Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vad händer omkring oss? Och varför är detta med IKT så viktigt?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vad händer omkring oss? Och varför är detta med IKT så viktigt?"— Presentationens avskrift:

1 Vad händer omkring oss? Och varför är detta med IKT så viktigt?
IKT – problem och möjligheter Vad händer omkring oss? Och varför är detta med IKT så viktigt?

2 En annan liten berättelse
En liten berättelse Om en Webbkamera i Danmark En annan liten berättelse Om ett program i anatomi Bonusberättelse Om en existentiell gåta

3 Begreppen är flera… IKT: information- och kommunikationsteknik
trad. klassrum eller lab-övningar läsuppgifter IKT: information- och kommunikationsteknik Distansutbildning Flexibel utbildning E-learning M-learning ”Just in time learning” Blended learning CD-Rom telebildmöten Webb-baserad utbildning synkron Webb-baserad komm. asynkron Webb-baserad komm. Lägg på denna sida in snubben som dansar/steppar i trappan. Asynkron undervisning ger tidsmässigt större frihet, dvs kommunikationen kan ske när som helst under dygnet, när student eller lärare föredrar det. Exempel på detta är e-post eller diskussionsgrupper där nya meddelanden kan läsas när så önskas. Synkron undervisning innebär att kommunikationen är tidsbunden, dvs det krävs att både lärare och student är uppkopplade mot Internet samtidigt.

4 Vad ligger bakom? Hermodskurser
Filmade föreläsningar Stanford University Europeiskt satellitprojekt. Eurostep. Olympus Norit Europace Ibland sitter man bara och skriver av tavlor, man sände föreläsningar via markbunden TV i många år och menade att detta vara distansundervisning vilket det i viss mån också var, men en rätt tråkig sådan. Stanford university i USA. Där satte man in en kamera i föreläsnings salen och filmade det som sades och skrevs i samband med föreläsningen. Allt filmades i ett enda låst läge å så satt man i Silicon Walley och tittade på denna föreläsning och så fick man den senaste kunskapen och företagen betalde mängder av pengar för detta. Stanford blev oerhört rika på detta sätt att distribuera föreläsningar. Stanford Distance Education Network hette det. Som alltså bara var filmade föreläsningar, inget annat. Och det gick att sälja på den tiden. I Europa har vi också haft misslyckade försök, inte många som har hört talats om Norit, Europace? Norit var de största Nordiska företagen som gick samman. I sverige var det ABB, Volvo, Electrolux, och de norska, danska och finska storföretagen i ett konsortium för att ordna internutbildning via distansutbildningsmetodik. Satsade jättemycket pengar, byggde upp nätverk och anställde personer som skulle koordinera detta, det var spetskompetensutbildning som man skulle ha då. Blev inte så gammalt det heller, 3 år ungefär, det funkade inte alls bra därför att man byggde på vad Europace gjorde. Europace var en europeisk satsning, nere i Paris där man skulle ge fortbildning för civilingenjörer via satellit och TV för att sändas ut i hela europa. Och det var de tråkiska program man kunde tänka sig. De var urbarmeligt tråkiga varför det är svårt att förstå hur man kunde tänka sig att ha detta som utbildning. Inget ont om ngt språkområde eller någon människa, men sätter man en tysk eller en fransman framför kameran som läser innantill på engelska i 45 minuter och bara gör detta så är det inte direkt det mest upplyftande man kan vara med om utbildning, å så skall man betala flera tusen för att se detta. Man ville snabbt ta tag i en utveckling. Det var väl då som det är idag egentligen, det är mycket som är dåligt. Det finns utbildningar som görs på ett sätt som inte borde göras. Man skrämmer många oh man får många som inte kommer tillbaka i denna bransch. Det gäller att inte förstöra det som kan bli bra genom att göra det dåligt från början. Men det är många som vill ut och göra pengar på detta, begreppet E-learning är något som många företag säljer sig på och ibland är det inte bra gjort.

