Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Distriktskonferens - D2250

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Distriktskonferens - D2250"— Presentationens avskrift:

1 Distriktskonferens - D2250
Rotary i framtiden Distriktskonferens - D2250 Stavanger den 19 sept. 2010

2 Distriktet 2340 Lennart Svensson 57 Antal klubbar 2576 Antal medlemmar
Genomsnittsålder 61 Procent kvinnor 24 Procent män 76 Lennart Svensson

3 Lennart Svensson Rotary 1983 AG Rotaract RYLA RU Örebro-Wadköping RK
Egen presentation – distriktskonferensen 2009 1983 blev jag medlem i Rotary och har genom åren haft olika klubbuppdrag. Jag har varit medlem i tre olika klubbar och tillhör sedan drygt 10 år Örebro Wadköping RK, en liten alert morgonklubb. Åren var jag klubbens president. För närvarande är jag i klubben IT-ansvarig, matrikelansvarig samt executive secretary i klubben. På distriktsnivå har jag under perioden varit AG för Örebroklubbarna. Jag är starkt engagerad i ungdomsarbetet och har varit med och startat en Rotaract klubb i Örebro våren 2007. Ett annat viktigt program, som engagerar mig är RYLA, Rotarys ledarutbildning för unga. Jag har varit med och arrangerat utbildning de senaste två åren. Genom Rotarys ungdomsutbyte har jag själv tagit emot fyra utbytesstudenter. De senaste två åren har jag varit involverad i distriktets RU-kommitté. Jag är fyrtiotalist och sambo med Carina. Tillsammans har vi sju barnbarn. Den äldsta är 5 år. Vi bor i Örebro, men tillbringar en stor del av sommaren i Värmland utanför Kristinehamn vid Vänerns vatten. Yrkesmässigt har jag arbetat med energifrågor i olika företag och befattningar. Bl.a. har jag tillbringat ett år i Californien som projektledare. I grunden är jag civilingenjör och civilekonom. Mina intressen är friluftsliv och resor, helst till för mig nya spännande resmål. Jag ägnar mig också gärna åt fotografering. Dessutom ligger golfen mig varmt om hjärtat. Jag är ordförande i den förening, som arrangerar O-Ringen i Örebro 2010, ett spännande uppdrag, som ger mig ytterligare dimensioner på vad man kan åstadkomma med frivilliga resurser från engagerade människor, när man arbetar mot ett starkt gemensamt mål. Jag ser fram emot min roll som distriktets guvernör efter Barbro. Det finns många viktiga frågor att arbeta vidare med för att ytterligare utveckla distriktet. RU

4 Rotarys struktur Klubbarna Distrikten RI

5 Klubbarna

6 Vad står vi inför?

7 Människors behov är ju i regel en spegel av tiden samhällsanda
Samhällets utveckling ändras och därmed också skälen för människor att engagera sig i en ideell organisation Människors behov är ju i regel en spegel av tiden samhällsanda Har ideella organisationer överhuvudtaget en framtid? Människors behov är ju i regel en spegel av den samhällsanda som råder vid tiden, och med samhällets utveckling ändras alltså skälen för människor att engageras sig i en ideell organisation. Vilka skäl kommer det att finnas för kommande generationer att engagera sig i Rotary? Har ideella organisationer överhuvudtaget en framtid och i så fall, hur måste de utvecklas för att behålla sin attraktionskraft på människor som har betydligt större utbud av fritidssysselsättningar att välja bland och högre förväntningar på livet än tidigare generationer? I dagsläget står förenings-Sverige inför stora utmaningar. Engagemanget och entusiasmen bland människorna finns kvar, men ser annorlunda ut och tar sig andra uttryck. Generellt sett har människors förväntningar på livet ökat kraftigt under de senaste decennierna. Den så kallade ”möjlighetsexplosionen” gör att vi förväntar oss allt mer av de aktiviteter vi väljer att lägga vår tid på och även att aktiviteten skall ge oss någon form av upplevelse. På det ideella området finns det idag ett enormt utbud av organisationer, föreningar och rörelser att engagera sig i, varför dagens föreningsmänniska är allt mer kräsen när hon gör sina val. Man väger sitt engagemang (ofta värderat i den tid man är villig att satsa) mot de fördelar och emotionella värden som engagemanget kan väntas ge. Och om föreningen ej förmår att leva upp till de förväntade fördelarna, eller om man inte snabbt ser resultat av det engagemang man lägger ned, lämnar man föreningen för att söka sig någon annanstans. Detta har man även sett då rörelser som erbjuder en snabb feedback på sitt engagemang (som fadderbarnsrörelser, soppkök och Stadsmissionen) går framåt medan rörelser vars engagemang ger resultat först i flera led senare eller där medlemmarna upplever att det inte finns en närhet till resultatet har svårare att attrahera människor. Med detta uttryck avser framtidsforskarna den enorma ökning av möjligheter inom alla områden som dagens människor kan välja mellan, jämfört med utbudet för tidigare generationer. Hur måste de utvecklas för att behålla sin attraktionskraft på människor? Idag finns ett större utbud av fritidssysselsättningar att välja bland och högre förväntningar på livet än hos tidigare generationer?

