Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TRASTRAS Observation av språk i dagligt samspel Hur systematiska iakttagelser kan användas för att utveckla språkliga aspekter i verksamheten Gun-Britt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TRASTRAS Observation av språk i dagligt samspel Hur systematiska iakttagelser kan användas för att utveckla språkliga aspekter i verksamheten Gun-Britt."— Presentationens avskrift:

1 TRASTRAS Observation av språk i dagligt samspel Hur systematiska iakttagelser kan användas för att utveckla språkliga aspekter i verksamheten Gun-Britt Hedström Föreläsare för JL – utbildning JL Utbildning Bolandsgatan 15 G Uppsala Telefon: | Fax:

2 TRAS är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan; Bredtvet och Eikelund kompetanssenter Högskolan Stavanger Senter for leseforskning, Högskolan Stavanger Senter for atferdsforskning, Högskolan Stavanger Institutt for spesialpedagogik, Univ. Oslo Spesialpedagoger och förskollärare i verksamheten Konstruktivistisk språksyn dvs att barnet på många sätt konstruerar språket från grunden och språkinlärning är en kreativ process som sker i aktivt samspel med omgivningen Frågorna täcker det vi idag vet är mest centralt för vidare utveckling. TRAS 2004, reviderad 2013

3 Vi iakttar – observerar – enskilda barn, för att få information om VERKSAMHETEN! TRAS materialet kan ses som en spegel för verksamheten. Om ett barn inte ”visar/använder” det som efterfrågas, så fråga er: Vad har vi i verksamheten erbjudit för möjligheter att upptäcka detta?? Vad kan vi erbjuda ytterligare?

4 4 Hur gör vi för att det ska fungera i verkligheten?? * När vi börjar… * När det är extra stressigt….. TIPS! Ta ett delområde i sänder, när ni börjar…. Läs om det området i handboken Sätt upp en lapp med veckans delfråga/frågor. (Ett område= 9 frågor) Iaktta varje barn. Bestäm hur ni ska notera och förvara era iaktagelser. Ha realistiska förväntningar. Vänta inte på ”bättre tider”. Börja! Var inställd på att det tar mest tid i början. Hur ofta????? Målet; det ingår i vardagsarbetet Ett delområde= 9 frågor Alla områden= 72 frågor

5 Lpfö 2011 • 2.2 Utveckling och lärande • Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. • • Mål; Förskolan ska sträva efter att varje barn • ……………………………. • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust att leka och lära (samspel, kommunikation) • Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. (samspel, kommunikation, uppmärksamhet) • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,(kommunikation, uttal, språkförståelse, ordproduktion, meningsbyggnad) • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, (kommunikation, uppmärksamhet, språkförståelse, språklig medvetenhet) • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, (uppmärksamhet, kommunikation, ordproduktion, uttal, meningsbyggnad) • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,(kommunikation, uttal, ordproduktion, språkförståelse, språklig medvetenhet, samspel, uppmärksamhet……)

6 Tänk alltid på att Alla barn utvecklas i sin egen takt! Observationen berättar vad NI sett och hört, inte 100 % vad barnen kan. Säg inte att barnet ÄR si eller så. Säg ”jag ser/ jag hör iden situationen……” Tänk ”brett” dvs hur är det utomhus, på egen avd, på annan avdelning, i gympagruppen? Målet- barn ska kunna använda sina förmågor i olika sammanhang Om ni ”kör fast” på någon fråga; Titta på rubriken! Läs i handboken för fler infallsvinklar än ni har i arbetslaget. Ev. lämna frågan en tid och återkom. Undvik ”hopande” av arbete. Hitta fungerande former för att göra era iakttagelser. Hela arbetslaget bör vara delaktiga så att det blir kompetensutveckling Skillnad på ord/språkförståelse och ord/språkproduktion. Skilj på begreppsförståelse och ord/språkförståelse! Barn kan mycket väl ha ”begrepp” för något men sakna (ev.svenska) ord. Ge dem orden! Flerspråkiga Tänk på att det ni ser och hör är vad barn behärskar på svenska språket, inte vad det kan på sitt modersmål. Ta hjälp av flerspråkig personal, modersmålslärare?