5 Undervisande samhälle
Lärande idag Industrisamhället Kunskapssamhället Vad är då ett lärandesamhälle? En definition är: ”Att lära sig att lära” { Kapital Arbetskraft Innovation Kunskap Medel för lärande Pedagogik ? Undervisande samhälle Lärandesamhälle Didaktik: Läran om undervisningsmetodik IKT-stödd undervisning är ett sätt att överföra lärandet till den som lär. Att hjälpa eleven att lära sig det den vill. En del menar att skolförlagd tillhör industrisamhället medan IKT-stödd undervsning med flexibelt lärande tillhör kunskapssamhället. Källa: Atkinson: The New Economy

6 Utbildningskvalitetens dimensioner
Social Ekonomiskt- administrativ Sociala relationer studerande-lärare liksom studerande- studerande. Vetenskaplig Pedagogisk TA IN SITUATION HUR DEN SER UT IDAG VAD GÄLLER IKT Utbildningens vetenskapliga kvalitet har att göra med hur väl utbildningsinnehållet svarar mot det aktuella ämnets forskningssituation, mot dess traditioner, riktningar, arbetssätt och vetenskapliga debatt. Men vetenskaplig kvalitet handlar också om att universitetsutbildningen ska förmedla ett generellt vetenskapligt förhållningssätt, vilket kan beskrivas som självständigt och kritiskt tänkande och som högskolelagens nionde paragraf föreskriver att varje universitetsutbildning ska befrämja. Den pedagogiska kvaliteten handlar om vad och hur studenterna lär. Undervisning av hög kvalitet speglar ämnets vetenskapliga kvalitet och organiserar studenternas lärande i riktning mot varaktiga och helhetliga kunskaper, vilket ibland kallas djupinlärning4. Det är alltså inte tillräckligt att undervisningen formellt har ett vetenskapligt innehåll (vilket oftast föreskrivs i kursplaner), utan hög pedagogisk kvalitet innebär att studenterna faktiskt lär in det vetenskapliga kursinnehållet — och att det stannar kvar i studentens medvetande under längre tid. Sådana kvalitetskrav kräver ett perspektivskifte från lärarens utlärning till studentens inlärning och ifrågasätter olika inslag i det gängse sättet att organisera universitetsstudier, t. ex. att studenterna blir examinationsfixerade. Vidare är universitetslärarnas vetenskapliga kvalifikationer endast 4 Se t. ex. Marton, Ference m. fl. 1977, Inlärning och omvärldsuppfattning, AWE/Gebers nödvändiga, men inte tillräckliga, förutsättningar för hög pedagogisk kvalitet. Att ha t. ex. en doktorsexamen i ett ämne har mycket litet att göra med förmågan att bedriva god undervisning. Pedagogisk kompetens är något helt annat. En utbildnings ekonomiskt-administrativa kvalitet har att göra med hur resurser fördelas i organiseringen av studiernas tid och rum och med information om denna organisering. En viktig och mycket grundläggande förutsättning för utbildningskvaliteten är att det finns tillräckliga ekonomiska resurser för att bedriva den undervisning som behövs. Det finns emellertid inget givet samband mellan ekonomiska resurser och utbildningskvalitet, så att den senare förbättras om de förra ökar. Däremot kan en klok fördelning av ökande ekonomiska