8 Organisationers utveckling
3. Vision 5. Professiona- lisering 4. Expansion 6. Förvaltning 2. Bildande Framtidsforskarna har genom studier av olika organisationers utveckling hittat följande utvecklingsmönster. En ideell organisation skapas som en efterfrågan på ett behov (1), som människor känner att de inte får tillgodosedda i sina liv. Behoven väcker ett engagemang och ur engagemanget föds en idé eller en vision (2) om hur behovet skulle kunna mötas. Idéerna konkretiseras och det (3) bildas en formell organisation samtidigt som det i regel mobiliseras resurser för att hantera den framväxande organisationen. Med hjälp av stor entusiasm och växande kapital expanderar organisationen (4). Expansionen kräver en ordentlig organisation och den initiala entusiasmen ersätts av en tilltagande professionalisering (5). Inte sällan märks behovet av att en eller flera personer ägnar mer än frivilliga krafter åt organisationen. Ideella krafter börjar avlönas och så småningom minskar entusiasmen och ersätts av specialiserad förvaltning (6) av de strukturer som byggts upp i samband med professionaliseringen. Efter en tid brukar resurserna sina och om organisationen inte lyckas förnya sig (7) och på nytt känna in de behov som finns i det omgivande samhället lär den stagnera och så småningom dö. De flesta organisationer går flera varv i denna livscykel, en del har ganska hög fart och hinner med flera varv under ett par decennier. Ett sådant exempel är Katolska kyrkan. Andra tar god tid på sig och väntar uppemot femtio år mellan förnyelsefaserna. Stagnation 1. Behov 7. Förnyelse Död

9 ?

10 Åldersfördelning - D2340 Procent kvinnor - män Ålder
baserad på uppgifter ClubOnWeb 11 mars 2010 Procent kvinnor - män Ålder

11 Sociala medier Vi uppfattas så här Yngre uppskattar Hög medelålder
Mestadels män Otillgängligt Svårt bli medlem Traditionsbundet Gemenskap Välgörenhet Möjliggörare Kompetensutvecklare Nätverksbyggande

12

13 Utvecklingstendenser
Vilken typ av rörelser har haft framgång? Rörelser som erbjuder en snabb feedback på sitt engagemang Vilka har haft det svårare? Rörelser vars engagemang ger resultat först i flera led senare Medlemmarna upplever att det inte finns en närhet till resultatet har svårare att attrahera människor. I dagsläget står förenings-Sverige inför stora utmaningar. Engagemanget och entusiasmen bland människorna finns kvar, men ser annorlunda ut och tar sig andra uttryck. Generellt sett har människors förväntningar på livet ökat kraftigt under de senaste decennierna. Den så kallade ”möjlighetsexplosionen” gör att vi förväntar oss allt mer av de aktiviteter vi väljer att lägga vår tid på och även att aktiviteten skall ge oss någon form av upplevelse. På det ideella området finns det idag ett enormt utbud av organisationer, föreningar och rörelser att engagera sig i, varför dagens föreningsmänniska är allt mer kräsen när hon gör sina val. Man väger sitt engagemang (ofta värderat i den tid man är villig att satsa) mot de fördelar och emotionella värden som engagemanget kan väntas ge. Och om föreningen ej förmår att leva upp till de förväntade fördelarna, eller om man inte snabbt ser resultat av det engagemang man lägger ned, lämnar man föreningen för att söka sig någon annanstans. Detta har man även sett då rörelser som erbjuder en snabb feedback på sitt engagemang (som fadderbarnsrörelser, soppkök och Stadsmissionen) går framåt medan rörelser vars engagemang ger resultat först i flera led senare eller där medlemmarna upplever att det inte finns en närhet till resultatet har svårare att attrahera människor. Med detta uttryck avser framtidsforskarna den enorma ökning av möjligheter inom alla områden som dagens människor kan välja mellan, jämfört med utbudet för tidigare generationer.

