Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Växjö kommun 29 september 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Växjö kommun 29 september 2011."— Presentationens avskrift:

1 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Växjö kommun 29 september 2011

2 Lgr 11 Vilka utmaningar står vi inför? © Kristina Lohman

3 Klassrums perspektivet  Att kopplingen mellan undervisning och nationella mål är otydlig  Att eleverna arbetar ofta självständigt  Att eleverna inte utmanas i tillräckligt hög grad sin kunskapsutveckling  Att elevernas inflytande och delaktighet är låg  Att de skriftliga proven dominerar bedömningspraktiken  Att elevernas kommunikativa och problemlösande förmågor inte stimuleras tillräcklig utsträckning • Att läroböckerna styr undervisningen • Att för många elever lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper……. Skolinspektionen

4 Lärarnas betydelse Varför skiljer sig resultaten mer inom skolan än mellan skolor?

5 © Kristina Lohman

6 SPÄNNINGSFÄLT ”Inre” Förståelsen av skolans kunskaps och bildningsuppdrag Elevers och lärares lärmiljö ”Yttre” Betyg Resultatuppföljning Högre måluppfyllelse

7 ”Det går att förbättra elevernas resultat med 100 procent Genom att återupprätta och utveckla lärares bedömarkompetens går det att förbättra elevernas förmåga att tänka. Endast när eleverna blir bättre på att tänka kommer deras faktiska resultat att bli bättre” Christian Lundahl 2010

8 John Hatties studie Visible Learning (2009) De faktorer som är mest avgörande för elevers skolframgång handlar om hur det ser ut inne i skolan - vikten av engagerade lärare - ett fungerande samspel mellan elev och lärare - höga förväntningar på eleverna - kompetenta skolledare med höga målsättningar. Lärandet sker bäst i en kontinuerlig dialog mellan elev och lärare Skolverket. Lägesrapport 2010 © Kristina Lohman

9 Nivågruppering = 0,12 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 0,12 VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING? Från Hattie (2009): Visible learning

10 Klasstorlek = 0,21 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 0,21 VILKA EFFEKTER GER KLASSTORLEK? Från Hattie (2009): Visible learning

11 Formativ bedömning = 0,4 – 0,7 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 0,70 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Från Hattie (2009): Visible learning

12 Bedömningsmatris + självbedömning = 0,99 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 0,99 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Från Hattie (2009): Visible learning

13 Kamrat- och sambedömning + matris = 1,46 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 1,46 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Från Hattie (2009): Visible learning ”Zone of extreme effects”

14 ASSESSMENT © Kristina Lohman

15 BLACK BOX • Vilka kompetenser syftar undervisningen till att utveckla? • Hur bedöms dessa kompetenser? • Hur tänker och resonerar lärarna om lärande och bedömning? © Kristina Lohman

16 BLOOMS TAXONOMI Värdering Syntes Analys Tillämpning Förståelse Faktakunskaper

17 Resultat 10% - av alla uppgifter handlade om att eleverna förutsattes tänka själva! © Kristina Lohman

18 Hur planeras undervisningen? Kunskapsområde © Kristina Lohman

19 Hur planeras undervisningen? Kunskapsområde BEDÖMNING © Kristina Lohman

20 Vår historia spökar…! 3:a 38% 2:a 24% 4:a 24% 1:a 7% 5:a 7% © Kristina Lohman

21 Vilka kompetenser vill vi att eleverna ska ha med sig i bagaget när de slutar skolan? © Kristina Lohman

22 Bikupa Hur ser er ”Black Box” ut? © Kristina Lohman

23 Utmaning Att ta sig an de nya läroplanerna och kursplanerna på ett nytt och klokt sätt! Utveckla bedömarkompetensen! © Kristina Lohman

24 Utmaningen • Kunskap om styrdokumentens intentioner… • Kunskap om hur vi kan förbättra undervisningskvalitén…

25 Utformningen av utbildningen 5 § Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. © Kristina Lohman

26 Lgr- 11 Mål Skolans mål är att varje elev  utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och  utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

