Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Framtidens lärare Egna erfarenheter – den egna praktiken Forskningslitteratur, aktuell och relevant forskning OCH HUR GÖR MAN DÅ? • Learning study light.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Framtidens lärare Egna erfarenheter – den egna praktiken Forskningslitteratur, aktuell och relevant forskning OCH HUR GÖR MAN DÅ? • Learning study light."— Presentationens avskrift:

1 Framtidens lärare Egna erfarenheter – den egna praktiken Forskningslitteratur, aktuell och relevant forskning OCH HUR GÖR MAN DÅ? • Learning study light • Läsande måste vara en naturlig del av arbetsuppgifterna • Litteraturen måste utgå från problem på fältet (igenkänning) • Måste vara en merit att skriva • Skapa ett sug efter att söka forskarutbildning • En tydlig strategi för forskarutbildade lärare i verksamheten

2 SKOLPROBLEM - DIAGNOSER •Dyslexi: mellan 5 – 10 % (Sterner & Lundberg, 2002) •Dyskalkyli: drygt 6 % (Shalev & Gross-Tsurs, 1998) •Elever med ADHD: 3-7 % (Young, Levy, Martin & Hay, 2009) •Anorexi/bulimi ätstörningar: 2,5 -14 % (beroende på def. Gustafsson, 2010) •Tvångssyndrom: 2-3 % (APA. DSM-IV-TR, 2000). •Social fobi: Ca 13 % av befolkningen (Mörberg, 2006) •Aspergers syndrom: minst 1 % av ungdomarna (Gillberg, 1997) •Touretts syndrom: ca 2 % av alla ungdomar (Comings, 1999) •Bipolär sjukdom: Knappt 1 % (Costello, Angold, Burns, Erkanli, Stangl &Tweed, 1996) •M.m, m.m. I ICD 10 finns under rubriken ”psykiska sjukdomar syndrom samt beteendestörningar” ytterligare ett drygt 30-tal diagnoser. •Barn med missbrukande föräldrar: % (Rädda barnen, 2007) •Barn som ”lever fattigt”: drygt 13 % (Rädda barnen, 2007) Diffusa gränser. Stor överlappning (”Samsjuklighet” )

3 • Många barn får sin diagnos först när de börjar skolan. ”barnen blev handikappade först i skolstarten, six-hour retarded children” (Hjörne, Säljö. 2008) • Mängden diagnoser har ökat starkt, men själva förändringstakten och rörligheten har också ökat. (Hallerstedt s 36) • En diagnos föds, gör karriär och dör (Hjörne, Säljö. 2008) DIAGNOSEN

4 Alla är olika trots samma diagnos (Karin Johannisson i Lärarnas nyheter) •DSM 5 byggs på med fler diagnoser och olika nivåer (lätt, medel, tung). Fler kommer att platsa i vissa diagnoser (de flesta kan någon gång under sitt liv anses ha diagnosen lätt depression) •Risk att vi krymper normaliteten genom att lägga till fler diagnoser. •Nedstämdhet, rastlöshet, brist på koncentration, blyghet, sorg och kriser är naturliga delar av att vara människa. •Medikalisering riskerar att skapa sårbara individer som riskerar att inte kunna hantera dessa tillstånd •Barn från underprivilegierade områden ges i högre grad diagnoser

5 DYSKALKYLI •”Som vi ser det måste man säga att det ännu inte finns någon tillräckligt skarp definition av dyskalkyli och inte heller tillräckligt skarpa mätinstrument som gör det möjligt att i enskilda fall säkert avgöra om det är frågan om dyskalkyli” (s. 19. Lundberg & Sterner, Dyskalkyli - finns det?) •Det är dock mycket forskarna inte vet (Ingvar Lundberg i den svenska forskarportalen forskning.se). –För att kunna uttala sig om hur vanligt det är måste man ha skarpa diagnostiska instrument. Och det har man inte. –Forskningen om dyskalkylins genetik har inte alls kommit så långt som när det gäller dyslexi. –Man skulle gärna vilja kunna identifiera barn i riskzonen tidigt med neurovetenskapliga metoder, men det kan man inte. –Om man kunde lägga upp välfungerande specialpedagogiska insatser för elever med dyskalkyli, vore det värdefullt att kunna bedöma effekten av insatserna med neurovetenskaplig metodik. Men det kan vi inte heller. •”Men så länge som [dyskalkyli-] begreppet inte kunde bestämmas vid denna [forsknigs-] genomgång, finns heller inga goda vetenskapliga grunder för att använda dyskalkylibegreppet i [skol-] praktiken” (s Sjöberg, 2006)