7 För att det ska bli ett bra resultat av att arbeta med TRAS så bör ALLA i arbetslaget få en introduktion om syftet och genomförandet (nära i tid) ALLA i arbetslaget bör vara delaktiga samt läsa i handboken Arbetslaget behöver också TID till att bearbeta det de SER, HÖR och det som står i handboken Information ges till arbetsledare Information ges till föräldrar om syfte och genomförande. ”Vi gör det för att veta hur vi ska lägga upp arbetet och bättre kunna följa upp varje barn och följa upp läroplansmål för verksamheten ” Uppföljning över tid, av utvecklingsedare, arbetsledare,……

8 Samtal i arbetslaget om att börja med TRAS Förslag Träff 1 Samtal och beslut om hur man organiserar arbetet med schemat och dokumentation av iakttagelser Samtal och beslut om hur föräldrar görs delaktiga (sid 29) Samtal om hur man förvarar och förstör observationen. (färskvara!) (införande av TRAS i förskolan, sid Börja med några barn/alla frågor?) Träff Var och en bör/ska vid tillfälle läsa sid 9– 40! Bakgrund, syfte,. Inför varje träff läser man igenom avsnitten i handboken. Läs om alla åldrar men speciellt den ålder ni arbetar med. 7 Språkförståelse sid 111– Språklig medvetenhet sid 129 – Språkutveckling hos barn med svenska som modersmål sid Barn med flera språk Barn med språksvårigheter sid Hur går vi vidare? Sid Samspel sid Kommunikation sid Uppmärksamhet sid 91 – Uttal sid Ordproduktion sid Meningsbyggnad sid 163 – 174

9 0 - 2 år Samspel Kommunikation Uppmärksamhet Språkförståelse Mest relevant för språkutvecklingen i början Leende Blick Beröring ”Väglett deltagande” (Prat) ”Tittut” ”Ge och ta” ”Rida ranka” PEKNING! Är den tydligaste formen för förspråklig kommunikation om föremål i omgivningen. Barnet har förstått att man kan rikta andras uppmärksamhet mot något och det kan förstå att när någon pekar ska barnet titta däråt. ”Barnanpassat tal” ger god kommunikation under de första åren; Enkla, korta meningar med tydligt uttal Talar lite långsammare, betonar de viktigaste orden

10 Hur kan vi stimulera till bra uttal hos barn? • SAMTALA med barnen. • Skapa TRYGGHET i olika sammanhang, gärna mindre grupper för samtal • LEK med rim och ramsor. • LEK med ljud. Ex jämför P il och B il, Peka, Meka, Beka, Leka… • Stimulera MUNMOTORIK, ”blåslekar”, grimaser….. • SJUNG! (många ”svåra” språkljud kan ibland vara lättare att använda i sånger) • LÄS och prata om det lästa! Var god förebild genom att tala tydligt och inte för fort. Ge dig TID att lyssna!

11 Uttal Boktips….

12 ORDPRODUKTION Ordförrådets utveckling enl (Bates m.fl.194) Fas 1 Ca ord Substantiven ökar mest (boll, napp, bil…) Fas 2 Ca 100 – 400 ord Verben ökar mest (sova, äta, åka…) Fas 3 Ca 400 – 700 ord Snabb ökning av funktionsord (på, där, men…) Är av stor betydelse för språkförståelsen För och därför att är något svårare Var uppmärksam på ”tysta barn”, (lyssnar aktivt? ointresserade?) Vad VET ni, vad TROR ni?

13 Hur kan vi stimulera till ordproduktion? • Uppmuntra rolleken! (rollek bärs upp av ord och ”inre bilder”- kan vara svårt för någon. Vuxna medlekare?)) • Låt barnen uppleva nya ord med så många sinnen som möjligt. Låt det vara lustfyllt och spännande • Var konkret; realupplevelser/förstahandsupplevelser, • Använd ”språkpåsar”/väskor, läsplattor/datorer • Sjung! • Läs gärna ”en gång till” sagor - filmer? • Prata om ord och begrepp. Försök att knyta an till något som barnet redan känner till. • LÄS och berätta för barnen och samtala om vad som händer. Ge förförståelse. Använd gärna bilder (tydliga, lättförståeliga) som stöd för berättelsen.