27 Bedömningar för lärande En dynamisk interaktion med lärandeprocessen. Har betydelse för elevernas hela utveckling både självförtroende, självkänsla och kognitiva utveckling. Forskningen visat att lågpresterande elever, men också övriga elever, förbättrar sina resultat och utvecklas. © Kristina Lohman

28 Bedömning för lärande Kunskapsområde BEDÖMNING © Kristina Lohman

29 Nyckelstrategier Att dela målen för den förväntade inlärningen Klargör och utred målen för inlärningen och kriterier för att lyckas. Eleven måste vinna en förståelse för undervisningens mål för att kunna uppnå dem. KlassrumssamtaletKonstruera effektiva klassrumsdiskussioner, frågor och uppgifter som utforskar lärande och klargör tecken på lärande. FeedbackGe feedback som flyttar eleverna framåt SjälvbedömningAktiverar eleverna som ägare av sin egen inlärning. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. KamratbedömningAktiverar eleverna som resurser för lärande åt varandra. Skapar kvalitetsförståelse genom erfarenhet. Bevis på elevernas lärande används för att anpassa undervisningen så att den möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Williams 2007

30 Den formativa bedömningens kärna 1.Var skall jag/vad är målet? 2. Var är jag nu? 3.Hur skall jag komma till målet? I dessa tre processer är både lärare, kamrater och elever involverade Dylan Wiliams 2010 © Kristina Lohman

31 Fundering Hur vet jag att jag kommit i mål om jag inte vet vart jag ska? © Kristina Lohman

32 Hur kan man arbeta så att eleverna förstår målen med undervisningen?

33 Vad ska bedömas? Två perspektiv Vad ska eleven kunna? Vad ska elev kunna göra med sina kunskaper? Att kunna använda kunskapen i handling= kompetens! © Kristina Lohman

34 Vilka kompetenser talar läroplan och kursplaner om? lösa problem reflektera utvärdera tillämpa värdera sammanställa beskriva sortera se sammanhang dra slutsatser motivera jämföra beskriva använda begrepp analysera argumentera definiera genomföra

35 Vad ska eleven kunna GÖRA med sin kunskaper? Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck.

36 Vad ska eleven kunna GÖRA med sin kunskaper? Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9( HISTORIA) Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. © Kristina Lohman

37 Alignment Stämmer bedömningen ihop med målen? © Kristina Lohman

38 Allsidiga bedömningar TRIANGULERA MÅL © Kristina Lohman

39 Bikupa Hur tar du reda på vilka kompetenser eleverna har? ”tecken på att ett lärande har skett” © Kristina Lohman

40 Higher-order thinking skills, HOTS. ”Kritiskt tänkande är en process i vilken man blir känslig för problem, brister, saknade element, disharmonier, motsättningar o s v som leder till att man kan upptäcka svårigheter, söka efter lösningar, gissa, formulera hypoteser, testa och pröva”. Gunilla Svingby. © Kristina Lohman

41 Vad händer om vi tar bort näbben? © Kristina Lohman

42 Bedömning Bro mellan lärande och undervisning © Kristina Lohman

43 Frågor i klassrummet Om man inte frågar eleverna… - hur ska man då veta vad de förstår eller varför de gör som de gör? (Mis)conceptions= vilka föreställningar har eleverna? Kvalitativa skillnader… ”Mer basketboll än bordtennis” © Kristina Lohman

44 Frågor i klassrummet Forskningen visar att 10% av alla frågor i klassrummet är ”high-order thinking questions” © Kristina Lohman

45 Exempel 1 När startade andra världskriget? A1919 B1938 C1939 D1940 E1941 © Kristina Lohman

46 Exempel 2 Orsaken till problemen med kärnkraftverket Fukushima i Japan beror på: ATsunamivågorna slog in över kärnkraftverket BPersonalen gjorde fel (mänskliga faktorn) CBrist på ström DDen är gammal och dåligt underhållen © Kristina Lohman

47 Exempel 3 Orsaken till kravallarena i England beror på: AAtt en man blev skjuten av en polis BÖkad främlingsfientlighet CCameron har ansökt om medlemskap i den monetära unionen DDe stora sociala klyftorna i samhället © Kristina Lohman

