Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg 7.10.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg 7.10."— Presentationens avskrift:

1 Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg 7.10

2 Mediekritik, presentationer  9.10 Jenni, Fredrika  Malin, Lena  Helena, Anna  6.11 Veera, Veronika  Ronja,  Sissel, Johanna  9.10 Elisa, Katharina  Nora, Michaela  Mats, Fredrik  6.11 Elin, Linn  Jenny, Lisen  20.11

3 Vad är forskning?  Systematisk insamling och analys av fakta  Kombination av observation och teori som kumulativt ökar vår kunskap om världen  Tolkning av betydelser som bidrar till att förstå olika fenomen  Problemlösning/detektivarbete  En diskurs bland många som har anspråk på att definiera vad som är kunskap  Ett sätt att gestalta världen (jfr. konst)

4 Avsikten med forskning  Förklara  Naturvetenskapligt  objektivitet, replikerbarhet, generalisering  Förstå  Humaniora, samhällsvetenskaper  Förmedling, tolkning

5 Medieforskning  Förhållandevis ungt som (eget) forskningsområde  Tidiga mediestudierna gjordes av sociologer, socialpsykologer och statsvetare  Det första PhD-programmet i USA under andra världskriget  Intresserade av mediernas effekter  Inslag av teknologisk determinism  Rötter i: filosofi, psykologi, biologi, lingvistik och sociologi

6 Några teorier  Injektionsnålen/magic bullet  Uses and gratifications  Agenda setting  Adoption of Innovation  Diffusion of Information

7 Medieforskning i Finland (Viestintätutkimuksen nykytila Suomessa)  Forskning utförs förutom av universitet också av mediebolag, forskningsinstitutioner, forskningsrapporter från statsförvaltningen.  Forskningsrapporter och faktaböcker.  Under åren ca 1500 publikationer (inklusive avhandlingar)  Flest undersökningar från Jyväskylä, Helsingfors och Tammerfors  Medelstora är Vasa, Åbo och Lappland  Helsingfors, Tammerfors och Jyväskylä har också egna forskningsinstitut

8 Finansiering  Universitetens basfinansiering  Teknologibaserad/produktutveckling: Nokia, Tekes  Finlands Akademi, Suomen kulttuurirahasto  Helsingin Sanomain säätiö  Jenny & Antti Wihurin säätiö, Koneen säätiö, Alfred Kordelinin rahasto, Emil Aaltosen säätiö  Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland

9

10 Medieforskningen i Finland  Största delen av journalistikforskningen är innehållsbaserad (56,8 %)  Det journalistiska arbetet undersöks också mycket (37 %)  Bara lite om visuell journalistik (5,7 %)  Kvalitativ betoning – rädsla för att statistiskt kunnande ska försvinna  Nationellt inriktad; globalisering, medieindustrin, mediesynlighet

11 Innehåll – medietexter  ”media performance”  omger oss överallt  också film, affischer osv  Tre viktiga frågeställningar:  Vad säger medietexterna?  På vilket sätt säger de det?  Varför säger de det?  Medietexterna har ofta många betydelser och står i konflikt med varandra

12 Medierna och deras innehåll  ”vad de erbjuder oss och hur de gör det” (Silverstone 1999)  Texterna och deras påståenden  MEN: studiet av texter ger inte information om hur texter mottas  Vad och hur – dvs. innehåll och uttryck

13 Kvantitativ innehållsanalys  objektiv, systematisk, kvantitativ, manifest material  sampelbaserad  produktionsrutiner --> tid, sida, källa  Innehållsstrukturer (avdelningar o.s.v.)  fokus --> teman, aktörer, objekt, genrer, ursprung

14 Innehållsanalys (content analysis)  Fördel: mer systematisk än många av de kvalitativa metoder som används för analys av innehåll  Lång tradition; textanalys på 1700-talet, propagandaanalys, masskommunikationsforskning på 1950-talet  Mål: att granska hur nyheter, drama reklam och underhållning reflekterar sociala och kulturella frågor, värderingar och fenomen

