Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik Presentation i Skaraborg 2012-04-16 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik Presentation i Skaraborg 2012-04-16 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby."— Presentationens avskrift:

1 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik Presentation i Skaraborg Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby

2 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Idag 1.Definitioner 2.Grundtankar och perspektiv 3.Forskning vad är det och vilken nytta kan vi ha av den? 4.Evidensbaserad praktik är inte detsamma som evidensbaserade metoder, men det är också metoder 5.Brukarperspektivet 6.Det professionella perspektivet 7.Lärande, utveckling och förändring (implementering) 8.Några avslutande tankar från oss

3 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 1 Definitioner

4 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att arbeta evidensbaserat innebär att  Man som vårdarbetare är tvungen att ta sina egna och sina kollegers erfarenheter på allvar  Aktivt vända sig till varje enskilde patient/klient för att få del av hans/hennes kunskap  Hålla sig underrättad om kunskapsutvecklingen inom det fält man arbetar. (Topor och Denhov 2008)

5 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik ”Evidensbaserad praktik är innebär att integrera bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens uppfattning om sig själv och sin situation, förväntningar och önskemål.” Lars Oscarsson, Sacket m fl 2001 Professionella Brukare Forskning EBP

6 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND ”En evidensbaserad praktik är en följd av ständigt, systematiskt lärande där kunskap från brukaren/patienten, praktiker och från forskningen vägs samman och används” (Ur positionspapper SKL 2012)

7 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 2 Några grundtankar och perspektiv

8 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR

9 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Att ifrågasätta invanda tankesätt Några kanske spretande exempel

10 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Semmelweis ifrågasättande

11 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Apatiska barn – ett nutida trauma Kunde evidensbaserad praktik gjort skillnad?

12 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Den Hippokratiska eden  ”Primum est non nocere” – Framförallt inte skada ”I själva verket placeras många ungdomar i vårdinsatser som forskningen visar inte bidrar till positiv utveckling, utan i stället ökar risker för att deras beteende skall förvärras ytterligare och bidrar till att utveckla problembeteende hos ungdomar som från början främst har behov av vård” Andreassen, 2003

13 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Schematiskt exempel Vad är problemet? Framgångs- kriterier Sök externt stöd för insats Professionella erfarenheter Integrering Precisera problemet Genomförande av insats Följ upp framgångskriterier Jämför T1 med T2 Oscarsson, 2009 T1 T2

14 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Motivation Socialt stöd Livshistoria Socialt Sammanhang Erfarenheter Specifik Problematik Strukturerade bedömnings- instrument? Motiverande Intervju? Söka och tillgång till behandlings- metoder Formulera mål Mobilisera Nätverk? Klientsystemet Bemötande Förhållningssätt Behandlarsystemet Arbetsallians Understödja hopp Stöd från arbetsledning Samspelande politiker Tillgång till databaser mm Strukturerad reflektion i arbetsgrupp Dokumentation Uppföljning, klient-, organisation Utvärdering Stegvis mot en evidensbaserad praktik

15 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 3 Forskning vad är det och vilken nytta kan vi ha av den?

16 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Olika typer av forskning behövs i människovårdande arbete Några exempel:  Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper  Etiska dilemman – (dold) maktutövning  Organisatoriskt handlande och styrning  Upplevelse av stödinsatser  Sociala fenomen och subkulturer -Fallstudier, longitudinella studier, enkäter, register, etnografi, intervjuer, diskursanalyser, konversationsstudier…

17 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Forskning om effekter  Handlar om att få så säkra tecken på om förändring har skett, samt att relatera hur stor del av förändringen orsakas av en viss insats  Alltså en form av utvärdering av interventioner  Söker efter effekter i resultaten  Helst ha en trovärdig idé om vad som orsakar förändringarna (som inte mäts)  Inte fokus på processen, bidra till utvecklingsarbete genom att under tiden påverka och förändra insatsen, inte heller fokus på ny kunskap om målgruppen  Men väl att undersöka om en metod är skadlig, lovande eller faktiskt verkar riktigt bra.