6 Måste man förhålla sig till dyskalkylibegreppet? Ja, för att elever som inte uppnår en godkänd nivå i matematik är ett av skolans största problemområde - man söker man söker ”enkla förklaringar” Det finns en stor risk för feldiagnostisering och att resurser satsa fel Ja, det finns verkligen ett antal elever har stora problem med att lära sig matematik Dessa elever skulle kanske vara hjälpt av en diagnos och av speciella pedagogiska insatser Det är möjligt att man kan hjälpa dessa elever bättre genom att inte ge dem någon diagnos och därmed synliggöra något som bara gör problemet värre. Solvang Diagnostisering är till nackdel för eleven men till fördel för skolsystemet som inte behöver förändra sitt arbetssätt eftersom misslyckanden ses som en konsekvens av elevens brister Skrtic 1995 Det är möjligt att man kan hjälpa dessa elever bättre genom att inte ge dem någon diagnos och därmed synliggöra något som bara gör problemet värre. Solvang Diagnostisering är till nackdel för eleven men till fördel för skolsystemet som inte behöver förändra sitt arbetssätt eftersom misslyckanden ses som en konsekvens av elevens brister Skrtic percent of the children who are classified as learning-disabled should not have been Farnham- Diggory 1992 Nearly 1 million children potentially misdiagnosed with ADHD Elder, barn felaktigt placerad i särskola Skolinspektionen percent of the children who are classified as learning-disabled should not have been Farnham- Diggory 1992 Nearly 1 million children potentially misdiagnosed with ADHD Elder, barn felaktigt placerad i särskola Skolinspektionen 2011 Ja, för att det finns minst 46 företag/konsulter som utreder dyskalkyli

7 SYNEN PÅ INTELLIGENS Self-Theories, (Dweck 2000), Mindset, (Dweck 2006) Statisk (entity theory), den intelligens man föds med. Finns en skarp gräns för vad eleven kan uppnå. Dynamisk (incremental theory), intelligensen kan utvecklas genom ansträngning. –Performence goals: Strävar efter positiva omdömen om sin förmåga samt undvika negativa omdömen. Eleven vill framstå som smart och undvika att framstå som dum. Eleverna väljer att arbeta med lätta uppgifter och de vill undvika misstag. –Learning goals: Eleven vill öka sin förmåga/kompetens och strävar efter lära nya saker, att behärska nya saker – alltså en önskan att bli smartare.

8 ”Inkludering” och ”exkludering”. • Vet vi vad det är? Otydlig definition och skilda innebörder (Carlsson & Nilholm, 2004) • Tvetydiga resultat, dock små men positiva fördelar med inkludering d = 0,28 (Enligt Cohen, 1988 är d = 0,20 att räkna som en liten effekt, d = 0,50 som en mediumeffekt och d = 0,80 som en stor effekt) • Rektorer och lärare för olika diskurser om inkludering. Information till hemmet • Vad är kvalité, vad vill föräldrarna (och eleverna)veta under ett utvecklingssamtal? Tidsanvändning • Nästan 30 % av matematiklektionerna riskeras att överföras till andra aktiviteter och vissa elever har en mycket låg verkningsgrad under lektionerna. • Vi behöver dock inte mer time on task (TOT) om inlärningen inte är positiv (Hattie, 2009) • Huvuddelen av det som lärs ut på timmarna känner redan eleverna till (Nuthall, 2005) och Yari´s (2000) hävdar att elever tillbringar 85 % av undervisningstiden till att lyssna på läraren, detta gör det svårare att engagera eleverna. • Vid videostudier av USA:s bästa lärare var det slående hur aktiv de var i lektionerna – det rådde inget tvivel om vem som hade kontrollen i klassrummet (Hattie, 2009).


Ladda ner ppt "Framtidens lärare Egna erfarenheter – den egna praktiken Forskningslitteratur, aktuell och relevant forskning OCH HUR GÖR MAN DÅ? • Learning study light."

Liknande presentationer


Google-annonser