14 Föreningar i framtiden
Attraktiva Mindre attraktiva idrottsföreningar föreningar för mänskliga rättigheter biståndsorganisationer kulturföreningar miljöorganisationer politiska och fackliga organisationer elevråd organiserad civil olydnad scouter och religiösa eller andliga grupper Föreningarna i framtiden Endast de ideella föreningar som har tillräckligt stark attraktionskraft och lyckas erbjuda rätt fördelar till morgondagens medlemmar kommer att bestå i framtiden. De flesta kommer även att behöva förändra sina arbetsformer för att möta de ökade kraven på upplevelse och direkta resultat från sina medlemmar. De organisationer som hittills långsiktigt lyckats förnya sig och fånga upp nya behov i samhället är de som lyckats balansera organisationsstruktur och frihet att tänka nytt och på detta sätt lyckats fånga upp interna förnyelsekrafter. Nätverken kommer att bli allt vanligare som en väg till förnyelse inom de traditionella föreningarna. Traditionella organisationer som ej lyckas förmå nya generationer att träda in som ledare riskerar att minska. Välutbildade yngre kvinnor är de som främst kommer att engagera sig i ideellt arbete i framtiden. Morgondagens unga kan främst tänka sig att engagera sig i idrottsföreningar, föreningar för mänskliga rättigheter, biståndsorganisationer, kulturföreningar och miljöorganisationer. Mindre attraktiva är politiska och fackliga organisationer, elevråd, organiserad civil olydnad, scouter och religiösa eller andliga grupper.

15 Strategisk plan

16 Våra planer sviker oss eftersom de saknar mål.
Oklar måluppfattning Klar måluppfattning Våra planer sviker oss eftersom de saknar mål. När en man inte vet vilken hamn han seglar mot, är ingen vind den rätta. Seneca ( 4 fKr eKr) Seneca den yngre (Lucius Annaeus Seneca den yngre), född cirka 4 f.Kr. i Córdoba i Spanien, död 65 i Rom, var en romersk författare, filosof och politiker, son till Seneca den äldre. Seneca blev utbildad i Rom i grammatik, retorik och filosofi hos stoikerna. Seneca var under en kort tid kejsar Neros lärare och hade under Neros första regeringsår en mycket inflytelserik ställning. Han blev misstänkt för att konspirera mot kejsaren och blev tvungen att begå självmord. Seneca har för eftervärlden fått betydelse framför allt som stoiker och som författare av tragedier; i synnerhet under renässansen sågs han som ett ideal för dramat och utövade stor påverkan på bland andra Shakespeare. Under medeltiden studerades han också för en påstådd korrespondens med aposteln Paulus, som hans bror kommit i kontakt med.

17 Vad karaktäriserar en strategisk plan?
Ett levande instrument som Skapar en gemensam vision om framtiden Anger den långsiktiga färdriktningen Anger målen Optimerar användningen av resurser