14 Ur ”Bananflugor och kramsnö” Anna Ribbing

15 Hur kan vi stimulera meningsbyggnad hos barn? • Använd ord och meningar som är anpassade till barnens språkliga kompetens men utvidga den i samspel mot nästa nivå/steg i den språkliga utvecklingen. Jfr Wygotskys utvecklingszoner…. • Utnyttja naturliga lekstunder. • Sätt ord på det barnen ser, hör och som ni gör tillsammans. • a/ ”här och nu” situationer ”Ja, det är dina stövlar…” • b/ utanför ”här och nu” ”Vi ska åka buss…” • Behöver barnen några få och användbara fraser? Varför inte använda samma fraser en tid ”kan jag få” ”det är din tur” etc. det kan underlätta inlärning om de hinner känna igen och förstå. • Om barn inte tycker om att man läser för dem - läsberätta istället. • LÄS och berätta för barnen! Flerspråkiga barn – engagera någon som kan läsa på barnens modersmål! • Språk utvecklas i samspel!

16 HUR kan vi hjälpa barn att utveckla samspel? • Vuxna måste vara trygga och stabila. Stadigvarande relation med samma personer – samspel över tid. Anknytning - en - flera…. • Arbeta med positiva relationer i gruppen (vuxna-vuxna, barn-vuxen, barn-barn) • Om ett barn ”lämnar” en leksituation; Otillräcklig språkförmåga? Otrygg? Bristande föreställningsförmåga? • Ge barnet något att tillföra i leken; en sak eller idé….. • Var vaksam på barns relationer och kroppspråk • Sätt ord på vad ni gör. Stimulera barnet till att delta i ”låtsaslek” • Handboken ger fler idéer! • Observera mera!

17 Ibland behöver man följa upp gruppens relationer lite mer….. Man måste reflektera och strukturera/fokusera vad som ska iakttas (kanske flera saker?) • Är det en eller flera individer? • Är det en speciell situation? • Är det en speciell plats ? (trångt, ogenomtänkt möblering) • Är det ett speciellt beteende? (som vuxna retar sig på) • Är det en speciell tidpunkt? (veckodag, tid på dagen..)

18 Boktips…..

19 HUR kan vi hjälpa barn att utveckla kommunikation? • Sjung! (Var bor du lilla råtta? I din hatt. Vad…) • Ta, som vuxen, initiativ till kontakt! • Lyssna - nicka, humma. Ge respons, bekräfta barnets signaler/ord. Uppmuntra till samspråk. • Försök att ha blickkontakt när barnet talar. • Ställ ”öppna frågor”, undvik slutna med ja o nej alternativ • Ge barnet TID – tid för samtal, tid för tankar!

20 Ur; Barn i början” M.Westerlund N&K2009

21 Ur; ”Barn som väcker funderingar” Gunilla Gerland, Ulrika Aspeflo Pavus utbildning 2009 Mentaliseringsprocess; Nivå 1. Vissa barn är senare än andra när det gäller att förstå att andra har tankar och känslor som är annorlunda än deras egna. Det är först när man förstår vad andra kan känna som man kan ta hänsyn till det Nivå 2 Barnet kan förstå att andra tänker något om andra, alltså om barnet självt, dvs barnet börjar kunna se sig själv utifrån. Steget är avgörande för att man ska kunna reglera sitt beteende i enlighet med vissa värderingar. Man måste förstå att andra kan ha åsikter ex. om man spottar ut mat på bordet. För att kunna bry sig måste man först förstå. Vissa barn har också svårare än andra med sitt arbetsminne och det gör dem osäkra vid valsituationer eller när information ges med många ord. ”Men ibland fungerar det ju”. Sannolikt olika inslag i de olika situationerna. Jämför olika situationer och lär. Svårt för barn med negationer. ”Hoppa inte i soffan!” alt ”Sitt ner i soffan” ”Spring inte!” alt. ”Gå i korridoren!” Att göra val kan vara stressande. ”Vill du ha äpple eller banan?”

22 Hur kan man hjälpa barn till bättre uppmärksamhet? Vi kan STYRA - RIKTA vår uppmärksamhet mot något, och Vi VÄLJER vad som uppmärksammas Vi HÅLLER FAST vid det valda Stöder och underlättar miljön möjligheten för barnen att välja och hålla fast? Ge barnet möjlighet att förbereda sig inför förändringar, aktiviteter etc… Trygghet! Om barnen ska göra en krävande aktivitet så välj en passande tidpunkt på dagen. Om barnen är trötta så har det sämre förmåga till uppmärksamhet Det kan vara lättare att vara uppmärksam i en avgränsad situation. ”En till en” Handboken ger fler idéer!

