Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PERSONLIGHETSUTREDNI NG Psykologiska institutionen Åbo Akademi Våren 2009 Ghitta Weizmann-Henelius.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PERSONLIGHETSUTREDNI NG Psykologiska institutionen Åbo Akademi Våren 2009 Ghitta Weizmann-Henelius."— Presentationens avskrift:

1 PERSONLIGHETSUTREDNI NG Psykologiska institutionen Åbo Akademi Våren 2009 Ghitta Weizmann-Henelius

2 KURSENS MÅLSÄTTNING  Kunskap om vad psykologisk utredning innebär  Kunskaper och färdigheter i metoder för psykologisk utredning  Granskning utifrån testteoretiska och vetenskapsteoretiska resonemang  Kännedom om  etiska principer vid utredning • insamlande av utredningsdata • bedömning av utredningsdata • tolkning av utredningsdata • kommunicerande av utredningsresultat

3 PERSONLIGHETSUTREDNING - DISPOSITION • Principer för personlighetsbedömning • Riktlinjer för bedömning • Olika frågeställningar • Val av metoder • Val av test • Skrivande av utlåtanden • Ett fall  tolkning  utlåtande  feedback • Gemensam genomgång av fallet • Slutdiskussion

4 SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING Den insamlade informationen integreras i ett utlåtande, som skall ge en klar bild av slutledning och rekommendationer Psykologen skall vara expert på mänskligt beteende, inte en som bara tolkar testpoäng och –svar

5 PSYKOLOGUTREDNING FORTS Psykologutredning el personlighetsbedömning • En omfattande helhet • Helheten består av flere metoder, av vilka testerna en metod • En process som påbörjas med undersökning av klientens bakgrund, hypoteser testas och resulterar i en bedömning av klienten och ett utlåtande om klienten.

6 PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING/UTREDNING Information från flere metoder  integreras till en helhet • bakgrundsinformation remiss intervju dokumentation • observationer av beteendet intervjuer testning • testning • situationsvariabler

7 SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS  Bedömning på basen av info i remissen  Psykologen bör klargöra frågeställningen  Det kan även göras under utredningens gång  Frågeställningen bör beaktas  Valet av adekvata test  Användningen av test för utredning av det specifika fallet (jfr manualen) ‏  Tilläggsinformation om fp bör ev införskaffas  Kunskap om specifika problemet (depression, psykos, personlighetsstörning) ‏  T.ex. kunskap om IQ och kulturella skillnader

8 SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS  Datainsamling • Remiss • Dokumentation • Intervjuer • Psykologisk testning • Observationer • Annan information

9 SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS  Bakgrundsinformation fokuserar på faktorer som samverkat, förorsakat och/el förklarar  Inte en enkel beskirvning på bakgrunden ges inte, utan beskrivningen skall förmedla en djupare insikt om personen.  Psykologen skall vara medveten om begränsningar och felfaktorer i klinisk bedömning.

10 UTREDNINGSPROCESSEN Datainsamling Bildandet av preliminära hypoteser FörkastasModifierasAccepteras Hypoteserna utvecklas & integreras Integrerad beskrivning av klienten Beskrivningen sätts i kontext Förutsägelser av beteende

11 PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING Undersökningsresultat sätts in i sitt sammanhang - klientens situation  Mångsidig helhetsbild av personen som bedöms  Ett utlåtande om den undersökte

12 PSYKOLOGISKA METODER Observation Ger information om • Beteendet • Attityd till undersökningen • Motivation • Förmåga till samarbete • Speciella problem

13 PSYKOLOGISKA METODER Genomgång av dokument Information som kompletterarbliden av klienten T.ex. Skolgång Sjukberättelser Brottsregister Tidigare testningsresultat

14 INTERVJU  Interaktion  Parterna påverkar varandra  Attityden viktigare än färdigheten  Bör undvikas: värderande, påträngande frågor, fientliga svar, falsk uppmuntran  Felkällor

15 Felkällor Inkorrekta observationer och slutsatser Tendens att generalisera från tidigare information Tendens att generalisera från en erfarenhet Tendens att bedöma enl ett dominant drag Kulturella skillnader beaktas inte

16 PSYKOLOGISKA METODER Intervjuer  Förberedelse för testning  Information angående testsituationen och utredningen  Information:  Bakgrund  Levnadsförlopp  Speciella svårigheter Intervjuer ger information som är relevant för att förstå livssituationen, symptomen, mänskorelationerna

