Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning Eskilstuna Maj 2007 Kent Thuresson SU/Mölndal

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning Eskilstuna Maj 2007 Kent Thuresson SU/Mölndal"— Presentationens avskrift:

1 Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning Eskilstuna Maj 2007 Kent Thuresson SU/Mölndal

2 Innehåll  Normalt åldrande  Nedsatt uppmärksamhet och koncentration  Dysexekutivt syndrom  Prematurt åldrande  Demens  Behandling av demens

3 Normalt åldrande

4 Åldrar  Biologisk ålder Utgör ett mått på hur en individ fungerar fysiologiskt  Psykologisk ålder Anger en persons förmåga att anpassa sig till sin miljö och förändringar till denna. Den psykologiska åldern mäter i sin tur intelligens, minne, inlärningsförmåga och personlighet  Sociala åldern Är en människas kontakter med andra människor och dennes positioner i samhället som helhet och i grupp.

5 Typer av åldrande  Primärt åldrande -svårt påverka  Sekundärt åldrande -påverkbart

6 Vad är normalt åldrande  Beteendet förlångsammas  Reaktionstiden ökar  Glömska  Svårare hitta namn  Minnesstörningar  Svårare att hitta ord  Minskad respons eller minskad vakenhet

7 Vad är normalt åldrande  Personlighetsförändringar  Minskad drift  Minskat intresse för nyheter  Rutiner blir viktiga  Bunden vid en struktur  Övrigt  Sämre sinnesfunktioner  Infektionsrisken ökar  Inkontinens  Minskad sömn

8 Åldrande och motorik störningar  Svårare att titta uppåt  Svagare muskelkraft  Ataxi  Gångstörningar, postural flexion  Balansproblem  Tremor  Ökat muskulär tonus spec. i benen  Orofacial dyskinesi  Minskad spontan motorik  Arm svängning  Dysartri

9 Åldrande effekter  Fysiska  Dålig hud pga av nedsatt rörlighet  Ökad risk för skador pga glömska  Ändrat näringsintag pga dåligt matintag  Funktionell  Nedsatt mobilitet  Svårighet att klara sig själv  Emotionell  Utbrott av ilska eller skrikande  Bestående ångest  Beteende  Kissa offentligt  Promenera osäkert  Upprepande skrikande   Socialt  Olämplig sexuell aktivitet  Försämrade familjs relationer  Omgivnings faktorer  Svårighet att hitta  Springa på tex dörrkarmar pga av perceptions störningar  Annat  Svårighet att sköta sin ekonomi

10 Orsaker till minnesstörning  Normal glömska  Lindrig minnesstörning  Stress, oro, sömnstörning, utbrändhet  Annan sjukdom i hjärnan (infektion, tumör)  Förvirringstillstånd  Demenssjukdom  Alzheimers sjukdom  Vaskulär demens  Depression

11 Meningsfullt åldrande  Relationer  Engagemang  Meningsfullhet i vardagen  Fysisk förmåga  Psykisk förmåga  Emotionellt

12 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration

13  Förekommer vid  Depression  Mani  Ångest  Schizofreni  DAMP  Påverkar  Att klara skolan  Att klara arbetet  Att klara den sociala vardagen  Ta in information

14 Depression som del i demens  Kan leda till  Stress  Kognitiv svikt  Fysiologiska  effekter  Förstärkning av symtom  Hypoteser  Kan vara ett förtecken till demens  Depressionen synliggör demens symtomen  Depression leder till skada av hippocampus pga glucocorticoid kaskaden

15 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration  Förekommer vid  Skalltrauma  Cerebralpares  Epilepsi  Medför  Påverkan på sociala färdigheter

16 Dysexekutivt syndrom

17 Dysexekutivt syndrom hos ungdomar och unga vuxna med ryggmärgsbråck och shunt kvarstår i vuxen ålder enligt Sven Mattsson, med dr, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Symtom  Dåligt minne  Svårt att se konsekvenser  Svag initiativförmåga  Effekter  Uteblir från kontroller  Glömmer ta medicinen  Glömmer katetrisera  Ringer samma dag som katetrar eller medicinen är slut Orsaken  Är inte helt känd

18 Dysexekutivt syndrom vid hydrocefalus  Symtom  Beteende störningar av social och kognitiv karaktär  Inlärningssvårigheter  Förekommer hos  Barn/ungdomar med hydrocefalus  Hos vuxna individer med låg tycks hydrocefalus  Beskrivits av  Iddon och medarbetare (1997) som dysexekutivt syndrom

