värderas dessa?

7 Stockholms universitet Metod  Intervjuer  Videoinspelningar  ”stimulated elicitation”  353 sekvenser Tot. 25 yrkeslärare

8 Stockholms universitet Teori: Social konstruktionism (Berger och Luckmann, 2007) Vi är medskapare av handlings- och tankemönster i mellanmänskliga relationer, t ex kunskap och grunderna för bedömning är konstruktioner.  Språket ses som en gemensam samordnad handling, verkligheten produceras och skapas genom språket.  I språket synliggörs kollektivt förankrade föreställningar genom individuella språkliga konstruktioner.  Institutionalisering  Vi skapar och bekräftar alla sociala fenomen genom social praktik. Ex Theoria.  Legitimering  Producerar nya betydelser som kan integreras till tidigare kunskap, förklarar och försvarar institutionella processer och behövs vid generationsövergångar, t ex ”så här gör vi” en vana – sedvänja – dessa uppfattas som ”objektiva” – överförs som ”faktiska” händelse till nästa generation – ”det här bedömer vi”.  Genom att använda olika begrepp förklarar och försvara vi dess betydelse, begreppen blir rimliga för oss och tillgängligheten ökar.

9 Resultat

10 Stockholms universitet Figur 2: Modell över avhandlingens struktur.

11 Stockholms universitet Analysbegreppssystem  Kunskapsformer  Nyckelkvalifikationer  Specifika yrkeskunskaper  Kunnandenivåer

12 Stockholms universitet Kunskapsformer  Begreppsligt vetande  Praktiskt behärskande  Omdömesgillt handlande (Aristoteles,1967; Gustafsson, 2000/04)  Reflektion (Schön D, 1983,1987)

13 Stockholms universitet Nyckelkvalifikationer (Nijhof & Streumer, 1998; Baethge & Achtenhagen, 2007) Uppfattas som de generella krav som en individ förväntas leva upp till för att kunna fungera i ett flexibelt och föränderligt samhälle.  Personlig dimension  Självständighet  Kognitiv dimension  Planering och problemlösning  Social och interaktiv dimension  Samarbete  Kundkontakt  Kommunikation  Initiativkraft

14 Stockholms universitet

15 Stockholms universitet Specifika yrkeskunskaper (Singleton, 1978) Identifierar det specifika kunnandet inom yrkesområdet och är nödvändiga för utövandet av yrket.  Förståelse för yrkesområdet  Handlag i arbetsteknik och metodkunskap  Hygien: personlig-, lokal- och livsmedelshygien  Arbetsredskap  Förmåga att se helheten och att handla simultant

16 Stockholms universitet

17 Stockholms universitet Kunnandenivåer  Uppgiftsfokusnivå  ”Jag och min ’skärbräda’…”  Situationsfokusnivå  ”Vi och vår matlagning eller servering…”  Verksamhetsfokusnivå  ”Vi lagar och serverar mat till våra kunder som bär upp verksamheten”

18 Stockholms universitet Uppgiftsfokusnivå På nivån uppgiftsfokus är syftet elevens anställningsbarhet. Regelföljande  Eleven lär sig nya färdigheter, tar till sig relevanta fakta, normer och regler om hur man gör eller bör göra och förhålla sig till den givna informationen om uppgiften. Otydlighet  Eleven upplever situationen otydligt, hon gör det som först finns för handen. Genomför arbetet  Eleven kan dock oftast genomföra arbetsuppgifter från början till slut, framförallt med sin kamrat. Arbetsmaterial och metoder, koncentration och tempo  Hon kan använda vanliga arbetsmetoder, redskap och material i genomförandefasen men på ett osäkert vis. Regler som säkerhetsbestämmelser, hygienbestämmelser, arbetsmetoder och arbetsteknik tar mycket av koncentrationen och därför blir arbetstempot långsamt och handlingen osäker. Målet: Bra arbete och att man klarar av uppgiften  Målet är att göra ett bra arbete därför följer eleven de givna reglerna och de normer som denne har uppfattat. Samtidighet  Här förutsätts redan regelföljandets samtidighet, som är en normal tankefigur inom yrkesutbildningen. Uppgiftsfokus  Eleven fokuserar på att klara av uppgiften här och nu.

19 Stockholms universitet Situationsfokusnivå Erfarenhet På nivån situationsfokus har eleven viss erfarenhet av olika situationer. Erfarenheterna kan ha förvärvats både utanför skolan och i praktiska övningar i skolan. Smidighet och samarbetsförmåga  Eleven fungerar smidigare i olika situationer och i olika gruppkonstellationer i motsats till eleven på enbart uppgiftsfokusnivå. Alternativa handlingar framträder  Eleven känner igen vissa situationsbundna händelser tack vare den erfarenheten hon förvärvat och kan därmed ibland välja för situationen passande alternativa handlingar.  Värderar, väljer och använder kunskaper  Denne kan således sortera, värdera och använda den inskaffade kunskapen och kan omvandla den till användbart kunnande. Sammanhangskunskap  Eleven har även en viss sammanhangskunskap och förståelse för handlingsalternativ. Självständig  På denna nivå är eleven mer självständig. Väljer regler  Eleven förstår de flesta reglerna i förhållande till situationen och kan välja passande regler och normer i utförandet av uppgiften. Omdömesförmåga  Situationsfokus med möjligheter att påverka den  Fokus ligger på arbetet i förhållande till målet och situationen. Här börjar eleven ”äga problemet”.