resurser leda till förbättrad utbildningskvalitet. Om den ekonomiskt-administrativa kvaliteten är hög kan studierna bedrivas i god arbetsmiljö och onödig väntan undvikas vad gäller t. ex. antagning och examinationsresultat. Vidare får studenterna den information som behövs för att kunna bedriva studier på ett bra sätt, t. ex. information om kurslitteratur och var, när och hur undervisning ges. Utbildningens sociala kvalitet har att göra med vilka sociala relationer utbildningen befrämjar och organiserar. (Överdriven prestationsorientering och konkurrens, kravlöshet samt auktoritära relationer mellan lärare och studenter tyder enligt mitt sätt att se på dålig social kvalitet. Studiemiljön bör snarare präglas av ett slags individualiserad trygghet, innebärande att studenten känner sig övertygad om att han/hon får det stöd och den undervisning som behövs för att kunna nå upp till högt ställda vetenskapliga krav.) I ett vidare perspektiv påverkas utbildningens sociala kvalitet av studentens hela livssituation och de aspekter därav som utbildningsanordnaren i vid mening kan påverka: studiefinansiering, boende, sociala nätverk och framtidsutsikter. Schematiskt kan relationen mellan utbildningskvalites dimensioner beskrivas så här: Det är svårt att skapa utbildningar som är stimulerande, engagerande, utmanande spännande och allt det som en utbildning skall vara. För det handlar om att skapa återkoppling bl.a., överbryggande över tid och rum måste fungera, det handlar om tillgänglighet för individer som annars inte nås av utbildning. Och allt detta skall på något sätt då fungera. Kommunikationstekniken den har vi och det finns många som talar sig varm om detta som ngt som har alla lösningar men den som talar kanske aldrig har stått i en lärarsituation. Det finns många som jobbar hårt med detta och förnekar att teknik och sånt har ett värde. Det finns många som fortfarande är kvar i klassrumstänkandet och vill försöka att förlänga ut det i omvärlden. Det är ett spel som inte är så lätt. Vi måste få alla delar att fungera samtidigt i symbios med varandra. Jag vill inte skylla på någon eller kritisera någon utan jag vill bara lyfta upp dessa frågor till ytan för att vi skall se att problem finns och det inte finns någon given väg att ta. Någon sa en gång, ”det finns ingenting så svårt som att vara distanslärare” vilket jag själv mer och mer börjar att förstå. Detta för att det är så lätt att misslyckas. Och det är så svårt att skapa den nya form av lärande som vi skall skapa tillsammans. Tekniken för att föra ut information finns i överflöd, men ofta saknas pedagogiskt tänk bakom denna teknik. Det finns också en mängd plattformar som alla säger sig vara lika bra och kunna stå för en heltäckande lösning för distansutbildning. Alla komponenter är beroende av varandra och inbördes spänning är inte ovanligt. Dimensionerna måste integreras i varandra intimt för lyckad IKT-användning. Den sociala aspekten kan utvecklas väsentligt med hjälp av olika kommunikationshjälpmedel

7 Vad finns då? En mängd olika nationella liksom internationella nätverk. Exv. Europeiska skoldatanätet. Se länk Många olika amerikanska projekt, ett ex. Kollegiet Om KK-stiftelsens dilemma Varför är detta viktigt? För vilka är det viktigt? Lättare hitta på Europeiska skoldatanätet Text: Magnus Jacobson Nytt namn, ny adress, men samma idé. Det europeiska skoldatanätet fortsätter att locka till sig lärare som söker inspiration och kontakter för samarbete över Internet. Den nya portalen E-Schoolnet gör det lättare att hitta i materialet. Det europeiska skoldatanätet, EUN, är ett nätverk som bygger ihop nationella, regionala och andra skoldatanät. Det är dels en webbtjänst där lärare kan hitta verktyg och program som stöder deras IT-arbete i skolorna. Men det är också en organisation där medlemsländernas utbildningsmyndigheter kan samarbeta för att utveckla och stödja användandet av IT i skolorna. EUN ska stärka den europeiska dimensionen. Det har sekretariat i Bryssel men är inte en del av den svällande EU-familjen. Nätverket är inte begränsat till EU:s medlemsstater. Av de 23 nuvarande medlemsstaterna ligger flera i Öst- och Centraleuropa. De senast tillkomna länderna är Ungern, Polen och Tjeckien. Efter en trevande start fick EUN ordentlig vind i seglen i samband med förra årets Eschola-kampanj. Antalet besökare steg kraftigt, och sedan dess har det fortsatt stiga. - Det går aldrig att säga exakt hur många personer som besöker en webbplats, men vi har i alla fall sett en fördubbling under det senaste året, säger Magnus Saemundsson som är ansvarig för innehållet på EUN:s olika webbplatser. Egen portal för lärare och skolor Webbtjänsten EUN byggdes upp omkring tre komponenter; underlag, forskning och rapporter för beslutsfattare, resurser för skolsamarbete samt olika projekt. Till slut blev EUN så stort att det blev svårt att hitta i massan av tips, projekt och kontakter. Där samlades också en mängd material som inte är av direkt intresse för lärare. Därför har redaktionen stöpt om materialet i nya former, berättar Magnus Saemundsson. -  Vi bestämde oss för att dela upp EUN i olika portaler. Ingångsportalen är European Schoolnet. Den innehåller i sin tur tre portaler, en för politiker och administratörer, en nyhetsportal samt Eschoolnet, som är portalen för lärare och skolor. Eschoolnet är indelad i tre delar för lärare, skolledare och elever. Innehållet kommer från de "gamla" programmen, som, MyEurope, ENIS och Virtual school. Lärardelen innehåller flera tjänster. I "Practice" kan lärare få tips om hur man gör rent praktiskt för att arbeta med IT och datorer i skolan. "Collaboration" berättar hur man ska hitta partner och projekt, hur man gör för att starta ett projekt, vad det är för verktyg man behöver, etcetera. Här finns även kontakter och förslag till samarbete. "Resources" är en samling läroresurser, som bland annat innehåller en samling av lärarnas egna favoriter. "Training", slutligen, gör det lättare för lärare att hitta lämpliga fortbildningskurser och workshops över hela Europa. - Vi har lyft upp den ursprungliga kärnpunkten, att vi ska vara ett nätverk av nätverk som gör det lättare att hitta de tjänster som finns ute på våra medlemsnätverk. Svårt skapa webbplats för elever Lärardelen och skolledardelen öppnade under hösten Under 2002 kommer också elevdelen att öppnas. Att bygga en webbplats för elever är inte alldeles okomplicerat. Språket är en stötesten. EUN ska ha en europeiska dimension. Om svenska elever kan använda svenska på webbplatsen, ja, vad är det då för "added value" i den? - Å andra sidan: om vi bara gör den på tyska, franska och engelska, vilka är det då som kan använda den? En fråga är också hur webbplatsen ska locka till sig eleverna i konkurrens med alla andra spännande webbplatser. - En tanke är att vi ska kunna erbjuda läxhjälp. Om uppgiften handlar om grekisk historia skulle en svensk elev kunna gå in här och hitta en grekisk elev som kunde hjälpa till. Internationellt samarbete har blivit vardag Som redaktör för Eschoolnet på EUN:s kontor i Bryssel sitter Magnus Saemundsson som något av spindeln i nätet. Så, vad är det då för trender han ser när det gäller skolor och IT i Europa? En tydlig utveckling är att de mer spektakulära projekten får vika för ett mer lågmält samarbete som bygger på kommunikation via e-post, berättar han. - Det internationella samarbetet har blivit lite vardag. Det är lågmält och väldigt integrerat i det man brukar göra. Det yttrar sig bland annat i ett stort intresse för för communities, det vill säga mötesplatser. Sedan Eschoolnet öppande i september 2001 har portalen fått in över 200 mötesplatser. Fördelarna är uppenbara. - De är ett ypperligt verktyg för att kommunicera mellan lärare, skolor och klasser och de behöver inte kosta något. Utvecklar material för lärarnas lektioner Det hetaste inom branschen just nu är Celebrate, ett projekt som finansieras med EU-medel och där EUN leder samarbetet med stora aktörer inom IT och läromedel som Apple, Sonora och franska förlagsjätten Hachette. Det handlar om att utveckla element som lärare kan använda i sin undervisning. - Lärare vill i regel plocka ihop sina egna lektioner. Det finns ett enormt intresse för att utveckla ett system som kan erbjuda material på det sättet, men problemen är många och det är få som vågar satsa, berättar Magnus Saemundsson. Hur ska till exempel läraren kunna hitta det han söker? Och hur ska det utformas för att bli oberoende av vilken plattform läraren använder? Och, framför allt, hur ska tillverkaren få betalt för de tjänster som tillhandahålls? Parallellt med Celebrate medverkar EUN i ett liknande svenskt projekt, tillsammans med Skolverket, Centrum för flexibelt lärande i Hässleholm och Learning Lab vid Uppsala universitet. - Projekten samarbetar med varandra, men medan Celebrate ska skapa en prototyp ska det svenska projektet skapa "the real thing", förklarar Magnus Saemundsson. Kontroll eller kommunikation De skandinaviska länderna har gått från stoffrelaterad till målrelaterad undervisning. Här är datorn i första hand ett verktyg för ett mer undersökande arbetssätt. Vi utnyttjar datorn som kommunikationsverktyg. I länder med mer centraliserade skolor, som England, Irland och Frankrike, är det i stället datorns kapacitet att mäta, beräkna och kontrollera som används. Tanken bakom EUN och annat skolsamarbete över Internet är att knyta de europeiska länderna närmare varandra. Paradoxen är att datoranvändningen förstärker skillnaderna mellan länderna. De centraliserade systemen blir ännu mer centraliserade, de decentraliserade blir ännu mer decentaliserade, säger Magnus Saemundsson. - Datorerna är ett medium för kommunikation, å andra sidan är det ett verktyg för beräkning och kontroller. Om det ena förhållningssättet är bättre än det andra är svårt att säga. Det går i alla fall inte att utläsa några skillnader i resultat vad avser elevernas kunskaper. Vill du veta mer? Läs mer om Eschoolnet på webbplatsen: Läs mer om Eschola på webbplatsen: Läs om Eschola i en artikel på Kollegiet: Webbplatsen Kollegiet drivs av KK-stiftelsen, som ansvarar för innehåll och utveckling, i samverkan med Skolverkets Skoldatanät.     Uppdaterad ________________________________________________________________________________ Angående USAs utveckling: USA: Många datorer men få projekt  Tipsa en vän om den här sidan Text: Magnus Jacobson USA har satsat hårt på IT under de senaste åren och i dag har praktiskt taget alla skolor tillgång till Internet. Ändå är det få lärare som använder nätet för alternativa arbetsformer. Men en vändning är på gång, tror Yvonne Andres som är ordförande i Global Schoolnet (GSN) och pionjär inom Internetbaserat lärande i USA. 1994 var bara var tredje skola i USA uppkopplade mot Internet. Under de senaste åren har utvecklingen varit explosionsartad. I dag har praktiskt taget alla skolor tillgång till en internetuppkoppling, enligt en rapport från USA:s nationella center för utbildningsstatistik. Vändpunkten kom 1996 när den amerikanska staten införde ett subventionssystem, som innebar att ju fattigare eleverna på en skola var, desto högre rabatt fick skolan på sina investeringar. De fattigaste skolorna fick upp till 90 procents rabatt, vissa skolor i landsorten fick hela sin IT-investering betald. Fram till februari 2001 hade den amerikanska staten satsat smått ofattbara 60 miljarder kronor på datorer och Internet i skolorna. Framför allt har satsningen inneburit en utjämning. Datorer och Internet är inte längre bara något