Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ANDREIA BALAN 2011 Lärande bedömning som resurs i matematik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ANDREIA BALAN 2011 Lärande bedömning som resurs i matematik."— Presentationens avskrift:

1 ANDREIA BALAN 2011 Lärande bedömning som resurs i matematik

2 Finns det andra faktorer som är viktigare? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och social bakgrund. Hur kan så mycket forskning publiceras men ändå ha så liten effekt på undervisningen?

3 Rangordna följande faktorer  Individualisering  Frekventa prov  Metakognitiva strategier  Lärarens tydlighet  Lärarutbildningen  Öppna vs. traditionella klasser  Klasstorlek Från Hattie (2009): Visible learning

4 Rangordna följande faktorer  Lärarens tydlighet0.75  Metakognitiva strategier0.69  Frekventa prov0.34  Klasstorlek0.21  Individualisering0.20  Lärarutbildningen0.10  Öppna vs. traditionella klasser0.00 Från Hattie (2009): Visible learning

5 Läxor = 0,29 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 0,29 VILKA EFFEKTER GER LÄXOR? Från Hattie (2009): Visible learning

6 Nivågruppering = 0,12 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 0,12 VILKA EFFEKTER GER NIVÅGRUPPERING? Från Hattie (2009): Visible learning

7 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects Formativ bedömning = 0,4 – 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects 0,70 ZONE OF DESIRED EFFECTS

8 … och vinnarna RankFaktorAntal studier Effekt 1Självbedömning Klassrumsbeteenden Undervisningens kvalitet Ömsesidig undervisning Tidigare prestationer Relationen lärare-elev Feedback Formativ bedömning till lärarna Kreativitetshöjande program Metakognitiva strategier Från Hattie (2009): Visible learning

9 Bedömning för lärande Bedömning av lärande  Formativ bedömning Bedömningens funktion: a) Ge information till läraren b) Stötta elevernas lärande En bedömning av gapet mellan var i sin kunskapsutveckling eleven befinner sig och vad hon eller han ska uppnå.  Summativ bedömning Bedömningens funktion: Att kontrollera vad eleverna har lärt sig. En summerande bedömning av vad eleven har uppnått. Bedömning

10 Vad handlar denna studie om? Implementeringen av de senaste forskningsresultaten inom fältet formativ bedömning och matematikdidaktik. Mer specifikt:  Kamrat-, sambedömning och feedback  Systematisk användning av bedömningsmatriser  Integration av problemlösning i undervisning

11 Metod  Studien genomfördes som en kvasistudie med för- och efter-test, interventionsgrupp (21 elever) och kontrollgrupp (24 elever).  Eleverna gick första året på gymnasiet och läste kursen Matematik A och B.  Studien pågick under två ternminer.

12 Nyckelstrategier Vart eleven är på väg Var eleven befinner sig nu Hur kommer eleven dit LärareFötydliga mål och bedömningskriterier Organisera effektiva klassrumsdiskussio ner och aktiviteter som ger bevis på elevernas förståelse Ger framåtriktad respons som hjälper elever vidare i lärandeprocessen KamraterFörståelse av mål och kriterier Engagera eleverna i aktiviteter där de agerar som resurser för varandra. ElevFörstålese av mål och kriterier Engagera eleverna i aktiviteter där de agerar som ägare av deras lärandeprocess. (Wiliam & Thompson, 2007)

13 Interventionens särdrag  En ökad transparensen genom göra kriterier tydliga för eleverna.

14 Kvalitativa kriterier Längden av en rektangel ökar med 10% och bredden minskar med 10%. Ett av följande påståenden är sant. Undersök vilket det är. Motivera ditt val med beräkningar och/eller figurer. •Arean förändras inte. •Om arean blir mindre eller större beror på sidornas ursprungliga längder. •Arean blir alltid mindre. •Arean blir alltid större.

15 Interventionens särdrag  Variation i bedömningsformerna som t.ex skrivna test, gruppuppgifter, parprov och muntliga presentationer.