19  Orsak  Traumatisk hjärnskada  Symtom  Dåligt korttidsminne  Fatigue och ökad stresskänslighet  Dålig  koncentration  Svårt  starta upp  Kognitiv  långsamhet  Post traumatisk encephalopati

20 Post traumatisk encephalopati  Svårt upptäcka pga  Förvillande faktorer  Svårt att tolka  Dålig information  Svårt att konstatera  Behandling  Allmänt omhändertagande  Physiostigming  Donezepin

21 Prematurt åldrande

22 The big four  Hjärt sjukdom  Cancer  Diabetes  Alzheimer’s sjukdom

23 Prematurt åldrande  Genetiska syndrom  Downs syndrom  Cockaynes syndrom  Progeria hos barn (Hutchinson-Gilfords syndrom)  Progeria hos vuxna (Werners syndrom)  Cutis laxa (Ehlers-Danlos syndrome)  Ärftlighet

24 Demens hos personer med Downs syndrom  Frekvens vid Downs syndrom  år 6-8 %  år %  60 år 70 %  Frekvens i normalpopulation  år 1%  år3%  år6%  år 11%  år 21%

25  DOWN'S SYNDROME

26 Debut symtom vid Down demens  Diffusa symtom som irritabilitet  Minnesstörning  Språkfunktionsförsämri ng, svårt hitta ord  Talrubbningar  Emotionella störningar  Spatiala störningar  Störd nattsömn

27 Nästa fas vid Down demens  Förlust av orientering  Amnesia, minnessvaghet  Talrubbning  Dyspraxi, svårighet utföra koordinerade rörelser  Agnosi, oförmåga känna igen med känseln, synen, hörseln  Aphasi  Ökad muskeltonus

28 Slut fas vid Down demens  Apraxi, oförmåga att trots behållen rörlighet rätt utföra vissa rörelser eller använda saker  Aggressivitet  Kommunikationen försämras  Epilepsi  Infektionsrisk  Förlorar basala funktioner, inkontinens  Minskad muskelmassa  Cerebrala katastrofer  Liggsår

29 Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom  De har tidigare debut  De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer tidigare än symtomen  Sjukdomsprocessen kanske, lite kortare än normalt  Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser  Kan observeras tack vare epilepsi debut  Visuspatsiala problem uppstår  Försämrat språk  Ökad förekomst av stereotypier  Inaktivt och apati  Personlighetsförändring  Livliga reflexer

30 Omvårdnads behovet Klarar sig mycket själv Behöver tillsyn och stöttning Måste ha helhetsvård

31 Medicinska orsaker associerade med prematurt åldrande  Diabetes mellitus  Ateroskleros  Hypertension  Dyspne/apnea  Tetraplegi  Gravt förståndshandikapp  Epilepsi  Skallskada

32 Landau-Kleffners syndrom  Alternativa namn Förvärvad epileptisk språkstörning  Debut Oftast i tidig förskoleålder. Sällan i skolåldern  Förekomst Sällsynt < 10 per år Fler pojkar än flickor tycks drabbas.  Orsak Avvikande elektrofysiologisk aktivitet i hjärnan Oförmåga att uppfatta talat språk på rätt sätt

33 Landau-Kleffners syndrom  Symtom  Barnet förlorar plötsligt eller gradvis, under relativt kort tid, sitt talspråk samt förmågan att förstå talat språk (ordförståelse).  Debut av epileptogen eller annan patologisk (sjuklig) EEG-aktivitet (ofta tydligast märkbar under sömn), med eller utan klinisk epilepsi.  Kan komma som plötslig och periodvis, oförmåga att förstå vad omgivningen säger  Vid det första insjuknandet men även upp till månader därefter, förvirringstillstånd eller autism liknande symtom.

34 Landau-Kleffners syndrom  Differentialdiagnoser  Hörselskada (hörseltesterna är normala)  Autism (dessa symtom går över)  Progressiv hjärnsjukdom

35 Landau-Kleffners syndrom  Behandling/åtgärder  Medicinskt  Epilepsi medicin tveksam effekt  Kortison  Speciell kirurgi  Övrig  Logoped  Teckenspråk  Information  Prognos  Vissa blir friska eller bättre  50 % kanske får kvarstående symtom  Dysphasi  Inlärningsproblem  Beteende problem  Sällan epilepsi i vuxenålder

36 Livsstil relaterat till prematurt åldrande  Alkolism  Fysisk inaktivitet  Bristfällig kost  Rökning orsakar  Cancer  Hjärtsjukdom  Impotens  Sänkt IQ  En studie i Skottland  Såg hos personer som testades vid 11 års ålder och sedan vid 64 år att rökare var sämre i 5 test än icke rökare  Dr Lawrence Whalley University of Aberdeen