15 Villkor för tolkningen av medietexter  Kontext  Intertextualitet  Genre

16 Faktorer som påverkar det journalistiska arbetet  Externa faktorer  Samhälle, kultur  Lagar, regler  Utbildning  Interna faktorer  Organisation och rutiner på redaktionen  Värderingar och regler  Maktförhållanden

17 Nyhetskriterierna (Galtung & Ruge The structure of foreign news: The presentation of Congo, Cuba and Cyprus Crisis in four Norweigan Newspapers)  frekvens  tröskel  absolut intensitet  ökning av intensitet  tydlighet  meningsfullhet  kulturell närhet  relevans  enhetlighet  prognosenlighet  tillgång  överraskningsvärde  fåtalighet  motsats till prognoser  kontinuitet  strukturell egenskap  referens till eliter  referens till någonting negativ

18 Lasswell, Lerner & de sola Pool (1952)  Tidsperiod på 60 år, 5 världstidningar  Två olika trender i ledarspråket  Ökande nationalism  Expanderande proletära doktriner  Verkade stöda deras hypotes om att den internationella sociala revolutionen hade bubblat under ytan redan en tid

19 Mediemonitorering  Val, katastrofer - hur mycket, hur mångsidigt (vems röster hörs) - jämförelse mellan medier - vinkling, retorik, källor - täckning av demokratiaspekter - kortvariga - grova  mediekritik  Mänskliga rättigheter och gemensamma problem (rasism, kärnavfall, konfliktlösning) - hur, hur mycket, hur ofta - experter vs. ”vanliga människor” - kontinuerling - grova (trender)  mediekritik

20 GMMP; bakgrund En nyhetsdag i mer än 70 länder 1995, 2000, 2005:  Skapades ursprungligen för den fjärde kvinnokonferensen 1995  Baserat på frivlligt samarbete mellan universitet, journalister m.fl.  Press, radio, tv  1995 utgjorde kvinnorna 43% av dem som presenterade och rapporterade nyheterna och 17% av dem som uppträdde i nyheterna  2000 utgjorde kvinnorna 41% av dem som rapporterade nyheterna men bara 18% av nyhetsaktörerna

21 % of women by region 1995, 2000, 2005

22 Finland 2005: Gender of actors by topic (%)

23 Finland 2005: Gender of actors by function (%)

24 Slogans of change. Three outlooks on Finnish Television Contents (Aslama 2008)  Utgångspunkt i samhällsdiskussionen om tv:s framtid  Tabloidisering, ”dumbing down”, ”enterainiation/viihteellistyminen”  Kvantitet, kvalitet och form  Kvantitet  Det finländska tv-utbudet  Kvalitet  Nyhetsundersökning 2002 och 2003; teman och vinklingar  Program på axeln information-underhållning  Form  hybridprogram

25 Gröna nyhteter (Monika Djerf Pierre, 1996)  Undersöker miljönyheter i svensk tv  Genredefintion: vad är miljöjournalistik  Undersöker berättandet  60-talet: Den speglande miljöjournalistiken  70- och 80-talen: Den kritiskt dokumenterande miljöjournalistiken  90-talet: Den populariserade miljöjournalistiken

26 Personporträttet som mediegenre (Siivonen 2007)  Närläsningsstudie  Definierar personporträtt – vad är de egentligen?  Jämförelse mellan dagstidningar och damtidningar  Jämför också med genrer utanför journalistiken, t.ex. Biografier  Personporträttets roller  Journalistiska aspekter  Genus, hem och arbete  Porträttutlösande faktorer

27 Undersökning av rasism och främlingsfientlighet i finländska massmedier (Camilla Haavisto 2008)  Största artikeltemana  Lagstiftning och myndigheters agerande  Övriga olagligheter utförda av etniska minoriteter  Majoritetsbefolkningens förhållande till minoriteter  Nya flyktinggruppers ankomst  Informativ artikel (bakgrund)  Arbete eller arbetslöshet  Vem talar?  Myndigheter (43 %)  Representant för utl. eller minoritetsgrupp  Andra medier eller mediet självt


Ladda ner ppt "Medieforskning och mediekritik Jaana Hagelberg 7.10."

Liknande presentationer


Google-annonser