16

17

18

19 Interventionens särdag Gruppuppgift Introduktion Grupperna arbetar med uppgiften Kamratbedömning Par av grupper bedömer varandra med hjälp av matrisen Grupperna får muntlig feedback från varandra Sambedömning Helklassdiskussion Läraren ger feedback till varje grupp

20 Exempel

21

22 Resultatsammanställning NamnKriterierGr uppg Akilles Linjär funk Max Akilles Gr uppg Broar Funk Max Broar Andra Prov 1 Algebra Andra gr funk Max Prov 1 Prov 2 Geo Sann Max Prov 2 LösaG problemV V M ResoneraG V M RedovisaG V M TolkaG V M M

23

24 Enkäten Epistemologiska uppfattningar om matematik  om vad det innebär att lära sig matematik  om tiden det tar att förstå matematik och att lösa problem  om strategier för att lösa matematiska uppgifter  om vad det innebär att förstå i matematik  om matematikens användning. Uppfattningar om bedömning i matematik  om instrument för bedömning i matematik  om rättvisa i bedömning  om strategier för repetition inför prov Uppfattningar om sig själv i matematiska aktiviteter och ens förmåga att lära sig matematik (self-concept)

25 Pre-testPost-test Intervention groupControl groupIntervention groupControl group MSDM M M Epistemological beliefs Beliefs about assessment Self-concept Problem solving Resultat – Problemlösning och enkät

26 Metod och genomförandeMatematiska resonemeng Presentation och matematiskt språk Interventionsgrupp 66.70%51.67%57.80% Kontrollgrupp43.00%26.40%30.09% Resultat - med avseende på aspekterna i bedömningsmatrisen

27 Pre-test2nd Post-test Intervention groupControl groupIntervention groupControl group MSDM M M Epistemological beliefs Beliefs about assessment Self-concept Resultat – Enkät

28 Nationellt prov Ma AProblemlösningsuppgift MSDM Interventionsgrupp Kontrollgrupp Resultat NP

29 Undersökt EffektExempel Prestation er Matematikst arbete Matrisen hjälpte eleverna att strukturera sitt arbete, tänka mer systematiskt och i flera steg. Kamratbedömningen och feedback hjälpte eleverna att se nya sätt att arbeta med matematik. Kamratbedömningen och feedback tillsammans med matrisen hjälpte eleverna att ändra fokus från att leverera ett svar till att presentera och resonera om en lösning. Förståelse Kamratbedömningen tillsammans med feedback fördjupade elvernas förståelse för matematik genom att det visade på flera sätt att lösa, resonera och presentera uppgifter. Eleverna lärde sig mer av att samabeta med andra och ha helklassdiskussioner än av att arbeta ensama. Problemlösningsuppgifterna hjälpte elevrna att få en djupare förståelse. Resultat - Intervjuer

30 Uppfattningar Motivation och meningsfullhet Det nya sättet har varit stimulerande, utmannde och intressant. Lärandet i matematik har blivit mer meningsfullt tack vare problemlösningsuppgifterna. Variationen i aktiviteter och bedömning sformer har aktiverat mer eleverna. Uppfattningar om matematiskt arbete Det nya arbetssättet har visat att: -det inte är bara rätt svar som räknas - det tar tid att lösa matematikuppgifter -det kan finnas flera lösningar till ett problem -det är viktigt att kunna kommunicera och resonera om matematik uppgifter Uppfattningar om bedömning i matematik -att direkt feedback stödjer lärandet -att det är viktigt att bedöma olika förmågor och variera bedömningsformerna.

31 Kamratbedömning + matris = 1,46 REVERSE Developmental Effects Typical Teacher Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS 0 0,15 0,40 1,46 VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? Från Hattie (2009): Visible learning ”Zone of extreme effects”

32 Resultat •Förbättring av problemlösningsförmågan: av matematisk resonemang, redovisning och matematiskt språk •Förändrat arbetssätt Prestationer •Ökad motivation: användbarheten och meningsfullheten i matematiklärandet •Förändrat syn på matematiskt arbete •Vikten av variation i bedömningsformer och feedback Uppfattningar

33 Samordning Syfte: Att förena nya lärteorier och klassrumundervisning med bedömningsformer som utgår från läroplanen. Mål: Att förbättra elevers lärande. Lärandemiljö Lärandeaktiviteter Läroplan Mål Innehåll Bedömnings- och examinationsformer

34 Nya ämnesplaner Syfte:  Undervisningen ska stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang samt ge utrymme åt problemlösning som både mål och medel. Centralt innehåll:  Problemlösning som rubrik Kunskapskrav:  Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. (Betyg A)

35 Nya ämnesplaner Mål:  följa, föra och bedöma matematiska resonemang Kunskapskrav:  Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. (Betyg C)

36 Strukturen i kunskapskraven MålBetyg EBetyg CBetyg A Procedurförmågan I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. Modelleringsförmågan I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan med nyanserade omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

37 Från Hattie (2009): Visible learning


Ladda ner ppt "ANDREIA BALAN 2011 Lärande bedömning som resurs i matematik."

Liknande presentationer


Google-annonser