17 PSYKOLOGISKA METODER Intervjuer och observationer ger information om:  Tanke- och språkprocesser  Känslor  Känslotillstånd  Koncentration  Motivation  Minne  Riskbedömning - självmordsrisk

18 INTERVJU Ger information om: 1. Bakgrundsinformation 2. Symptom, varaktighet, intensitet, kontext 3. Coping strategier, resurser 4. Tidigare traumatiska upplevelser 5. Användning av alkohol och droger 6. Tidigare vård 7. Klientens förväntningar

19 PSYKOLOGISKA METODER Annan information Intervjuer och frågeformulär - anhöriga - vänner - arbetsgivare

20 PSYKOLOGISKA TEST  Definition av test Ett sample av fp:s beteende  Med en serie uppgifter som alltid upprepas på samma sätt  De förväntade svaren bedöms på samma sätt  Ett sätt att få ett prov på fp:s beteende i en försökssituation för att förutsäga eller bedöma fp:s beteende i verkligheten.

21 PSYKOLOGISK TESTNING Psykologisk testning: • Standardiserad metod • Presenteras alltid på samma sätt • Presenteras i liknande omständigheter • Jfrs med normvärden

22 PSYKOLOGISKA TEST Personlighetstest • Strukturerade intervjuer • Skattningsskalor • Olika frågeformulär • Projektiva metoder • Performance-baserade test

23 PSYKOLOGISKA METODER Personlighetstest • Strukturerade intervjuer SCID I & II • Skattningsskalor MMPI, DSQ, BDI-II, PCL-R, HCR-20 • Frågeformulär Jagbild • Projektiva metoder ORT, TAT, SCT • Performance-baserade test Rorschach, WZT

24 BEAKTAS VID VAL AV TEST Teoretisk orientering • Teoretiska begreppet som testet mäter? • Är items relaterade till teoretiska beskrivningen? Praktisk bedömning • Fps förmåga i förhållande till testets kravnivå och längd? • Behövlig träning för användningen av testet? Standardisering • Tillhör fp populationen standardiserings populationen? • Standardiserings populationen tillräcklig? • Normer för speciella undergrupper? • Ny forskning? • Instruktionerna för administreringen av testet adekvata?

25 BEAKTAS VID VAL AV TEST FORTS Reliabiliteten • Graden av varians pga felfaktorer • Är erhållen skillnad mellan två poäng verklig skillnad eller beror skillnaden på slumpfaktorer? • Är reliabiliteten tillräckligt hög? Validiteten • Hur validerades testet? • Ger testet riktiga mätningar i sammanhanget och för det ändamål för vilket vi vill använda testet till? • Incremental validity – hur mycket ny information testet ger utöver det man erhållit • Praktisk validitet förbättras genom användningen av flere test • Begreppsvaliditet – bedöma och integrera data om en individ till riktig slutsats om individen.

26 PSYKOLOGISKA TEST  Info i testmanualer  Testet skall basera sig på teori  Operatinell definition och utveckling av testet  Standardiseringen  Uppgifter om validitet, reliabilitet, begränsningar  Info om administrering  Info om tolkning

27 KLINISK BEDÖMNING Fem felkällor i klinisk bedömning: 1. Först erhållen data får större värde och senare noteras information som stöder hypotesen 2. Jfr klienten med en ”prototyp”, utreder inte systematiskt enl. dgn kriterier 3. För säker el osäker i bedömningen 4. ”Hindsight bias” 5. Förutsägelse trots låg base rate

28 FÖRBÄTTRING AV KLINISK BEDÖMNING  Använd strukturerad el semistrukturerad intervju  Använd information, som systematiskt kan länkas till personligheten  Beakta testdata som förkastar hypoteserna  Beakta base rate för prediktioner  Beakta kriterierna för resp. diagnos

29 FÖRBÄTTRING AV KLINISK BESLUTSFATTNING FORTS  Skaffa kunskap teoretisk och empirisk om individen eller gruppen som bedöms  Bekanta dig med litteratur om klinisk bedömning  Använd empiriskt validerade statistiska prediktorer  Var öppen för korrigerande feedback  Be om korrigernade feedback   Gör noggranna anteckningar

30 PERSONLIGHETSUTREDNING Vetenskapligt tänkande i personlighetsbedöming och utredning:  Jfr med individens tidigare prestation el mätningar  Jfr individens mätningar med motsvarande gruppnormer  Vetenskapliga tänkandet används då man samlar in data, bedömer det och ställer hypotesr och testar hypoteserna, ställer nya hypoteser som testas och slutligen dras slutsatser