48 Frågor i klassrummet • Efter lektionen ställ frågan: - Vad ska lektionen i morgon börja med? “Exit questions” eller “exit tickets” © Kristina Lohman

49 ” Bedömning för lärande handlar till stor del om att ställa frågor som gör att eleverna tänker efter, att deras tankar blir synliga och att återkopplingen får dem att tänka till lite”

50 Kamratbedömningar • Tre fördelar -Främjar elevernas förmåga att bedöma sina egna förmågor -Skapar en kognitiv förstärkning av det egna lärandet -Eleverna ses som resurs för varandra Stimulerar samlärandet

51 Kamratbedömningar A. Utgå från kriterier/mål ( inte betyg) Visa goda exempel Använd gärna matriser Checklistor…. B. Arbete i grupp - fråga först en kamrat - arbete med utmanade frågor/uppgifter som löses tillsammans © Kristina Lohman

52 Kamratbedömning: recension av deckare Kamratbedömning - till Johan! Det här var bra med Johans recension. Johan hade med alla huvudpersoner i sin recension. Han berättade att kurt Wallander bodde i Malmö. Jag tyckte att han hade fått med Sanhällskritiken ganska bra Han hade med handlingen att kurt hemberg och ohlen och Mona. Ja han hade fått med att det var en polisroman i slutet av recensionen Utveckla: att vara mer konsetrerad och vara posetiv 29/10 av Jan © Kristina Lohman

53 Kamratbedömning: recension av deckare Kamratbedömning till Jan: Vad var bra Den är recensionen som Jan har skrivit var bra. Han fick med miljön, samhälskretiken och vilken deckare det här, polisroman. Han recesionen var lätt att förstå. 2. det är ska du utvekla. Läsa lite tydligare men annars var det bra. Johan 29/ © Kristina Lohman

54 ” Two stars and a wish”

55 Självbedömningar • Matriser/kriterier • Reflektions/loggböcker • Portfolios • Ipsativa bedömningar • Summativa prov i formativt syfte © Kristina Lohman

56 ”Signal ljus”

57 Feedback Hur arbetar du med feedback i undervisningen? © Kristina Lohman

58 Feedback …eller feedforward…varför är det viktigt? © Kristina Lohman

59 Syfte med feedback… …ett stöd för eleven att nå målen! © Kristina Lohman

60 Feedback • Uppgiftsnivå t.ex. faktafel • Processnivå t.ex. hur nästa uppgift ska bli bättre • Metakognitiv nivå t.ex. hur ska jag hantera den feedback jag får • Personlig nivå t.ex. beröm Hattie & Timperley (2007) © Kristina Lohman

61 Utmaningar • Tidsperspektivet. Ju tidigare desto bättre… • Eleven får ingen möjlighet att göra om… • Eleven förstår inte lärarens språk… • Lärarens ambition.. ger mer beröm.. än konstruktiv återkoppling.. • Eleven vet inte hur den ska använda feedbacken… © Kristina Lohman

62 Alignment Stämmer bedömningen ihop med målen? © Kristina Lohman

63 Pedagogisk planering exempel, svenska 2 MålLäraktiviteter Bedömning ( Dokumentation) Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen + studerar muntlig framställan +arbeta fram en muntlig presentation av eget valt ämnesområde Ge 2 klasskamrater feedback på deras presentation enligt modell Med stöd av tekniska hjälpmedel genomföra en presentation för klassen Göra en analys av presentationen delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner. studerar i grupp samtalsmetodik och gör övningar (lyssna och tala) Genomföra en egen analys av samtalsövningarna. Kamratbedömningar Anders Jönsson 2010

64 Att få det att hänga ihop! NU?Önskvärt! Dokumentation Lärande Formativa bedömningar © Kristina Lohman

65 ”Det är inte kunskapssynen som är problemet utan vanorna!” Dylan Williams 2010 © Kristina Lohman

66 Till sist…..lycka till ! © Kristina Lohman


Ladda ner ppt "Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Växjö kommun 29 september 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser