Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Högskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Högskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges."— Presentationens avskrift:

1 Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Högskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges Kommuner och Landsting (Stiftelsen Äldrecentrum)

2 Bättre liv för sjuka äldre 2011 Kvalitetsregister Utvecklingsledare Försöksverksamheter Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Utvecklingsprocess • Patientsäkerhetsprojektet • E-hälsa • Leda för resultat • Öppna jämförelser • Strukturer för kunskapsutveckling • Säker vård på sjukhus Sammanhållen vård och omsorg

3 Presentationspunkter • Resultat från tidigare studier SKLs uppföljning • Intervjuer med äldre multisjuka & anhöriga • Intervjuades syn på vård och omsorg • Sluten-, akut- och öppen specialistvård • Vårdcentralen • Kommunens vård- och omsorg • Reflexioner

4 Tidigare studier (Stiftelsen Äldrecentrum) ca 200 fall inom två landsting & sju kommuner • Slutenvård och sjukhusets akut och spec inom öppenvård - låg omfattning av geriatrisk vård - övrig vård organiserad efter monodiagnoser • Primärvård - inte organiserad att samarbeta med slutenvård, specialister, sjukhusets akutmottagning och hemtjänst för att följa, värdera och ompröva • läkemedel och läkemedelshantering, nutritionstillstånd, viktminskning, undernäring, rehabilitering, munhälsa/tandstatus • Hemtjänst - inte utformad att ta hand om skiftande sammantagna behov i hemmet • om den ges som regel- och tidsbestämda insatser efter produktkatalog utförd av utbytbara vårdbiträden särskilda från husläkare, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister, tandhygienister, tandläkare osv • Anhöriga - tunga insatser som omsorgsgivare och vårdkedjeadministratörer – utan stöd efter behov

5 Många kontakter i Gävle ggr på sjukhus 149 vårddygn 26 specialistbesök 4 ggr jourverksamhet natt 6 olika läkare på vårdcentral (20 notat i journalen) 20 olika distriktssköterskor och 2 undersköterskor (294 notat) Sjukgymnast (35 notat) Arbetsterapeut (50 notat) Hemtjänsten morgon /kvällsrutiner samt hjälp med dialys 2 gånger per dag Sambo finns till hands dygnet runt och hjälper med allt, utom att äta (huvudansvarig för dialysen i hemmet) Nio diagnoser, bl a diabetes, hjärt-/kärlsjukdomar,artros och njursvikt Har ett amputerat underben och amputerar tå undersökningsperioden 15 olika läkemedel och har undersökningsperioden fått egenvårdsintyg – hustrun delar och ger läkemedel Gävle Dagblad 27 dec 2010 Från rapporten Äldreteam – Vision och verklighet, Äldrecentrum 2010:7

6 Mycket samverkan…. men - Reaktivt (vård & omsorg agerar på risk och händelser) - Låg omfattning av långsiktigt hållbart samarbete där den äldres behov av vård och omsorg följs, värderas och omprövas - Obefintligt definierat samordnande ansvar för individens skiftande helhetsituation

7 Ulla Gurner, Stiftelsen Äldrecentrum Vård & omsorg enligt Taylor Vårdval Kundval

8 Uppföljning/utvärdering ägnas oftast - verksamheter – ur ett producentperspektiv - frågeställningar ur ett professionsperspektiv - frågeställningar inom ett lagsystem - sjukdomar/behandling/rehabinsatser/läkeme del/fall/nutrition/sår Delkunskap behövs men måste värderas mot helhetskunskap på individnivå

9 Äldre med sammansatta behov Mat Läkemedel Tänder/Uppsökande munhälsovård Rehabilitering/Funktionsträning Biståndsbedömning Hemtjänst Sjukhusets slutenvård Vårdplanering Samverkan Akutmottagning Mångprofessionella team Hjälpmedel Samhällskostnader Boende Säbo/Kvarbo Anhöriga/ Närstående Dokumentation Vårdval/kundval Vårdcentral/Husläkarmottagning Gemensam teknik för informationsöverföring Vårdlots Case Manager

10 Ulla Gurner, Stiftelsen Äldrecentrum När man jobbar med utveckling i stuprör

11 264 (299) multisjuka äldre i 12 landsting &26 kommuner Dalarna, Avesta, Falun, Hedemora – 22 pers Gävleborg, Gävle – 21 pers Jönköping, Eksjö, Sävsjö, Tranås – 20 pers Kronoberg, Ljungby, Markaryd, Älmhult – 20 pers Södermanland, samtliga 9 kommuner – 41 Stockholm, Tiohundra/Norrtälje – 21 pers Västerbotten, Skellefteå – 24 pers Västmanland, Västerås – 20 pers Västra Götaland, Orust, Uddevalla – 29 pers Örebro, Örebro – 22 pers Östergötland, Norrköping – 24 pers Kalmar, Kalmar, Nybro, Torsås – 35 pers klara 31 mars

12 Multisjuklighet-/problematik • omfattar många olika hälsotillstånd • hur man väljer att mäta och definiera begreppet beror på vilka frågor man vill besvara • det handlar om att vara - biologiskt åldrad - nära funktionell sviktgräns - beroende av andra - flera samtidiga hälsoproblem - flera läkemedel - många vård- och omsorgsgivare

13 Val av ”multisjuka” för att studera systemhinder • många slutenvårdsepisoder och diagnoser • äldre med komplex behovs- och problembild • ställer krav på samarbete mellan -landstingets sluten- och öppenvård -kommunens vård och omsorg -de äldre själva -deras anhörig • fångar en grupp med behov av proaktivt arbetssätt

14 SKL:s uppföljnings syfte • identifiera systemhinder • hitta systemlösningar som ger den äldre bra vård- och omsorgskvalité • öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den äldre • utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning

15 Definierad grupp - Multisjuk 75+ (äldre med sammansatta behov och problem) • ska under en tolvmånadersperiod ha vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård samt under denna tidsperiod haft diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper (ICD-10)

16 Fångar grupp äldre med sammansatt problematik i olika skeden Multisjukast Multisjukare Multisjuka Behov att bryta reaktiva mönster för samverkan Göra rätt från början

17 Urvalet • Multisjuk enlig definitionen – ordinärt boende – minst 20 pers i varje undersökningsområde – två undersökningspersoner från varje vårdcentral – resp område har skött inmatning av data i fyra Webenkäter (inmatningar klara mars 2011) – undersökningsperiod 18 mån • start sep 2008 • slut okt 2010

18 Baseras på olika data för perioder om 1.5 år 264 (299) multisjuka personer 75+ • Intervjudata – multisjuka, anhöriga/närstående • Registerdata – slutenvård, öppenvård och kommunens vård och omsorg • Journaldata – primärvård – biståndsbedömningar – beslut – beställningar osv samt utförardokumentation • Läkemedelsdata – intervju med multisjuk om faktiskt läkemedelsintag samt genomgång av läkemedelsdokumentation i journaler • Kostnader för vård, omsorg och närståendestöd

19 Kostnadsgrupperingar GrupperKostnadsindelningAntal individer Högkostnad – Mellankostnad – Lågkostnad –

20 Områden indelade i kostnadsgrupper

21 Undersökningspersonerna • Ålder och kön – 264 personer – år – 52% kvinnor – medelålder 83 år – 48% män – medelålder 82 år – små skillnader mellan kostnadsgrupperna

22 Undersökningspersonerna • Civilstånd – 45% änka/änkling, 45% gift/sambo – små skillnader mellan kostnadsgrupperna • Utbildning – 68% 6 år i skolan – små skillnader mellan kostnadsgrupperna • Trygga i boendet – 20% vill byta bostad

23 De flesta behöver hjälp NrAktivitetKlarar själv andel 1Städa20% 2Inköp32% 3Tvätt34% 4Förflyttning utomhus53% 5Matlagning48% 6Dusch61% 7På och avklädning78% 8Toalettbesök92% 9Förflyttning inomhus92% 10Födointag98% Stort hjälpbehov vanligast i högkostnadsgruppen

24 Drygt 20% har rullstol HjälpmedelAndel Rullator68% Toasitshöjare44% Käpp31% Hörapparat31% Griptång26% Rullstol21% Sänghöjare17%

25 Försumbara skillnader i upplevda symptom mellan kostnadsgrupperna Problem/SymptomSamtliga Trötthet73% Smärta64% Andfåddhet57% Muntorrhet56% Yrsel53% Svullna ben och fötter49% Sömnproblem47% Förstoppning38% Urinläckage38% Ledsen37% Problem/SymptomSamtliga Hosta34% Klåda32% Problem med tänder31% Själslig oro30% Dålig aptit27% Magont25% Kroppslig oro23% Huvudvärk23% Svårt att kissa21% Mardrömmar17% Illamående17% Diarré16%

26 Viktminskning i kilo två senaste år - I snitt 8 kg som minst 2 kg som mest 38 kg

27 Lika många läkemedel som i Säbo • i genomsnitt har personerna 9,4 olika preparat • mer än hälften tycker att de har problem med läkemedlen • 35 % klarar inte själva att ta sina läkemedel de flesta får hjälp av anhörig • lika mycket läkemedel i olika kostnadsgrupper

28 Tandproblem vanliga – få har fått munhälsobedömning • 31, 4 % har tandproblem • 60 % har egna tänder i olika kombinationer • 4,2 % har fått en munhälsobedömning • 4,5 % har fått intyg om nödvändig tandvård • 6 % klarar inte sin egen munvård

29 Går det att arbeta med rehabilitering om den äldre • har problem med sina tänder • äter dåligt • står på olämpliga läkemedel

30 Intervjuade anhöriga • 233 intervjuade – 67 % kvinnor 33% män • 12% saknar eller vill inte velat att anhörig intervjuas • medelålder 66 år (min 30 – max 90) • 93 av de intervjuade bor tillsammans med den multisjuka • hälften är make/maka och 39 % barn • 81% ger anhörighjälp • 1/3 av dem som ger hjälp är enda hjälpgivare

31 Andel multisjuka med anhörighjälp

32 Andel med anhörighjälp i tim per mån Områden Anhörighjälp andelMedianMinMax Samtliga81% Västmanland63% Södermanland98%18186 Dalarna82%17263 Västerbotten92%15262 Jönköping90%15186 Kronoberg63%13184 Östergötland78%12248 Örebro62%15288 Gävleborg100%10171 Västra Götaland71%10367 Tiohundra76%9179

33 De äldres och anhörigas synpunkter på…. Anhörigstöd Hemsjukvårdsinsatser Läkare öppen spec vård Slutenvården Hemtjänst Vårdcentralen Samarbete vård & omsorg Akutbesök (sjukhuset) Bra Mindre bra Alla är snälla

34 Synpunkter på slutenvård • Bemötande – bristande information – stressad personal • Vård och behandling – misstag, fel- eller utebliven behandling – läkemedelslistor saknas, stämmer inte, ordinationer saknas, fel doseringar • Miljö – maten, trångt, stökigt, högljutt

35 Synpunkter på akutvård • Vård & behandling - långa väntetider - obehandlad smärta - långa tider utan mat och dryck (många diabetiker) • Bemötande - bristande information - känsla av övergivenhet • Miljö - hårda och smala sängar, stökigt

36 Synpunkter på vårdcentral • Bristande tillgänglighet - Svårt komma fram på telefon, få telefontid och tid för läkarbesök • Dålig kontinuitet - framför allt på läkarsidan - tvivel på omhändertagandet • Bristande kommunikation - stressade läkare - korta besök (svårigheter med hörsel och minne) - läkaren behärskar inte svenska • Bristande helhetssyn och helhetsansvar - får söka för ett problem i taget - får inte besked om prov, undersökningar och uppföljning - måste själv hålla ihop alla kontakter

37 Synpunkter på hemtjänst • Kontinuitet - många olika hemtjänstpersonal - kontaktperson saknas • Insatsernas kvalitet - låg kvalitet - matlagning, städning, personlig omvårdnad - knapp tid för hjälp eller för lite hjälp - personal behärskar inte svenska - personal passar inte tider • Insatser som inte ges - önskas fönsterputs, storstädning, snöskottning, promenader, socialt innehåll, hjälp till rörelse

38 Anhöriga delar syn men tar särskilt upp – för tidiga hemgångar från slutenvården – bristande information – anhöriga och äldre lämnas med för stort ansvar – kommunikationsbrister mellan vård och omsorgsgivare – brister i ansvar för helheten

39 Vårddygn inom slutenvård Endast 39 personer har vårdats på geriatriken

40 För vilka diagnoser DIAGNOSKAPITELSamtligaHögkostnadMellankostnad Lågkos tnad andel IX (A) Hjärta80% 75%85% XXI Fakt av betydelse68%75%67%63% XVIII Symtomdiagnos63%64% 62% IV Endokrina sjukdomar45%50%42%44% XI Matsmältningsorgan38%44%34%38% X Andningsorgan38%43%38%34% XIII Muskuloskeletala38%45%35%34% XIV Urinvägar37%50%39%23% I Infektionssjukdomar30%39%36%15% IX (C) Övriga kärlsjukdomar29%33% 22% XIX Skador27%30%32%19%

41 För vilka diagnoser DIAGNOSKAPITELALLAHögMellanLåg andel III Blodbildandeorgan & immunförsvar25%28%27%21% II Tumör23%26%19%24% IX (B) Hjärna/Stroke18%29%13%14% VI Nervsystem17%28%15%10% XX Yttre orsaker14%18%16%9% XII Hud9%13%10%4% V Psykiska sjukdomar9%13%11%3% VII Ögat8%9%8%7% VIII Örat3%8%1%2% XXII Särskilda ändamål2%4%2%0% XVII<1%0%1%0%

42 Antal gånger på akuten Vanligast i högkost- nadsgruppen

43 Läkarbesök i öppen spec vård

44 Träffat VC-läkare – 24 hembesök I snitt noterar 4 olika läkare i journalen - max 16

45 Gånger individen träffat en Dsk på VC I snitt noterar 6 olika dsk i journalen - max 36

46 Vad söker man för på vårdcentralen Symptom/besvärSamtligaHögkostnadMellankostnadLågkostnad Hjärt/Kärl Läkemedelsfrågor Smärta/värk Urinvägsbesvär Rörelse-/funktionshinder Lungproblem Magproblem Yrsel/fall Sår Diabetes

47 Vad söker man för på vårdcentralen Symptom/besvärSamtligaHögkostnadMellankostnadLågkostnad Infektioner Trötthet Ångest oro Syn Hörsel Nutrition/dålig aptit/vikt Illamående Sömnbesvär Psykiska problem Minnesproblem8987

48 Antal hembesök av dsk/ssk från VC eller kommun 54 inskrivna i hemsjukvård

49 Hemtjänst varierar mellan undersökningsområdena

50 Läkemedel – granskning av 12 apotekare MONITOR – för beskrivning och analys av aktuella läkemedel vid tiden för intervju 18 månaders journalgranskning – lämpliga läkemedel – följsamhet – läkare som följer, värderar, omprövar och håller ihop total mängd förskrivet – samarbetar förskrivarna Dagens Samhälle Nr

51 OmrådenLäkemedelVid behovMin/MaxLRP Samtliga9,92, ,0 Västmanland11,11, ,8 Örebro8,41, ,7 Södermanland9,71, ,0 Gävleborg10,23, ,7 Västra Götaland9,61, ,8 Östergötland10,61, ,8 Dalarna11,92, ,8 Jönköping8,32, ,1 Kronoberg8,41, ,1 Tiohundra8,72, ,7 Västerbotten12,02, ,9 Läkemedelsrelaterade problem i olika områden

52 Läkemedelsrelaterade problem Typ av LRPAntal Biverkningar241 Aktuell indikation saknas, är oklar eller felaktig153 Riskläkemedel120 Underbehandling120 Annat118 Patienten underanvänder/underdoserar81 Läkemedelsinteraktion, summaeffekt77 Otillräcklig effekt71 Läkemedlet används ej65 För hög dos42 Ej rekommenderat läkemedel40 Olämplig beredningsform eller regim34 Dosen ej anpassad till njurfunktionen29 För låg dos28 Patienten överanvänder/överdoserar27 Kontraindikation18 Hanteringsproblem12 Dubbelanvändning12 Läkemedlet behövs ej9