18 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Viktigast är att inte skada – från vaggan… InsatsMålgruppMöjlig skada Idén att spädbarn ska ligga på mage och sova SpädbarnPlötslig spädbarnsdöd Attachment- therapy (holding on rebirthing) Bland annat adopterade barn som visar ilska, olydnad Dödsfall och allvarliga skador HelordsmetodenBarn som ska lära sig läsa Sämre läsförmåga Studiebesök på fängelse (scared straiht) Unga kriminellaÖkad kriminalitet Institutioner med militärliknande disciplin (boot camp) Unga kriminellaDödsfall och ökad kriminalitet Våga (DARE)Ungdomar i lägre tonårÖkad drogkonsumtion

19 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND … till graven InsatsMålgruppMöjlig skada Gruppinriktade insatser för kriminella ungdomsgäng Antisociala ungdomarÖkad kriminalitet Gruppinriktade insatser för antisociala ungdomarungdomar Antisociala ungdomarÖkad risk för tidig dö och en rad psykosociala problem Återskapande av minnen (hypnos, styrd dagdröm) Vuxna som misstänks ha utsatts för övergrepp som barn Skapande av falska minnen och trauman Stresshantering (critical incident stress debriefing – CISD) Traumatiserade personer Ökad risk för posttraumatisk stress Sorgeterapi för normalfungerande personer Personer som förlorat make eller maka Ökad risk för depression

20 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Olika typer av interventionsstudier  Man gör ett experiment 1.Det finns en metod som man vill testa 2.Man skapar grupp som ska få metoden 3.Man jämför med annan grupp - antingen en slumpmässig (randomiserad) eller en grupp som kontrolleras för skillnader statistiskt (kvasi-experimentell)  Man studerar en befintlig insats, naturalistiskt  Man studerar samband och korrelationer

21 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Officiell kvalitetsbedömning av studier Kunskapsöversikter och evidensgradering om effekter Evidensgrad 1  Minst två oberoende RCT-studier med högt bevisvärde eller en systematisk översikt av högt bevisvärde. Evidensgrad 2  En RCT-studie med högt bevisvärde plus minst två med medelhögt bevisvärde och entydiga resultat. Evidensgrad 3  Minst två studier med medelhögt bevisvärde och entydigt resultat. Evidensgrad 4  Enbart studier med lågt bevisvärde eller avsaknad av studier. Expertutlåtanden eller konsensusutlåtanden utan explicit systematisk genomgång.

22 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Risk för att överdriva resultat 308 insatser mot kriminalitet. Andel som visade positivt ”säkerställd” effekt  Sambandsstudie vid ett tillfälle  Före – eftermätning utan jämförelsegrupp  Före – eftermätning med jämförelsegrupp  För – eftermätning med jämförelsegrupp och kontroll för andra förklaringar  Randomisering mellan behandling och jämförelse 80 % 74 % 66 % 61 % 37 %

23 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Problem med RCT-modellen  Stora bortfall av gedigen forskning, såväl kvalitativ som kvantitativ  RCT kräver stora resurser, stora grupper, särskild kompetens och lång tid  Till stor del amerikansk universitetsbaserad forskning  Scientistisk, top-down  Avgränsade metoder, programtrogenhet  Deaggregeringsproblemet Ger otillräcklig kunskap för handling i socialt arbete; säger inte: 1. Vad som fungerar för vem 2. Vad det är som fungerar i en insats, saknar nära detaljerad data 3. Har svårt att hantera oförutsedda konsekvenser 4. Säger inget om hur en insats upplevs av den som berörs

24 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Hur gör vi – Torbjörn och Elisabeth – när vi söker efter forskningskunskap?  Vi googlar  Vi frågar personer vi vet kan dessa saker, återkommer till dem  Vi brukar gå till vissa webbsidor med forskningsresultat som nyhetssidor  Vi kollar i forskningsrapporter efter referenser  Vi prenumererar på vissa tidskrifter  I enstaka fall gör vi ”riktiga” kunskapsöversikter

25 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 4 Evidensbaserad praktik är inte detsamma som evidensbaserade metoder, men det är också metoder

26 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Räcker det inte med en metod?  Effektforskning gäller grupper – går inte att direkt överföra till en specifik individ (deaggregeringsproblematiken). Relationen mellan behandlare och klient ofta avgörande för förändringen.  Den berörda personens aktiva medverkan i arbetet nödvändigt  Alltså: forskningsstöd måste översättas med hjälp av statistiska grunder, riktlinjer, beprövad erfarenhet och egen professionell erfarenhet  En metod står bara för en mindre del av effekten