för rika, vita förortsskolor. Det är nästan lika vanligt på skolor i områden med många fattiga och på skolor med stora grupper av minoriteter. Tillgången till Internet skiljer sig också marginellt mellan olika skolstadier. Bland elementary schools (låg- och mellanstadium) har 97 procent tillgång till Internet, i secondary schools (högstadium) 100 procent. Varje skola har dessutom fått kraftigt utökad datorkapacitet. Andelen klassrum, datasalar, bibliotek etc, med anslutning till Internet har ökat från 3 till 77 procent under perioden. År 2000 gick det i genomsnitt fem elever på varje dator och sju elever på varje dator med internetuppkoppling. Fattiga skolor mest generösa I de fattigaste skolorna är standarden lägre: där går än så länge nio elever per dator med uppkoppling. Å andra sidan är skolorna i fattiga områden mest generösa med att låta eleverna använda datorerna utanför skoltid. Amerikanska skolor står väl rustade för att ta steget ut i cyber-rymden. Men än så länge används Internet huvudsakligen som ett stort bibliotek, som en faktabas där eleverna kan söka information. - Jag skulle tippa att mindre än tio procent av tiden används till samarbetsprojekt, säger Yvonne Andres. Yvonne Andres har arbetat med internetbaserat lärande i ett par decennier. Hon har skrivit mängder av läroböcker och manualer för Internet och anlitas flitigt som föreläsare och rådgivare. I början av 1980-talet var hon med och startade ett e-postbaserat skolprojekt. Detta utvecklades så småningom till Global Schoolnet, som 1993 startade Global Schoolhouse , Jakt på baskunskaper prioriteras En av förklaringarna till att amerikanska lärare än så länge har varit försiktiga med att leta samarbetspartners över nätet är att utrymmet för problembaserade arbetssätt och datoranvändning paradoxalt nog minskat. Under de senaste åren har det förts en ganska hård debatt i USA om vikten av baskunskaper och skolorna arbetar sedan två år tillbaka med så kallad "high stakes testing", särskilda prov som eleverna måste klara för att få gå vidare. Fokuseringen på baskunskaper har skett på bekostnad av det som kallas "enrichment programmes", till exempel konst och musik. Men det har också lett till att utrymmet för alternativa arbetssätt har minskat. Men Yvonne Andres tror att pendeln snart svänger åt andra hållet igen. - Beslutsfattarna inser snart att pluggskolan inte ger de färdigheter som efterfrågas i arbetslivet. Det räcker inte med att kunna traggla baskunskaperna. Hon ser två trender som talar för en ökad användning av IT i skolorna. Nästan alla universitet ger idag åtminstone några kurser on-line. Kraven på studenternas färdigheter när det gäller samarbete på Internet  kommer att öka. Företagen letar efter olika sätt att sänka sina kostnader. Ett företag med kontor över hela USA, eller för den delen över hela världen, har allt att vinna på medarbetare som kan samarbeta med varandra över nätet i stället för att sitta i dyra kontor. - Förhoppningsvis är det här trender som kommer att sippra ner i skolväsendet också, säger hon. Yvonne Andres hävdar att det trots allt finns många amerikanska lärare som letar utländska samarbetspartners. Global Schoolnet:s nyaste tjänst är ett uttryck för detta intresse: ett årligt pris som inrättats för att främja internationella projekt,Online Shared Learning Award. Förstapriset och prissumman på 7500 dollar gick i år till en israelisk lärare, se Men den viktigaste uppgiften för dagens Global Schoolnet är att erbjuda en mötesplats för lärare, menar ordföranden Yvonne Andres. Det är anledningen till att det numera finns ett projektregister på Global Schoolnet. - Vi upptäckte att många lärare hade svårt att hitta bra projekt, och när de väl hade hittat något så var det ofta försent för dem att planera in det i sin undervisning, säger hon. - Vårt nästa mål är att skapa verktyg för lärarna så att de själva ska kunna sätta ihop samarbetsprojekt, det kommer att handla om allt från diskussionforum till publicering av eget material. Läs mer Kollegiets artikel  "Så hittar du vänner i väst" ger tips om hur man hittar samarbetspartners på skolor i USA. Webbplatsen Kollegiet drivs av KK-stiftelsen, som ansvarar för innehåll och utveckling, i samverkan med Skolverkets Skoldatanät.     Uppdaterad