31 RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING Nordiska psykologers yrkesetiska regler APA etiska principer för psykologer Riktlinjer för en välgjord utredning Internationella riktlinjer för testanvändning Riktlinjer för skrivande av utlåtande vårdnadstvister barns sexuella utnyttjande sinnesundersökning bedömning av psykiskt lidande APA farlighetsbedömning

32 YRKESETISKA PRINCIPER FÖR PSYKOLOGER I NORDEN Principerna har utformats i avsikt att:  tjäna som stöd för psykologer i Norden vid ställningstagande i yrkesetiska frågor.  skydda klienter mot icke-ändamålsenliga och/eller skadliga åtgärder.  tjäna som stöd i samspel psykologer emellan samt mellan psykologen och andra yrkesgrupper.  utgöra grunden för att förtroende för psykologisk yrkesutövning upprätthålls.  utgöra grunden vid utarbetande av riktlinjer och råd för speciella områden.

33 YRKESETISKA PRINCIPER FÖR PSYKOLOGER I NORDEN FORTS Huvudprinciperna är:  Respekt för individens rättigheter och värdighet  Yrkesmässig kompetens  Ansvar  Yrkesmässig integritet

34 PSYKOLOGER OCH DATASEKRETESS  Skydd av personuppgifter  Tystnadsplikt  Hälsovårdens krav på anteckningar  Patientdokument  Personliga anteckningar  Uppbevaring av dokument  Annat material som bör skyddas  Psykologutlåtande  Klientens rätt till information  Uppbevaring och överlämnande av dokument

35 PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET  Undersökningens bakgrund och syfte klara  Undersökningen baserar sig på samtycke, frivillighet och samarbete  Tidigare undersökningsresultat beaktas  Förstahandsuppgifter införskaffas  Metoderna skall vara av god kvalitet och sakliga  Metoderna skall vara mångsidiga och tillräckliga

36 PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FORTS  Klienten informeras om: - undersökningens betydelse - betydelsen av samarbete - hur informationen och resultaten kommer att användas, vem som får ta del av den.  Intervjuns syfte är att skapa en situation där testningen kan ske optimalt och bakgrundsfakta samlas  Utrymmet där undersökningen utförs bör vara sakligt utrustat.

37 PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET  Psykologen skall ha kompetens för metoderna  Metodernas begränsningar beaktas  Undersökningssituationen handhas korrekt  Situationsvariabler skall beaktas vid tolkningen av resultaten  Resultaten rapporteras sanningsenligt  Undersökningens tillförlitlighet bedöms  Klienten ges feedback 1

38 PSYKOLOGFÖRBUNDETS SPECIALINSTRUKTIONER  Utlåtande till domstol  Utlåtande gällande arbetsförmåga och rehabiliteringsmöjligheter  Utlåtanden gällande rehabilitering  Skolpsykologers utlåtanden  Psykologutlåtande gällande personer i sinnesundersökning  Psykologutlåtande gällande sexuellt utnyttjande av barn  Utredning och bedömning av psykisk arbetsförmåga  Psykologutlåtande gällande vårdnadstvister  Psykologutlåtande gällande psykisk skada

39 PERSONLIGHETSUTREDNING  Hur grav är störningen?  Psykos, personlighetsstörning, neurotisk, normal  På vilket sätt är klienten störd?  Vilket slag av psykos, personlighetsstörning, neurotisk störning?

40 PERSONLIGHETSUTREDNING   Hur bedömer vi störnigens svårighetsgrad? • Psykodynamisk diagnostisering? • Kategorisk klassificering av störningar? • Störningens betydelse för funktionsförmågan?

41 HUR GRAV ÄR STÖRNINGEN? - PSYKODYNAMISK DIAGNOSTISERING  Jagets uppgift att uppfatta och anpassa sig till verkligheten försvarsmekanismer  primitiva el mogna  olika försvarsmekanismer  Personlighetsstrukturens bedöms  Personlighetsstrukturens utvecklingsnivå  anger individuationens utsträckning el vilken typ av patologi som dominerar (psykotisk, borderline, neurotisk, normal) ‏  Typ av dominerande försvar på denna utvecklings nivå  anger personlighetstyp (paranoid, depressiv, schizoid) ‏

42 TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ NEUROTISK NIVÅ  Mer avancerade försvarsmekanismer  Större variation på försvarsmekanismerna  Solidare identitetsuppfattning  Enhetligare  Känsla av kontinuitet i självuppfattningen  God el stabil kontakt med verkligheten  Problemen beror på konflikter mellan önskningar och hinder hos personen själv

43 TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ BORDERLINE NIVÅ  Primitiva försvar – förnekande, projektion, identifikation, splitting  Störd självuppfattning - identitetsförvirring  Inkonsekvenser och motsägelser i självbeskrivning  Fientlighet som försvar  Verklighetsprövande förmåga  Förmåga att observera egen patologi  Personlighetsstörning  Gäller drifter, affekter och temperament  Defensiva och adaptva processer  Objektrelationer  Sätt att uppfatta sig själv och andra  Sätt att förhålla sig till sig själv och andra

44 TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ PSYKOTISK NIVÅ  Akut psykos  Hallucinationer  Vanföreställningar  Ologiskt tännkande  Icke manifest psykotisk personlighetsstruktur  Psyket skört, risk för akut psykos  Försvar: tillbakadragande, förnekande, omnipotent kotroll, primitiv idealisering och nedvärdering, primitiva former av projektion och introjektion, splitting och dissociation  Svåra identitetsproblem  Inte förankrade i verkligheten – magiskt tänkande  Oförmåga att distansera sig till sina psykotiska problem  Existentiell ångest

45 DIAGNOSTISKA SYSTEM  ICD - 10 International Classificatin of Mental and Behavioural Disorders  DSM - IV Diagnostic and Statistical Manual of the American Psychiatric Association

46 DSM - IV Axel I: Kliniska störningar Axel II: Personlighetsstörningar Utvecklingsstörningar Axel III: Kroppsliga störningar Axel IV: Psykosociala problem Axel V: Allmän funktionsnivå (GAF) ‏

47 PERSONLIGHETSSTöRNING DSM-IV Individens karakteristiska mönster avviker och manifesteras i oflexibla, maladaptiva och dysfunktionella beteenden inom flere områden.

48 PERSONLIGHETSSTöRNING DSM-IV Kluster A • paranoid - främmande och speciella • schizoid • schizotypal Kluster B • antisocial - dramatiska • emotionellt ostabil • histrionisk • narcisstistisk Kluster C • hämmad - ångestfyllda • osjälvständig • obsessiv-kompulsiv

49 PERSONLIGHETSSTÖRNING DSM- IV  Depressiv personlighetsstörning  Passiv-aggressiv personlighetsstörning  Dissociativa störningar • identitetsstörning • minnesförlust • obsessiv”vandring” • depersonalisationsstörning

50 FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS  Personlighetstest mäter flere olika personlighetsdrag  Mätningar el poäng kan inte betraktas isolerat från andra mätningar och skalor i testet  Testerna skall bedömas i sin kontext

51 FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS Exempel: MMPI  Validitetsskalorna undersöks  T-värde 100 på depressionsskalan betyder  Annat om värdet på validitetsskalan visar att attityden varit positiv och ärlig, än om den visar en attity av misstänksamet och defensivitet.  Andra situationsfaktorer bör även beaktas  T.ex T-värde på F-skalan får en annan betydelse om fp är intagen mot sin vilja eller testats i öppenvård

52 FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS  Situationsfaktorer spelar en stor roll vid bedömningen  Vid gruppjämförelser kan man inte ta hänsyn till situationsfaktorer, utan de individuella olikheterna bidrar till metodens varians.  I annan vetenskaplig forksning t.es röntgen el blodprov, behöver man inte beakta motivationen eller ev. depression hos den undersökte.

53 FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS  I forskning kan man inte urskilja om en personen fått höga poäng pga vilja att överdriva, varit omotiverad, svarat ärligt eller varit defensiv.  Varje poäng får samma värde och betraktas som om de skulle vara lika valida

54 FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS  Låg poäng på MMPI-2 depressionskalan  Förhöjt depressionsindex på Ro  BDI-II: Lågt värde på depressiv sinnesstämning  Klinisk observation: Emotionellt tillbakadragen  Intervju: sömnsvårigheter och skuldkänslor  Rapport: nyligen mistat en nära anhörig  Bakgrundsinfo: Pat handskats med problem sen barndomen genom reaktionsbildning - ”se problem från den ljusa sidan”  Korrekt bild av fps låga poäng på depression, eftersom den visar han använder energi för att hålla depressionen borta.  Detta resultat förloras i statistik analys  Valid information i idiografisk bedömning, men mindre vaild info i gruppjfr i forskning

55 UTREDNING AV EVENTUELL DEPRESSION Risk faktorer för allvarlig depression? Hur yttrar sig symptomen? Vad behöver vi veta? Vilka utredningsmetoder? Vilken information ger olika metoder? Vad bör vi ev. ännu beakta?

56 UTREDNING AV EV. DEPRESSION Depression o depressivitet är normala känslor och reaktioner på olika situationer Risk faktorer för allvarlig depression  Allvarlig depression hos kvinnor 9 % och hos män 4 %  Skilsmässa, svag fysisk hälsa, låd socioekonomisk status, arbetslöshet, blivit övergiven, mist en anhörig  Depression i familjen  Vanlig ålder hos kvinnor och 25 – 29 hos män

57 UTREDNING AV DEPRESSION FORTS Då depression bedöms, kan symptomen gälla :  känslor – negativ sinnestämning, nedstämdhet och hopplöshet samt irritation och ilska  tankar – mister intresse för aktiviteter  nedsatta kognitiva funktioner Minnesfunktioner, koncentration och uppmärksamhet  perception – nedsatt uppmärksamhet  beteende – nedsatt psykomotorik, social tillbakadragenhet, självmordsförsök  somatiska funktioner – sömnstörning, nedsatt aptit  ev. psykotiska symptom och alkohol- och drogmissbruk

58 UTREDNING AV DEPRESSION FORTS Vad behöver vi veta?  bakgrund  funktionsnivå, förändringar  symptom, tidpunkt och kontexten för symptomen  andra symptom - ångest  sömnproblem, spänning, ångest, ätstörning,  förändringar i aktivitet, intressen, sexualiteten

59 UTREDNING AV DEPRESSION FORTS Utredningsmetoder  Observation gråt, irritation, agiterat beteende, självmordstankar – försök, nedsatt psykomotorik, nedsatt intresse för rekreation svårigheter i yrkeslivet verbala uttrycket – långsam o monotom, längre reaktionstid mera negativa kommentarer om en själv ler mera sällan, undviker ögonkontakt  Funktionsanalys identifiering av kausala miljöfaktorer social tillbakadragenhet, gråt, alkohol missbruk, suicidalitet

60 UTREDNING AV DEPRESSION FORTS  Intervjuer  ostrukturerad och strukturerad intervju Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID) ‏  självskattningsskalor screening Beck Depression Inventory –II Becks Hopelessness Scale Hamilton Depression Inventory  Personlighetstest projektiva metoder - SCT MMPI, RCS,

61 UTREDNING AV DEPRESSION FORTS Bedöma:  syftet med utredningen  individuell utredning med flere metoder  bedömning av om utredningsmetoden och erhållna informationen är användbar, reliabel, valid – tillförlitlig  flere och olika slag av metoder förbättrar tillförlitligheten av resultaten och slutsatserna  beakta att klientens motivation söker hjälp el intyg för traumatisk upplevelse?  beakta unika miljöfaktorer

62 SKRIV UTLÅTANDE OM CASE 2007 Remiss  Utredning av personlighetsstruktur, ev. personlighetsstörning och psykos samt risken för nytt våldsbrott som grund för vårdplanering.

63 CASE Intervju vid ankomst till ungdomsavd Remiss till psykolog Psykologutlåtande --> ges senare Utlåtande av rättspsykiater --> ges senare Remiss till Gla Vasa--> ges senare Intagning på Gla Vasa sjukhus Remiss till psykolog Gla Vasa

64 PSYKOLOGUTLÅTANDE  Vilken information bör ett psykologutlåtande innehålla? Hur skall ett utlåtande utformas? Vad bör man beakta vid skrivandet av ett utlåtande?

65 PSYKOLOGUTLÅTANDET  Skriftligt objektivt ställningstagande  Skrivs på olika sätt för olika ändamål  Baserar sig på fakta och undersökningsresultat  Skrivs med klientens medgivande och medverkan  Utlåtandet ges endast till den, som har rätt till det

66 PSYKOLOGUTLÅTANDET FORTS Utlåtandet  baseras på en kombination av information insamlat genom olika metoder  skall ge en enhetlig och konsekvent bild av personen och / eller av för frågeställningen relevanta psykologiska fenomen.