18 Vision Vansinne Barriärbrytande Komfortzon Verklighet
Utdrag ur boken Scenarioplanering av Mats Lindgren & Hans Bankhold Verklighetskontroller Många visioner blir rena utopier utan någon förankring i verkligheten. Det kan man undvika med hjälp av några kontrollfrågor. Finns det något stöd för visionen i organisationens historia? Hjälper visionen organisationen att bemöta kommande sannolika förändringar i omgivningen? En vision som är verklighetskontrollerad blir lättare accepterad och därmed lättare att genomföra. Visionen som en utmaning En vision måste vara utmanande, annars läser människor den och avfärdar den med en gäspning. Men det finns ett problem. Om utmaningen är så stor att man tvivlar på att det någonsin blir möjligt att förverkliga, fungerar inte visionen. Man tycker att den gränsar till vansinne och tycker inte det är värt att lägga någon energi på att fundera kring och definitivt inte försöka att förverkliga den. Om man å andra sidan inom organisationerna tror att man nästan är framme vid målet blir visionen inte stimulerande och motiverande. Risken att bemötas aven gäspning eller åtminstone av brist på ansträngning är stor om visionen ter sig alltför tam. Den idealiska visionen är vanligen barriärbrytande och utmanande men inte helt omöjlig att förverkliga - figur 3.10. We need to continue giving close attention to polio eradication. We have to put the cork in the bottle on that disease, or it will spread again. I am sure we can do it, and the Bill & Melinda Gates Foundation is sure we can do it. Otherwise, they would not have given us $355 million to help finish the job. I also want to be sure that The Rotary Foundation Future Vision Plan gets off to a good start. In addition, I want to give more visibility to the Rotary youth programs, particularly Rotary Youth Exchange, because they are not sufficiently advertised among Rotarians. I also want to look at everything we do administratively and see if there is a better way to do things: Are they best practices, or are they merely traditional practices? And I want to improve the way in which we deliver services to clubs by placing volunteer coordinators in the field to help the district governors in much the same way as the regional Rotary Foundation coordinators. Komfortzon Verklighet Understimulerande

19 Strategisk planering Årligt tema Lagrådet i april 2010 År 1 År 2 År 3

20 Mission We provide service to others,
promote integrity, and advance world understanding, goodwill, and peace through our fellowship of business, professional, and community leaders Vad skall nätverket åstadkomma? Strategisk plan Nätverket!

21 Strategisk plan

22 Three priorities Support and strengthen clubs Focus and increase
humanitarian service Enhance public image and awareness

23 Strategisk plan

24 The service organization of choice with dynamic, action-oriented clubs
Hur vill vi uppfattas? VISION The service organization of choice with dynamic, action-oriented clubs whose contributions improve lives in communities worldwide Med vad? Vad skall vi åstadkomma?

25 Image Personlighet, profil, sätt på vilket någon eller något framstår för allmänheten = Profil, framtoning, ansikte utåt. Den bild av sig själv, företag eller produkt, som man vill visa upp inför andra. Image Inom psykologi framför allt den bild av sig själv, som man vill visa upp inför andra. Image är också den term som de kognitiva psykologerna Miller, Galanter & Pribram lanserade för att ange den föreställning eller allmänna kunskap om något som ligger till grund för mer utvecklade planer, som en person utarbetar för ett visst syfte eller ändamål. Inom marknadsföring vanligen den bild av sig själv, företag eller produkt, som man vill visa upp inför andra. Termen började användas i Sverige på 1960-talet och har så småningom kommit att beteckna även den allmänna uppfattningen om t.ex. ett politiskt parti eller en offentlig person. Under senare år har begreppet "reputation" (anseende) börjat användas såsom uttryck för djupare, långvarig företagsimage. Huvudfråga Hur väl stämmer Taxi Göteborgs varumärkesidentitet ihop med kundernas uppfattning av företagets varumärkesimage? Delfrågor Vilken varumärkesidentitet vill Taxi Göteborg förmedla gentemot sina kunder? Hur arbetar Taxi Göteborg för att förmedla sin varumärkesidentitet? Vilken varumärkesimage har Taxi Göteborgs hos sina kunder? Varumärkesimage Som företag så kan man genom varumärket skapa sig en identitet som man vill förmedla ut mot ens kunder, men oavsett vilka avsikter som finns bakom det hela så är utfallet beroende på hur kunderna upplever det hela. Varumärkesimagen har enbart att göra med konsumenternas uppfattningsförmåga, vilket syftar på de associationer, som kunderna kopplar ihop med ett varumärke med hjälp av ett företags kommunikation och verksamhet. Det är kundernas varumärkesimage som fäller ett avgörande på hur starkt eller svagt ett varumärke är, vilket stärker bilden om att det är kunden som bestämmer i slutändan. Av den anledningen så är det viktigt att beakta kundernas perspektiv på ett företags varumärke (Grönroos, 2002). Varumärkesidentitet Varumärkesidentiteten utgår utifrån företagets perspektiv och syftar på den bild eller identitet, som ett företag vill förmedla ut mot omvärlden via sitt varumärke. Syftet är att skapa vissa tankar i konsumenterna medvetande som gör så att vissa associationer väcks till liv i samband med exponeringen av varumärket. Slutmålet är sedan att man som marknadsförare ska få ens kunder att forma sina tankar utefter den bilden som företaget själv vill förmedla utåt mot marknaden Varumärke Varukännetecken som en näringsidkare använder för att särskilja de varor eller tjänster, som han tillhandahåller från andras varor eller tjänster. Varumärke har en grundläggande betydelse för individualisering av ett visst företags produkt och för dess marknadsföring. Märket blir härigenom bärare av produktens image och goodwill. Som varumärke kan fungera alla typer av tecken som kan återges grafiskt.

26 Image Medlemmar Publicitet Projekt Kunskap Kommunikation Facebook
Nya Media – Ed Futa But the Internet also allows the Secretariat to greatly improve our communication with Rotarians. Rotary has an official RI Facebook page? More than 36,000 fans! Our LinkedIn site hosts some very interesting discussions by Rotarians The official RI group has about 6,000 members. It’s grown so much that we had to ask LinkedIn to expand the group’s membership limits beyond LinkedIn’s default maximum size of 5,000 members Spotlighting our videos on Rotary’s YouTube channel, which was one of the first nonprofit channels. We have about 1,000 subscribers and some 80,000 views monthly. Members are creating a giant Rotary photo album on the RI Flickr site. I encourage you to visit and post some photos of activities in your district. 6,000 people are following us on Twitter, eager to find out what Rotary International is doing right now. Followers can “retweet” our announcements, which allows RI to reach exponentially larger audiences. New feature on our website called Your Voice Your Solution. Every month, we present a different situation and ask Rotarians how they would handle it. Facebook LinkedIn YouTube Flickr Twitter

27 För fred behövs vatten, säg nej till slöseri

28 Rotaryklubbarna i Örebro

29 Rotaryklubbarna i Örebro

30 Rotaryklubbarna i Örebro
Den 7 febr 2010 Rotaryklubbarna i Örebro

31

32 Några reflektioner

33 Några reflektioner I dagsläget står vi inför stora utmaningar
Engagemanget och entusiasmen bland människorna finns kvar, men ser annorlunda ut och tar sig andra uttryck I dagsläget står förenings-Sverige inför stora utmaningar. Engagemanget och entusiasmen bland människorna finns kvar, men ser annorlunda ut och tar sig andra uttryck. Generellt sett har människors förväntningar på livet ökat kraftigt under de senaste decennierna. Den så kallade ”möjlighetsexplosionen” gör att vi förväntar oss allt mer av de aktiviteter vi väljer att lägga vår tid på och även att aktiviteten skall ge oss någon form av upplevelse. På det ideella området finns det idag ett enormt utbud av organisationer, föreningar och rörelser att engagera sig i, varför dagens föreningsmänniska är allt mer kräsen när hon gör sina val. Man väger sitt engagemang (ofta värderat i den tid man är villig att satsa) mot de fördelar och emotionella värden som engagemanget kan väntas ge. Och om föreningen ej förmår att leva upp till de förväntade fördelarna, eller om man inte snabbt ser resultat av det engagemang man lägger ned, lämnar man föreningen för att söka sig någon annanstans. Detta har man även sett då rörelser som erbjuder en snabb feedback på sitt engagemang (som fadderbarnsrörelser, soppkök och Stadsmissionen) går framåt medan rörelser vars engagemang ger resultat först i flera led senare eller där medlemmarna upplever att det inte finns en närhet till resultatet har svårare att attrahera människor. Med detta uttryck avser framtidsforskarna den enorma ökning av möjligheter inom alla områden som dagens människor kan välja mellan, jämfört med utbudet för tidigare generationer. Generellt sett har människors förväntningar på livet ökat kraftigt under de senaste decennierna