37 Demens

38 Frekvens demens hos förståndshandikappade  2-3 % hos äldre än 40 år hos samtliga förståndshandikappade  Av dessa utgör ca 60 % personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimers symtomatologi

39 Demens specifika kriterier  Försämrad allmänfunktion jämfört med tidigare  Varaktighet 6 månader  Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande)  Närminnet  Långtidsminne  Kognitiv försämring  Försämrat omdöme och tänkande  Minskad uppmärksamhet på omgivningen  Skilj ut konfusion  Beteendestörningar  Sömnstörningar  Irritabilitet, aggressivitet  Förlust av intressen och initiativtagande  Ändrade rutiner  Rädsla  Labilitet  Minskad emotionell kontroll  Labilitet  Irritabilitet  Apati

40 Demens specifika kriterier  Minskad motivation  Sitter stilla  Inte intresserad  Aphasi  Hittar inte ord.  Förstår inte ord  Språkförsämring  Sluddrighet  Försämrad social funktion  Försnävade sociala aktiviteter  Apraxia  Kan inte ta på sig kläder, borsta tänder  Agnosi  Förstår inte innebörden av att använda föremål, gester, tal

41 Kognitiv försämring leder till problem inom  Minne  Uppmärksamhet  Exekutiva funktioner  Övrigt

42 Minnesförändringar  Man kan lägga märke till om personen t.ex.  Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person  Inte kommer ihåg vad han lägger saker  Inte vet vad anhöriga är  Glömmer sociala aktiviteter  Inte vet var anhöriga är  Inte kan beskriva sin dag  Glömmer namn  Inte hittar i kända omgivningar  Behöver påminnas för att få saker gjort

43 Uppmärksamheten  Förmågan att upptäcka en stimuli  Behålla uppmärksamheten under en lång tid  Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli  Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli

44 Exekutiva funktioner  Att kunna komma ihåg det viktigaste  Svårt lösa problem som kräver tidigare erfarenhet  Svårighet att lösa problem där lösningen inte är uppenbar  Planeringsförmågan nedsatt  Att minnas det man planerar  Initiativförmåga  Lust och vilja  Reglera uppmärksamheten  De exekutiva funktionerna anses vara lokaliserade i hjärnans frontala delar och inkluderar högre kognitiva processer som t.ex. impulskontroll, planering, samt olika minnesfunktioner.

45 Övriga symtom  Tanke störningar  Personlighets förändringar  Beteende störningar  Psykiatriska problem  Spatial desorientering  ADL problem  Motoriska problem  Fysiska problem

46 Tankestörningar leder till  Dålig selektiv uppmärksamhet  Bristande sammanhang i tankarna  Dålig verklighetsanknytning  Bisarrt innehåll i tankarna  Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer)  Oförmåga att följa ett resonemang på ett sätt som är begripligt för andra

47 Personlighetsförändring  Aggressivitet  Omdömeslöshet  Misstänksamhet  Känslomässig avflackning  Oföretagsam, apati, inaktivitet  Nedsatt vitalitet  Bristande energi  Bristande insikt  Trötthet  Förlångsamning

48 Beteendesymtom  Behov av mer stöd  Förlångsammad motorik   ”Hoare”  Misstänksamhet  Ätstörningar  Ökade stereotypa beteenden  Vandrande  Försöker lämna hemmet

49 Psykiska symtom  Depression Minskade affekter Förlångsammad motorik Övergående gråtattacker  Ångest  Hallucinationer  Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln)  Paranoida symtom  Illusioner  Misstänksamhet  Fantasier  Emotionell labilitet  Konfusion  Desorientering

50 Spatsial desorientering  Kan inte skilja på dag och natt  Hittar inte till rummet  Svårt skilja höger vänster  Svårare sätta ihop saker

51 ADL problem  Laga mat  Sköta hygienen  Klä sig  Ringa  Socialt

52 Motoriska fysikaliska symtom  Vid måttlig demens  Palmomental reflex  Superficiala reflexer t.ex. snout och glabella reflex  Ändrad muskeltonus tonus och bradykines  Mer utvecklad demens  Ökad muskeltonus spec. i arm flexorer  Myoklonier  Svårighet med att titta uppåt  Sen effekter  Sugreflexer och gripreflexer tillkommer  Palmomental reflexen försvinner  Urininkoninens  Hemiparesis  Hemianopsi

53 Fysiska symtom  Epilepsi  Gångstörningar  Minskad muskulatur  Hud  Hyperreflexibilitet  Förstoppning  Viktnedgång  Urinvägar