8 Alla vill arbeta med IKT, problemet är att vi inte
alltid vet hur vi skall arbeta

9 Vilka problem ser vi idag?
Man vågar inte ta steget fullt ut vad gäller Nätets möjligheter. Det finns så mycket ”farligt” därute. Ex: Foil the Filter Contest [Digital Freedom Network: Cyberpatrol & Kidcontroll Datormagazine ang. filter Ta här med Adam-programmet

10 Om Internet I Internets vagga fanns det förhoppningar om att detta nätverk skulle erbjuda oss en bättre värld. De mest optimistiska förespråkarna av Internet har argumenterat för att kön, ras och ålder skulle bli ointressant med Internets intåg i våra hem. Åtminstone ansåg flera att avsaknaden av dessa markörer skulle ge oss en möjlighet att utforska och upptäcka alternativa identiteter. Det visade sig dock att dessa förhoppningar skulle bli missvisande. Troligtvis är dessa markörer nödvändiga för att kunna organisera och forma sig en bild av den man har att göra med. En tidig fråga i många chat-samtal är just, ”är du man eller kvinna, var bor du?” Etc. [1] [1] Communities in cyberspace. Sid 11-12 Nämn chatten och vigslen

11 Något vi alla kommer i kontakt med
Att surfa på Internet kan vara högst intressant men ibland också lika skrämmande när vi ser bakom de yttre företeelserna och förstår mekanismerna bakom detta. Ex: Big Brother De är unga. De verkar okoncentrerade. De gör sju saker samtidigt. De kommunicerar ständigt. De är Homo Zappiens länk

12 Vad är Etik? Etik kommer från två grekiska ord.
- "Ethos" – betyder sedvänja, seder och bruk och betecknar i korthet principerna för hur man beter sig i sociala sammanhang. På svenska uttrycker "etikett" - "den lilla etiken" och fångar nog upp något av innebörden, även om "etikett" numera handlar om hur man klär sig, och beter sig vid bordet, dvs innebörden blir något ytligare. Det andra grek ordet är "ethikos", som borrar sig ner litet djupare, under de yttre sederna och egentligen till något som har med karaktären att göra. Etik har utifrån denna innebörd med våra innersta värderingar att göra, med vårt förhållningssätt till livet. Aristoteles betonar "den nikomachiska etiken" där den inre karaktären mer än de yttre sederna, men språkligt kan vi säga att etik handlar om både och: både den inre och yttre sidan (i ordets etymologi). Etik & Digitalmora Janne Svärdhagenl

13 Moral däremot är inte grekiska, utan latin.
Ordet kommer från "mores" som är en direkt översättning av "ethos", men i pluralis och betyder helt enkelt "seder". Rent språkligt är det möjligt att hävda att de båda orden egentligen betyder samma sak med en liten nyans, nämligen att "etik" är mera orienterad mot vår innersida (karaktären) och "moral" något klarare reglerar vårt sociala beteende (vår yttersida). Att det utifrån dessa perspektiv finns en spänning mellan dem framkommer om man anför exemplet med svärmor Det är omoraliskt att tala om för svärmor att hatten ser förfärlig ut, även om man på etikens nivå anser att normen "man bör alltid tala sanning" är den som gäller. : Etik & Digitalmoral Janne Svärdhagen

14 Netikett Ofta brukar ordet netikett användas på Nätet men det är viktigt att komma ihåg att:
"Netikett" är inte detsamma som etik, men i diskussionen blandas dessa begrepp ofta utan urskiljning. Netikett är inte etik, utan etikett. Det går inte att fokusera enbart på netikett och tro att man på det sättet arbetar med etikfrågorna på Nätet. Det riskerar att trivialisera hela etikdebatten. Nätetiketten säger egentligen att: Vanligt folkvett gäller, även på nätet. På andra sidan sitter en människa. Eller miljoner människor. Gör inte dem det du inte vill att de ska göra dig. Se exv. I grunden finns ingen fundamental skillnad mellan god etik på Nätet och god etik inom andra delar av livet. Förtal, hets mot folkgrupp, sexuellt utnyttjande av underåriga, sekretessbrott, skadegörelse, förfalskning, stöld, brott mot upphovsrätten o s v är lika oetiskt såväl på Nätet som utanför Nätet. Sammanfattning: Etik är: ”att ta det allvarliga allvarligt”.