34 Några reflektioner, forts
Den så kallade ”möjlighetsexplosionen” gör att vi förväntar oss allt mer av de aktiviteter vi väljer att lägga vår tid på Aktiviteten skall ge oss någon form av upplevelse I dagsläget står förenings-Sverige inför stora utmaningar. Engagemanget och entusiasmen bland människorna finns kvar, men ser annorlunda ut och tar sig andra uttryck. Generellt sett har människors förväntningar på livet ökat kraftigt under de senaste decennierna. Den så kallade ”möjlighetsexplosionen” gör att vi förväntar oss allt mer av de aktiviteter vi väljer att lägga vår tid på och även att aktiviteten skall ge oss någon form av upplevelse. På det ideella området finns det idag ett enormt utbud av organisationer, föreningar och rörelser att engagera sig i, varför dagens föreningsmänniska är allt mer kräsen när hon gör sina val. Man väger sitt engagemang (ofta värderat i den tid man är villig att satsa) mot de fördelar och emotionella värden som engagemanget kan väntas ge. Och om föreningen ej förmår att leva upp till de förväntade fördelarna, eller om man inte snabbt ser resultat av det engagemang man lägger ned, lämnar man föreningen för att söka sig någon annanstans. Detta har man även sett då rörelser som erbjuder en snabb feedback på sitt engagemang (som fadderbarnsrörelser, soppkök och Stadsmissionen) går framåt medan rörelser vars engagemang ger resultat först i flera led senare eller där medlemmarna upplever att det inte finns en närhet till resultatet har svårare att attrahera människor. Med detta uttryck avser framtidsforskarna den enorma ökning av möjligheter inom alla områden som dagens människor kan välja mellan, jämfört med utbudet för tidigare generationer.

35 Alla tio DG i Sverige och Lettland
Vision 2020 Alla tio DG i Sverige och Lettland har enats om Vision 2020

36 2. Rotary är en attraktiv mötesplats för yrkesverksamma
VISION 2020 Rotary är ett vitalt, välsett och attraktivt yrkesnätverk, som gör humanitära insatser och verkar för fred Mål 1. Polio är utrotat 2. Rotary är en attraktiv mötesplats för yrkesverksamma 3. Rotary är mer synligt i samhället 4. Minskad intern byråkrati 5. Flexibla arbets- och mötesformer 6. Ingen analfabetism i åldersgruppen år Vårt nästa stora globala projekt!

37 1. Polio är utrotat Förklaring till målet
Alla svenska klubbar stöttar PolioPlus-kampanjen aktivt för att matcha Bill & Melinda Gates´ Foundations donation på 2,5 miljarder SEK. I Sverige behöver Rotary samla in 35 miljoner SEK (ca 1200 SEK/ medlem) fram till 2012. Rotarys mål i hela världen är 1,5 miljarder SEK. Medel för genomförandet Samtliga svenska klubbar är aktiva i insamlingskampanjer. Samverkan mellan klubbar och distrikt behövs

38 2. Rotary är en attraktiv mötesplats för yrkesverksamma
Förklaring till målet Sänka genomsnittsåldern från 61 år till 55 år Nya medlemmar i årsåldern Medel för genomförandet Medvetna kampanjer riktade särskilt till unga människor så att Rotary blir starkt förankrat i samhället med medlemmar av båda könen, olika yrken, åldrar och etnicitet. Ta tillvara kontaktnät som utvecklats i Rotarys ungdoms- och stipendieverksamhet. Utveckla RYLA och marknadsför ”social networking”. Extern utåtriktad webbplats för unga och anpassad i tiden

39 3. Rotary är mer synligt i samhället
Förklaring till målet Rotarys projekt och verksamheter får klart ökad massmedial uppmärksamhet Medel för genomförandet Öppenhet och professionell attityd gentemot lokala och nationella medier. Utbildningsinsatser gentemot informations- och PR-ansvariga på klubb- och distriktsnivå. ”Bättre paketering av våra produkter”. Projektredovisning genom samverkan ger massmedial uppmärksamhet. Samverkan i kampanjer Skapa kanaler för insamlingsmedel till Rotary Foundation

40 4. Minskad intern byråkrati
Förklaring till målet Den interna byråkratin inom Rotary inklusive kommunikationen mellan klubbar, distrikt och RI är effektiviserad. Medlems- och klubbinformation är integrerad i RI:s system. Effekten blir att fler projekt kan genomföras. ”Future Vision Plan” inom Rotary Foundation integreras i effektiviseringsarbetet. Handläggningstiderna förkortas. Medel för genomförandet Föreslå förbättrade rutiner inom Rotary International och Rotary Foundation på högsta nivå. Utnyttja modern teknik för snabbare kommunikation och effektivare beslut.