23 Hur kan vi hjälpa barn att utveckla språkförståelse? • Ge många möjligheter till • Direkt erfarenhet av föremål (förstahandserfarenhet) – Se, höra, göra, röra. – Förklaringar beskrivningar (andrahandserfarenhet) • Se till att ha barnets uppmärksamhet när du vill förmedla något. • Prata med barnen om vad de upplever. • Prata MED, inte TILL • Försök svara utförligt på det de frågar om, inte bara ja och nej. • Delta och ge förnyelse i barnens lek. Använd, stimulera rolleken. • Använd högläsning, sånger, rörelselekar, rim och ramsor i förhållande till barnens utvecklingsnivå. • Hjälp barnen sätta ord på sina känslor. • Ge uppmuntran och beröm! Det ger tillit och självförtroende.

24 Hur kan vi hjälpa barn till större språklig medvetenhet? Dvs reflektera omkring det talade och skrivna språket Allmänna språklekar • FUNKTION – Förstå och göra sig förstådd, • SAMTAL – i vardagssituationer, vid läsning, om bilder etc.  Sånglekar och barnsånger som barnen lär sig utantill och kan genomföra med stor säkerhet.  Ramsor, talramsor och som barnet kan lära utantill och kan utföra med stor säkerhet.  Rimsagor (Petter och hans fyra getter)  Lekar med rimord. Ord som LÅTER lika.  Lek med språkrytmen! • BETYDELSE - Semantik.  Samtal om ordens betydelse  Gåtor, (för äldre förskolebarn) • Uppmuntra lekläsning och lekskrivning! Även med digitala verktyg.

25 Hur kan vi hjälpa barn till större språklig medvetenhet? Dvs reflektera omkring det talade och skrivna språket ”Strukturerade språklekar” ”Före Bornholmsmodellen- språklekar i förskolan” Lekar med ett tydligt syfte att hjälpa barnen att reflektera omkring tal- och skriftspråkets olika aspekter. Från helhet till delar – upptäcka ”språkets byggstenar”  ORD ex. sätt samman två enkla ord. Last – bil blir Lastbil  LJUD ex. hur låter ljuden i ditt namn?  SPRÅKREGLER ex. mamma kör bilen, bilen kör mamma. Äpplena, äpplet.  BETYDELSE- återkommer ständigt! Inspirera till att utforska skriftspråk;  Lekläsning och lekskrivning!  Lättillgängligt material.  LÄS för barnen, gärna samma saga flera gånger!  Visa barnen när och hur vuxna använder skriftspråk.

26 Clas Rosvall ” Barn ska marineras i språk”

27 FÖRSLAG A •Lägg ut alla obs. Vad ser ni spontant? Reflektera, samråd. Vad är ni bra på? Vad skulle ni kunna göra mer av? Eller förändra? FÖRSLAG B •Välj ETT ”TRAS-område”; att utveckla/arbeta vidare med •A1. vilka aktiviteter gör ni redan nu som stöder det ni behöver arbeta med? •A2. föreslå ytterligare aktiviteter/åtgärder, •B. arbeta •C. följ upp. Hur gick det? •D. fyll i barnens TRAS observationer (i det aktuella området)och se resultat •E. föreslå ytterligare aktiviteter/åtgärder…eller •Välj ett ”TRAS-område” till…. VERKSAMHETSUTVECKLING utifrån TRAS- observationer

28 FÖRSLAG C •Prova att sortera era observationer på olika sätt •Ex. Åldersgruppera; äldre – yngre barn Flickor -pojkar Svenskspråkiga – icke svenskspråkiga Olika språkgrupper var för sig Vad ser ni för ”mönster”? •Hur ser spridningen ut i gruppen? Vad behöver göras? •Finns delområden som är jämna/ojämna? Vad behöver göras? •Ser ni skillnader mellan flickor och pojkar? Vad behöver göras? •Ser ni skillnader mellan svenskspråkiga –icke svenskspråkiga? Vad behöver göras? Ser ni skillnad mellan olika språkgrupper? Vad behöver göras? •Vad kan ni göra utomhus -inomhus? •Viket konkret material behöver ni - utöver det ni redan har? • Annat? •Vem gör vad? VERKSAMHETSUTVECKLING utifrån TRAS- observationer

29 Föräldrar Hur informera föräldrarna om att förskolan arbetar med TRAS? Delaktighet? På vilket sätt kan vi göra föräldrarna delaktiga i språkarbetet?