54 Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos  Utreda differential diagnoser  Behandla tilläggsdiagnoser  Ge en förståelse för den aktuella problematiken  Erbjuda rätt behandling  Erbjuda rätt vårdmiljö/boende  Hitta rätt nivå för patienten  Försöka förebygga riskfaktorer  Erbjuda en förståelse för problematiken

55 Vad är speciellt vid utvecklingsstörning och demens  Heterogen grupp  Personen kan inte själv rapportera  Symtomen är inte så tydliga  Måste ofta gå på ADL symtom  Gravt förståndshandikapp är svär att värdera  Det finns inga bra skattningsinstrument  Medverkar dåligt  Har ofta avvikande beteende frånbörjan

56 Utredning  Sjukhistoria  Medicinsk och psykiatrisk bedömning  Arbetsterapeut bedömning  Neuropsykologiska test  Skattnings formulär  Frågeformulär  Psykometriska test  Fysikaliska undersökningar  Blod och liquorprover  Globala bedömningar

57 Differentialdiagnoser vid demens  Hypotyreos och hyoparatyroidism  Sinnesdefekter (syn, hörsel)  Folatbrist och B-12 brist  Mediciner  Sockerrubbningar  Depression  Konfusion  Apnea  Infektioner (borelia, HIV, lues)  Vaskulära orsaker  Hjärtproblem  Understimulering, social depravation  Mag tarm problem  Urinvägsproblem

58 Behandling av demens

59 Hur behandla

60 Omvårdnad  Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, klä sig, duscha  Undvik förändringar i miljön  Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår  Ha tålamod  Vägled  Enkelt språk  Var observant

61 Behandling enligt The Arc  Försök bevara de färdigheter som ger personen värdighet t.ex. att kunna äta själv, sköta hygienen och inte lära in nya färdigheter  Undvik förändringar i de dagliga rutinerna  Underlätta att eventuella förändringar i vardagen inte blir till hinder  Förenkla rutinerna så man undviker ångest och frustration  Använda tålamod och vägledning, ha enkla krav, var allmänt hjälpande  Återförsäkra och lugna patienten varje dag

62 Behandling enligt The Arc  Visa att man bryr sig genom att använda en låg röst och att genom beröring skapa trygghet  Tillhandahåll en familjär och trygg omgivning och ge en tätare kontakt till personen för att undvika konfusion och desorientering  Anpassa de dagliga aktiviterna efter personens ADL-förmåga  Undvik toalettolyckor genom ha toalett rutiner  Ge personen tillräckligt att dricka och äta

63 Behandling enligt The Arc  Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, ha ett dags schema, namnge personerna som är kring patienten.  Pressa inte personen för hårt för att få denne tillbaka till ”verkligheten”, men undvik samtidigt att förstärka inbillning.  Försök behålla den nuvarande självständigheten genom att öka personalinsatsen, ledningen, tillgängligheten och närheten.  Undvik onödig medicinering

64 Medicinsk behandling Kolinesteras hämmare Exelon (Rivastigmin) Reminyl (Galantamin) Aricept (Donepezil)

65 Medicinsk behandling NMDA-antagonist  Ebixa (Memantin) NMDA receptorn är viktig för exitatorisk transmission, bindning av glutamate och glycine aktiverar

66 Medicinsk behandling Framtida  Sjukdomsbromsande  Propentofylin sägs skydda nervceller i hjärnan från att skadas och minskar hastigheten på sjukdomsförloppet. Det påverkar gliaceller i hjärnan som man tror är inblandade i bildningen av det skadliga plack som bildas vid Alzheimers sjukdom.  Anti amyloid läkemedel efter vaccination med antikroppar har hos råttor uppvisats lägre halter amyloidi hjärnan och bättre minnesförmåga  Regenerativa nervcells återskapande  Tillväxtfaktorer  Profylaktisk behandling  Antioxidanter (vitamin E och C, selen)  Anti inflammatoriska ämnen  Födoämnen

67 Behandla tilläggs diagnoser  Psykiatrisk sjukdom  Depressioner  Psykoser  Ångest Uppföljning Mycket viktigt  Somatisk sjukdom  Epilepsi  Diabetes  Högt blodtryck

68 Vård i livets slutskede Boende Omvårdnad Sjukvård Anhöriga

69 Vård i livets slutskede  Socialt Närhet Trygghet Omsorgsanda  Psykiatriskt Kunskap Närhet  Somatiskt Kunskap Närhet  Omvårdnad  Boende Anpassat  Sjukvård Tillgänglig

70 Tack Från Kent Thuresson


Ladda ner ppt "Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning Eskilstuna Maj 2007 Kent Thuresson SU/Mölndal"

Liknande presentationer


Google-annonser