41 5. Flexibla arbets- och mötesformer
Förklaring till målet Den datoriserade medlems- och klubbinformationen är utvecklad, vilket skapar nya plattformar för enkel kommunikation mellan medlemmarna Nya former för klubbmöten är anpassade för en ny rotarygeneration Medel för genomförandet Distrikten gemensamt verkar aktivt för en dialog med RI om IT- integrationsfrågorna Gemensam utbildningsplan med tillhörande utbildningsmaterial utarbetas Nya mötesformer prövas i klubbarna

42 6. Ingen analfabetism i åldersgruppen 10 - 15 år
Vårt nästa stora globala projek7 Förklaring till målet Rotarys nästa stora satsning efter PolioPlus har målet att utplåna analfabetismen. Ett stort globalt projekt inriktas i första hand på åldersgruppen 10 – 15 år.  Medel för genomförandet De svenska distrikten är pådrivande i det globala projektet. Satsning på modern pedagogik. IT är ett betydande inslag i form av e-learning m.m.

43 Största hotet mot Rotary är?
Medlemmarna själva och vår organisation Vi har Rotary i våra händer!!

44

45

46 Julkampanj 2009 Polovaccin 200 doser Polovaccin 48 doser Lös dina sista julklappsinköp inom loppet av några minuter Gör världen lite bättre, köp dina julklappar på unicef.se

47 PostkodLotteriet Vår vision - en bättre värld
Öppen, riksomfattande och verksam i Sverige Etablerad och känd Verkar på ett trovärdigt sätt inom sitt område Är medlem i FRII och innehar ett s.k. 90-konto

48 Samarbete ger ökad styrka och större engagemang Ensam är stark

49 och tillsammans arbeta hårt för att anpassa Rotary till framtiden
Vi måste vara stolta och tillsammans arbeta hårt för att anpassa Rotary till framtiden

50 The most pathetic person in the world is someone who has sight, but has no vision.
Den mest patetiska personen i världen är den som har insikt men inga visioner. Helen Keller föddes den 27 juni 1880 och dog den 1 juni amerikansk författare och föreläsare, helt blind och döv vid två års ålder.

51 Vision without action is a dream
Action without vision is simply passing the time Action with Vision is making a positive difference

52 Tack för mig!

53

54 Hur kommer Rotary att se ut
om 10 år? Gruppdiskussion jan med de tillträdande distriktsguvernörerna baserad på RI:s strategiska plan

55 Hur kommer Rotary att se ut om 10 år?
Medlemsantalet växer betydligt kanske upp till två miljoner Medlemmarna blir yngre och mera mångfaldiga Kvinnor utgöra hälften av medlemsantalet Den första kvinnan varit RI-president Rotary måste hjälpa till att utrota polio senast år Gruppdiskussion jan 2009 med de tillträdande distriktsguvernörerna baserad på RI:s strategiska plan

56 Hur kommer Rotary att se ut om 10 år?
fortsättning Locka till sig yngre medlemmar genom nya mötesformer Fortsatt fokus på områdena vatten, hälsa och hunger samt läs- och skrivkunnighet Rotarys höga etiska standarder borde genomsyra alla samhällets aspekter Mer engagemang i världsfreden - göra mer känt för sitt arbete för att förbättra miljön Gruppdiskussion jan 2009 med de tillträdande distriktsguvernörerna baserad på RI:s strategiska plan

57 Hur kommer Rotary att se ut om 10 år?
fortsättning Förbättra Rotarys globala offentliga image Få Rotary att bli känt som det bästa networking- alternativet för företag Ta emot fler klubbar med nya generationer Tillåta familjemedlemskap Öka samarbetet med världsregeringar, när det gäller humanitära mål Få se Rotary vinna Nobels fredspris Gruppdiskussion jan 2009 med de tillträdande distriktsguvernörerna baserad på RI:s strategiska plan

58

59 Det beror på vart du ska, svarade katten. Det vet jag inte, sa Alice.
Alice har just har träffat Cheshirekatten, som hon frågar om vägen Det beror på vart du ska, svarade katten. Det vet jag inte, sa Alice. Ja, då kan det kvitta vilken väg du går, svarade katten snabbt.” Ur Alice i Underlandet, Lewis Carroll

60 Varje gång jag har förberett en drabbning har jag tvingats att erkänna att planer är lönlösa – men planeringen är oundgänglig Dwight D. Eisenhower

61

62 Vad kan Rotary erbjuda?


Ladda ner ppt "Distriktskonferens - D2250"

Liknande presentationer


Google-annonser