53 Förskrivs lämpliga läkemedel • Svårt att avgöra på basis av journalgenomgång – otydligt dokumenterade diagnoser • Notat återfinns dock om – kontraindicerade läkemedel – behandling uteblir eller är ej optimal – slutenvård p g a läkemedelsbiverkan – olämpliga behovsläkemedel i kombination med diagnosbild

54 Tas förskrivna läkemedel på lämpligt sätt • Svårt att utläsa genom journalgranskningen • Apodosdispensering problem – nya läkemedel tillkommer ständigt – läkemedel ligger felaktigt kvar • Många notat beskriver dålig följsamhet - diabetes, kost och insulinbehandling, förstoppning och högt blodtryck

55 Finns läkare som följer, värderar & omprövar läkemedelsförskrivningen Endast i ett mindre antal fall • Tillfälliga läkemedelsgenomgångar svåra att upprätthålla • Överföringar mellan vårdgivare misstolkas • Ordinationer tappas bort • Motiveringar till förändringar, uppföljning och behandlingslängd saknas • Njurfunktion och labvärden förekommer sparsamt • Ingen tar helhetsansvar när många läkare är inblandade • Waranbehandling ett undantag

56 Samarbetar förskrivarna med varandra och med annan personal inom vård och omsorg • Brister i informationsöverföring mellan vårdnivåer • Akutbesök och tillfälliga vårdkontakter resulterar i symptomlindring inte långsiktig behandlingsregim • Ingen kontakt mellan akutmottagning och vårdcentral • Biverkningar lindras med nya läkemedel

57 Andel totala kostnader för 299 individer

58 Andel totala kostnader för 29 individer i Västra Götaland – Uddevalla/Orust

59 Totala kostnader för 29 individer i Västra Götaland – Uddevalla/Orust

60 Reflexioner - Oavsett kostnaderna för vård och omsorg så - har, söker och vårdas undersökningsgruppen för likartad symptom-, problem- och diagnosbild samt har lika stor mängd läkemedel - Många olika läkare och distriktssköterskor träffar och dokumenterar kring de äldre - Hembesök av läkare förekommer i endast 24 fall - Åtskilliga hemsjukvårdsbesök av dsk & ssk – endast 54 äldre skrivs in i hemsjukvård - Ju sämre ADL-förmåga desto mindre kontakter med vårdcentral - Lågkostnadsgruppens hjälpbehov tillgodoses i de flesta fall av anhöriga, hemtjänsten kommer in i ett senare skede - De flesta vårdplaneringar sker på sjukhuset, primärvården deltar sparsamt, biståndshandläggaren ofta, hemtjänstpersonal nästan aldrig

61 Vård och omsorg ska inte…. - Sänka sköra äldres livssituation genom att underlåta att följa, värdera & ompröva - läkemedel - mat & mathållning - viktförändringar - munhälsa - möjlighet att träna för att underhålla funktionsförmåga - hur insatser/produkter indelade i service- resp omsorg sammantaget fungerar i den äldres skiftande livssituation - anhörigas situation När vård & omsorg ges av många olika personer & professioner utan sammantaget ansvar drar den sköra äldre - för att behålla sin värdighet tillbaka anspråk & krav …. & är nöjd

62 Vem styr - samarbete mellan huvudmän, vård- & omsorgsnivåer löser sig inte av sig självt • på lednings- och verksamhetsnivå krävs kommunens och landstingets gemensamma – bild av hur verkligheten för äldre med sammansatta behov ser ut – målbeskrivning – verksamhetsplanering – uppföljning och revision – budget •samarbete måste organiseras, ledas och styras

63 Sköra äldre behöver en ny design sjukhus-, specialist- & akutvård Vårdcentral, äldreomsorg & anhörigstöd

64 Dirigent saknas Ulla Gurner, Stiftelsen Äldrecentrum


Ladda ner ppt "Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Metod att rita kartan & få kunskap om systemhinder Högskolan i Väst, Trollhättan 25 maj 2011 Ulla Gurner Sveriges."

Liknande presentationer


Google-annonser