67 PSYKOLOGUTLÅTANDET FORTS Består av tre delar:  Basfakta  Egentliga texten  Svar på frågeställningen I remissen  beskrivning av klientens perosnlighet/problematik osv  Slutledning och rekommendationer  Sammandrag

68 PSYKOLOGUTLÅTANDET FORTS Basinformation  Klientens personuppgifter  Mottagaren av utlåtandet  Undersökningens syfte  Metoderna  Tidpunkten för undersökningen

69 PSYKOLOGUTLÅTANDET FORTS Kalle Karlsson H Mottagare : överläkare Pelle Pellesson Syfte : Bedömning av patientens psykiska tillstånd Metoder : Wechsler Adult Intelligence –III (WAIS-III), Rorschach Comprehensive System (RCS), Wartegg- Zeichnen Test (WZT), Object Relation Test (ORT), intervjuer och genomgång av dokument. Tid : Den 1, 3 och

70 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN Egentlig text Inlednig  Information om frågeställningen  Relevanta anamnestiska uppgifter  Information från intervjun  Klientens inställning till undersökningen  Beskrivning av motivation, arbetssätt och beteende  Speciell information

71 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN Egentlig text Presentation av undersökningsresultat  som är relevanta för frågeställningen  relateras till gjorda observationer, intervjuinformation och bakgrundsfakta samt tidigare undersökningar och situationsbetingade faktorer  integreras till en enhetlig bild av personen eller problemet

72 TESTRESULTAT  I självskattningen rapporterade den undersökte att han hade hallucinationer.  I de projektiva metoderna fann man inga tecken på psykotiska symptom.  I MMPI var skala 8 förhöjd, vilket tyder på att den undersökte har avvikande, ev. Psykotiska upplevelser.

73 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN Beskrivning av personligheten – beakta frågeställningen :  dominanta personlighetsdrag  ev personlighetsstörning  identitet  jagbild  känslolivet  impulskontroll  försvarsstruktur  verklighetsuppfattning  relationerna till andra

74 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN  Beskriv klientens kapacitet, personlighet och brister som är relevanta för frågeställningen  Diskutera orsakerna till bristerna  Ge rekommendationer med motivering  Bedöm undersökningens tillförlitlighet  Ifall frågeställningen inte kan besvaras – redogör varför

75 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN Texten  På klientens modersmål  Texten på mottagarens “språk”  Klart och koncist språk  Inga termer  Inga uppgifter om tredje person  Inga numeriska uppgifter - IQ  Inga testsvar

76 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN Beskriv genom att jämföra hellre än kategorisera : Ex.  ”Denna person hade drag gemensamma med personer som har upplevt stress efter traumatisk erfarenhet” Istället för:  ”Denna person lider av posttraumatiskt stressyndrom”

77 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN Påståenden i relativa termer : Ex.  ” Klienten var mera självcentrerad än folk i allmänhet” Istället för:  ”Klienten är en mycket självcentrerad person”

78 PSYKOLOGUTLÅTANDET EGENTLIGA TEXTEN  Då data fattas, betyder det inte att ett visst drag saknas eller att ngt inte skulle vara möjligt.  “På basen av erhållna resultat kan man inte utesluta…”  Tonvikt på de uppgifter man fått fram:  ”Resultaten tyder på …”  ”Erhållna resultat tyder på…”

79 PSYKOLOGUTLÅTANDET SAMMANDRAG Sammandrag  Kort sammanfattning av de viktigaste resultaten utgående från frågeställningen  Rekommendationer  Ingen ny information Sammandraget används ofta som självständigt utlåtande

80 PSYKOLOGUTLÅTANDET FORTS Klienten har rätt att läsa och få kopia av utlåtandet Du kan kallas som expertvittne till domstolen, för att förklara det du skrivit och hur du kommit fram till resultaten

81 REFERENSER Hilsenroth, M.J. & Segal, D.L. (2004). Comprehensive Handbook of Psychological Assessment. Vol. 2, Personality Assessment Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc. Kaplan, R.M. & Saccuzzo, D.P. (2005). Psychological Testing – Principles. Applications, and Issues. Thomson, Wadsworth. Groth-Marnat, G. (2003). Handbook of Psychological Assessment. 4th ed. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.


Ladda ner ppt "PERSONLIGHETSUTREDNI NG Psykologiska institutionen Åbo Akademi Våren 2009 Ghitta Weizmann-Henelius."

Liknande presentationer


Google-annonser