15 Vad finner vi på Internet?
domännamn toppdomän

16 .com .org .net .gov domännamn toppdomän

17 att bevaka och rapportera det som händer på Nätet
En viktig del i detta är att bevaka och rapportera det som händer på Nätet när det gäller illegal verksamhet Se: Rädda barnens hotline VilligOchVåt [Kåt, våt och villig !!!] (14) Lunarstorm har akterseglat Skunk som tidigare var den hetaste community-sajten

18 Tillväxt Djupa webben [osynliga] : 400 till 550 gånger större än ”den vanliga webben” Dynamiska sidor. Källa: Bright Planet nya webbplatser innehållande pornografi öppnas…per dag!? Källa. Computer Sweden 2.5% av webbsurfarna är intresserade av pornografi. Barnpornografin ökar för att nå nya kunder. Även kommersiella företag som tidigare setts som sneglar mot den pornografiska marknaden för att öka sin intäkter: se Altavista Se också artikel från Internetbrus Sidor med främlingsfientligt innehåll ökar. Källa. Simon Wiesentahl Centre Piratkopierade programvaror och skivor ökar i omfattning. -70% av dem i åldern16-25 anser att det är OK att piratkopiera. Källa. Ungdomsbarometern. Fler och fler webbplatser med examensarbeten och uppsatser öppnar på Nätet. Se: _____F_U_L_L__V_E_R_S_I_O_N__W_A_R_E_Z_____ lite längre ned för att få maximal effekt.

19 Vad är det som är så oetiskt med Internet egentligen?
Internet [Mediet] i sig är tomt på värderingar. Lika värdeladdat som en kniv eller en skiftnyckel. Vi fyller själva Nätet med dess innehåll. Än en gång, våra tekniska lösningar är i sig inte något etiskt problem då de bara är verktyg och således ej värdeladdade. Innehållet kan däremot kritiseras. Tag t.ex. här upp exemplet med Telia Research

20 Internet förser oss med information – verktyget kräver insatser…
Risken finns att vi missar målet om vi inriktar oss på att försöka begränsa Internet eller förbjuda delar av Nätet. Våra barn/elever har fått ett verktyg som ingen vet hur man handhar. Stat och vuxna driver denna utveckling…barn & ungdomar blir slagpåsar. Kraftiga verktyg kräver goda instruktörer/pedagoger.

21 Vad kan man göra? Att vägleda eller missleda?
Kan program filtrera bort det ”dåliga”? Cyberpatrol & Kidcontroll Foil the Filter Contest [Digital Freedom Network: Skall vi som vuxna vägleda och diskutera eller censurera. Barn är ofta ”offer” för det som sker. Hämta program/musik kan vara en otäck och skrämmande upplevelse. Se: Se: Mp3speed.nu Tag här också upp Peer-to-Peer tekniken och visa på Kazaa.

22 Exempel på ljusskygg aktivitet
Flashback [www.flashback.se] Aryan Nations [http://www.nidlink.com/%7Earyanvic/index-SW.html] Levande historia [Org. ] Annan: McVeigh avrättningen Artikel i CS: Egentligt syfte: Vad hände CS:

23 Tre nivåer för att komma tillrätta med problemet
Problemet löses genom att vi begränsar Internet mm. med tekniska hjälpmedel Det funkar ju bra Vi gör inte på ett eller annat sätt för att lagen säger det Vi gör inte det ena eller det andra för att det är fel mot min medmänniska och utifrån ett allmänmänskligt perspektiv.

24 Slutligen Etik är att ”ta det allvarliga allvarligt” samtidigt som det handlar om att inte ta allting för allvarligt. Nätet kan vara en källa för förståelse och respekt. Som lärare/förälder/vuxen måste vi själva våga pröva oss fram för att få kunskap om hur världen Online fungerar. En sista länk

25 Än större problem Globalisering…för vem. Rättviseperspektiv.
World Wide Web. Alienation (Se T. Beaudoin)


Ladda ner ppt "Vad händer omkring oss? Och varför är detta med IKT så viktigt?"

Liknande presentationer


Google-annonser