30 ABC droppar För din baby ABC droppar För din fyraåring ABC droppar För din femåring ABC droppar från nio mån till två år ABC droppar För din två- och treåring LÄS! LÄS!! LÄS!!

31 Innehåll; (urval av frågor) Flerspråkiga familjer är olika Vilket språk ska vi tala med barnet då vi föräldrar har olika modersmål? Vad ska jag göra när mitt barn bara svarar på svenska? Kommer mitt barn att lära sig svenska om jag fortsätter tala mitt modersmål med barnet? Hur kan jag stödja mitt barns utveckling i svenska? Två språk eller flera? Finns på 16 olika språk Skolverkets hemsida, svart fält längst ned till vä. Skriv ”Två språk eller flera” i sökrutan

32 FÖRÄLDRAR Ge ord Samtal Rim och ramsor Läsa bilderböcker, sagor, berättelser… FÖRSKOLA Ge ord Samtal Läsa bilderböcker, sagor, temaböcker, berättelser… Språklekar Temaarbete Bidrar till ett rikt språk och goda läsare… BIBLIOTEK Tillhandahålla böcker, mm Presentera böcker mm Utbilda o inspirera föräldrar o personal Föreslå lämplig textnivå GRUNDSKOLA Samtal Läsundervisning Läsa olika typer av text Föreslå lämplig textnivå Faktatext Temaarbete

33 Språksvårigheter Kan delas in i tre undergrupper Svårigheter både att förstå och uttrycka språk.  Kan ha minnessvårigheter, svårt hitta rätt ord, Gråtvatten – tårar. Svårt lära nya ord • Kan ha svårt i samtal; osäker på vad som ska sägas i olika sammanhang. Hålla tråden.. • Kan ha svårt att uttala ord, Data –gata. • Kan ha svårt med grammatiken, Fotar – fötter Svårigheter att uttrycka språk Till vissa delar som ovan men förståelsen är åldersadekvat. Uttalssvårigheter  Liknar svårigheterna ovan men orsaken är att de har svårt med vissa språkljud  förenklar ofta svåra konsonantkombinationer, Bomma-blomma. (normalt upp till 4 -5år) Pragmatiska svårigheter Svårigheter att förstå och använda språk i kommunikation.

34 Stimulera – inte kräva Leka – inte träna Prata – inte instruera Uppleva– inte prestera Uppmuntra – inte kritisera Samtala – inte korrigera ”Goda råd” Ur Ylva Ellneby ”Barns rätt att utvecklas” N & K 2007

35 FÖRDELAR med systematiserade observationer - TRAS • Ger underlag för planering av verksamheten, man får underlag till att veta/inse VAD och VARFÖR något görs. • Utvecklar verksamheten utifrån en gemensam utgångspunkt. • Materialet har utgångspunkt i aktuell forskning • Kompetensutveckling för användarna/personal • Bidrar till fördjupade pedagogiska samtal. • Involverar all personal på ett adekvat sätt. • Ger ökad medvetenhet om hur vuxna bemöter barnet och dess uttryck • ”Kvalitetssäkring” – alla barn blir observerade utifrån likadana kriterier. • Uppföljning av verksamheten mot läroplanen

36  Om man använder materialet utan att ha satt sig in i den teoretiska grundsyn som materialet utgår ifrån och förstår inte skillnad mellan test och observation. Så att man o bedömer individer istället för att iaktta. o endast ser till den enskilda individen och beaktar inte relationer och miljö som individen befinner sig i. o fyller i scheman utan reflektion omkring åtgärder i verksamheten o fyller i scheman utifrån alltför få aspekter/infallsvinklar och missar möjlighet till utveckling. RISKER med systematiserade observationer - TRAS

37 ”Förskolan är ett växthus, inte en reparationsverkstad. Men i ett välskött växthus kan även lite klena plantor växa till sig och bära skott ” Ur ”Ungar är olika” Agneta Hellström, Utbildn.förlaget 1986


Ladda ner ppt "TRASTRAS Observation av språk i dagligt samspel Hur systematiska iakttagelser kan användas för att utveckla språkliga aspekter i verksamheten Gun-Britt."

Liknande presentationer


Google-annonser