27 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Sammanhanget gör resultatet Sammanställt av Lars Oscarsson 2008

28 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Vissa faktorer verkar återkomma i förändringsarbete  Trovärdiga vägar  Understödja hopp  Se en väg som möjlig, attraktiv och tydlig  Understödjande sociala sammanhang  Yrkesskicklighet hos behandlare  Hållbar allians för förändring,  Relationen: inkännande och ”adekvat” - viktig under viss period och för vissa ändamål  Tilltro till den egna modellen  Tilltro till behandlare  Någon form av sammanhållande rational i behandlingen  Externa omständigheter som bostad, arbete, sysselsättning Efter: Wampold, The Great Psychotherapy Debate.

29 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 5 Brukarperspektivet

30 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Utan brukarens bidrag kan inga evidensbaserade insatser förekomma. (Topor och Denov 2008)

31 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND  Kollektiv nivå  Individnivå

32 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Kollektiv nivå, exempel  Brukarråd  Brukarrevision  Brukarenkäter  Frukostmöten  Driva verksamhet – sociala företag  Kundval/Vårdval

33 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Argument för brukarinflytande  Kvalitet och service  Effektivitet  Jämlikhet  Förståelse  Återhämtning  Demokrati och delaktighet (ur Brukarråd. Var med och påverka beroendevården där du bor)

34 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Möjliga hinder  Politikerna kommer inte till bordet  Oklara spelregler  Brist på gemensam förståelse av vad brukarinflytande är  Ingen ersättning för mötestid eller förlorad arbetsinkomst  Dåligt stöd från kommuner och landsting  Spel för gallerierna  Brukarna känner sig i underläge  Det blir för många privata utläggningar (ur Brukarråd. Var med och påverka beroendevården där du bor)

35 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Individnivå Lyssnande Kartläggning Plan Uppföljning/utvärdering

36 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 6 Det professionella perspektivet

37 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Det professionella perspektivet ”Insatser kan bero på vem den enskilde träffar och var man bor. Ideologi, ekonomi och tradition styr lika som eller mer än dokumenterad kunskap och klientens behov/önskemål. Den kollegiala dialogen nödvändig.” (Jan Blomqvist 2008) ”De beprövade erfarenheterna bör systematiseras, kanske genom att socialsekreterare reflekterar tillsammans i kollegiala samtal, att man bygger upp ”erfarenhetsbanker” där innehållet i arbetet artikuleras så pass tydligt att erfarenheterna kan användas för andra sammanhang.” (Billinger, K i Socionomen 2010/6)

38 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND ”Beprövad erfarenhet” Kriterier enligt Lars Oscarsson:  Professionsburen  Kommunicerad  Dokumenterad  Kritiskt granskad  Normativ

39 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Två spår när det gäller professionens kunskap i litteraturen  Den professionella expertisen är att tillämpa EBP – brukarens kunskap och forskningen det centrala  De yrkesverksammas kunskap – mer eller mindre artikulerad – mer eller mindre dokumenterad – mer eller mindre entydig – ”kollektivt minne”

40 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Det professionella perspektivet handlar till stor del om  Dokumentation  Uppföljning/utvärdering

41 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Dokumentation (exempel från Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad )  Individdokumentation – Dokumentationsskyldighet i individärenden vid handläggning, beslut och genomförande enligt SoL, LSS och HSL – Individdokumentation som underlag för planering, genomförande och uppföljning av insatser  Verksamhetsdokumentation – Synpunkter och klagomål – Fel och brister – Anmälan enl t ex Lex Sara och Lex Maria – Avidentifierad individdokumentation, uppföljning av insatser på individnivå – Mängdstatistik, prestationer och utfall  Dokumentation för kunskaps- och verksamhetsutveckling – Om målgrupper, insatser och resultat – Brukares erfarenheter av insatser och resultat – Uppföljning och utvärdering

42 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Hur synliggörs den professionella kunskapen på en individnivå?  Tydliggörande i samtalet  Utredningen, dokumentationen  Bilder som kommer fram genom systematiska bedömningsinstrument