20 Stockholms universitet Verksamhetsfokusnivå  Erfarenhet  Arbetsmetoder och redskapsanvändning  Regler och normer  Målorientering  Ihärdighet  Problemlösning och ansvarstagande  Sammanhang och helhet  Utveckling och aktivitet  Självvärdering  Planering och organisation  Förståelse för verksamheten

21 Stockholms universitet Exempel, Livsmedelshygien  Arbetsredskap  Handhygien  Livsmedelshantering  Samarbete

22 Stockholms universitet Arbetsmetoder  Bild 8. Eleven försöker här avlägsna bukbenen istället för att skära ut dem i form av en ”byxa” med kniven.  Livsmedelskunskap  Hygien  Arbetsredskaps- kunskap

23 / Stockholms universitet23 SPECIFIKA YRKESKUNSKAPER KUNNANDENIVÅER UppgiftsfokusSituationsfokusVerksamhetsfokus 1. Förståelse för yrkesområdet─XX 2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap XXX 3. HygienX── 4. ArbetsredskapX── 5. Förmåga att se helheten och att handla simultant XXX

24 / Stockholms universitet24 SPECIFIKA YRKESKUNSKAPER KUNSKAPSFORMER Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande Reflektion [1] 1. Förståelse för yrkesområdet X─X─ 2. Handlag i arbetsteknik och metodkunskap XXXX 3. HygienXXX─ 4. ArbetsredskapXXX─ 5. Förmåga att se helheten och att handla simultant XXXX

25 / Stockholms universitet25 KUNNANDENIVÅER KUNSKAPSFORMER Specifika yrkeskunskaper Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande Reflektion UppgiftsfokusXXXXXXXXX─ SituationsfokusXXX ─ Verksamhetsfokus──XXX─

26 / Stockholms universitet26 NYCKELKVALIFIKATIONER KUNSKAPSFORMER Begreppsligt vetande Praktiskt behärskade Omdömesgillt handlande Refletion [1] SjälvständighetXX XXX─ PlaneringsförmågaXXXXXXX ProblemlösningsförmågaXXX ─ SamarbeteX─XXX─ Kundkontakt─XX ─ KommunikationXXXX─ Initiativkraft─XXX

27 / Stockholms universitet27 KUNNANDENIVÅER KUNSKAPSFORMER Begreppsligt vetande Praktiskt behärskande Omdömesgillt handlande Reflektion [1] UppgiftsfokusXX ── SituationsfokusXXXXXXXXXX X VerksamhetsfokusXXXXXXXXXXXXXXXX─

28 / Stockholms universitet28 NYCKELKVALIFIKATIONER KUNNANDENIVÅER UppgiftsfokusSituationsfokusVerksamhetsfokus Självständighet──X Planeringsförmåga─XX ProblemlösningsförmågaXXXXXX Samarbete─XX KundkontaktXXX KommunikationXXX InitiativkraftXXX

29 Stockholms universitet Figur 3: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på uppgiftsfokusnivå.

30 Stockholms universitet Figur 5: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på situationsfokusnivå.

31 Stockholms universitet Figur 4: Respondenternas betoning på kunskapsformer i specifika yrkeskunskaper (SY) och nyckelkvalifikationer (NQ) på verksamhetsfokusnivå.

32 Stockholms universitet Några slutsatser  Studien erbjuder begreppssystem för bedömningsdiskussioner  Kunskapsformen omdömesgillt handlande framträder starkt i lärarnas utsagor  Lärarna ställer höga krav för Godkänd  Yrkeskulturen ramar in bedömningen (likvärdighet)  Alla kunskapsformer framträder  Eleven måste behärska kunskapsformerna simultant redan på uppgiftsfokusnivån  Svårigheter vid bedömning?

33 Stockholms universitet Övriga tankar  G, Redogöra för hantering av utrustning – använder, tillämpar utrustning  G, Beskriver innebörden av alt. metoder – använder alt. metoder  VG, Etik och miljöfrågor – verksamhetsfokusnivå, reflektion

34 Stockholms universitet KUNSKAPSSYN SYNEN PÅ UNDERVISNING OCH BEDÖMNING SPEGLAR SYNEN PÅ KUNSKAP OCH LÄRANDE.* Är du medveten om vilken kunskapssyn du har? Vad bygger du den på? ”Använder” du den när du bedömer? Hur gör du? Utsätt Din kunskapssyn för kritisk granskning.

35 Stockholms universitet Kunskapssyn i Lpf 94 Kunskap utvecklas i olika takt och på olika sätt (Lundgren). Det anges inte tydligt vilka teoretiska traditioner eller vilken kunskapssyn texter bygger på. Beskrivningar Saklig och allsidig Överföra och utveckla ett kulturarv Beständiga, hållbara, varaktiga kunskaper Kritisk granskning Kommunikation, problemlösning Sammanhang, initiativ och ansvar

36 Stockholms universitet Kunskapssyn i betygskriterier Skiljer sig från läroplanens kunskapssyn.  … G år tvärs mot flera års forskning, Lundgren. Kunskap utvecklas i olika steg?  Kunskap är hierarkisk (?)  Fakta utvecklas till förståelse (?)  Fakta är information, förståelse är kunskap?


Ladda ner ppt "Bedömning i yrkeskunnande Helena Tsagalidis. Stockholms universitet2 2014-07-02 Empirism  Kunskap och vetande fås genom erfarenhet/sinneserfarenhet/varseblivning;"

Liknande presentationer


Google-annonser