43 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Dokumentation på verksamhetsnivå ”En klar och tydlig dokumentation av de olika delarna i en insats eller verksamhet är en förutsättning för goda verksamhetsbeskrivningar och planering av kommande verksamhet. Ett ytterligare skäl för en sådan dokumentation är att synliggöra insatsens eller verksamhetens innehåll för såväl brukare som beslutsfattare och forskare. …Några viktiga aspekter att ha med i en beskrivning av en verksamhet är till exempel följande:  Teoretisk och vetenskaplig grund  Syfte med insatsen  Struktur och utförande  Innehåll  Uppföljning” (ur Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer. Socialstyrelsen)

44 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Utvärdering  Individnivå  Verksamhetsnivå  Mata inte utvärderingsmonstret!  Vad är meningsfullt, användbart och begripligt?

45 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Programteori FörutsättningarAllt som ”går in” i en verksamhet,  främst pengar och personal. Kunskapsbas. ProcesserVad som görs för att åtgärda ett givet problem  (verksamhetens uppdrag). Hur, vilka aktörer, när? R EPrestationerDe direkta produkterna av processerna. S  U LEffekterDen skillnad som processer/prestationer T gör för ett målobjekt (individ, organisation, Asamhälle). T Effekter kan vara på kort och lång sikt; avse individ/organisation/samhälle;

46 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 7 Lärande, utveckling och planerad förändring/implementering

47 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Lärande organisation  ”Den organisation som skapar goda förutsättningar för medarbetarnas lärande och som tar tillvara på detta lärande och nyttiggör det i organisationens strävan att påverka och anpassa sig till omvärlden.” (Granberg & Ohlsson 2004)

48 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Vad främjar lärande i verksamheten?  Nödvändig utblick  Uppfattning om prestationsförmågan  Intresse för uppföljning  Inställning till att pröva nytt  Öppenhet  Fortlöpande utbildning  Mångfald i arbetet  Många eldsjälar  Engagerat ledarskap  Systemperspektiv (Granberg & Ohlsson 2004)

49 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND  Bra material med övningar om lärande och utveckling i Socialstyrelsens häfte ”Att leda en evidensbaserad praktik”

50 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 17 punkter vid implementering (Olsson & Sundell 2008) 1.Motivera behovet av förändring genom utvärdering 2.Undersök om det behövs en ny metod eller om befintliga metoder behöver implementeras bättre 3.Låt behoven styra val av metod, inte tvärtom 4.Ha ett processperspektiv och planera för lång tid och kontinuerligt stöd 5.5 Börja där förutsättningarna är bäst: ”Bit där det är mjukast” 6.Ta hänsyn till informella sociala nätverk – även individer som inte direkt berörs kan vara viktiga förändringsprocesser 7.Säkra stöd från högsta organisatoriska nivån 8.Säkra långsiktigt ekonomiskt och personellt stöd 9.Utöva aktivt ledarskap 10.Ha lokal kontroll över förändringsarbetet 11.Tydliggör nyttan med metoden: den behöver göras lättförståelig och det är önskvärt att den passar in i tidigare verksamhet 12.Tänk på att utbildning inte bara är undervisning utan även övning och feedback 13.Ge fortsatt handledning till de professionella när metoden börjar användas 14.Betona vikten av behandlingstrohet 15.Utvärdera den nya metoden lokalt 16.Tillåt anpassning men först efter att den nya metoden är implementerad och utvärderad 17.Räkna med en ketchupeffekt. När en evidensbaseradmetod accepterats kommer andra liknande metoder att accepteras lättare.

51 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förändringsmotivation Förstå Kunna Val Vilja

52 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 8 Några avslutande tankar från oss

53 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Avslutande tankar från oss  EBP – är inte ett antal lösningar eller metoder, inte heller något som ska ge dåligt samvete, utan: – Ett sätt att gå mot en lärande organisation – Ett sätt att ställa frågor kring sin verksamhet – Ett sätt att systematiskt söka svar – En satsning som måste få ta tid och där det saknas mycket fortfarande  Vi är i början och på god väg

54 ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Kontakta gärna din FoU-enhet!


Ladda ner ppt "Www.grkom.se/fouivast ©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Evidensbaserad praktik Presentation i Skaraborg 2012-04-16 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby."

Liknande presentationer


Google-annonser