Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer."— Presentationens avskrift:

1 Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

2 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 2 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 2 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten

3 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 3 Tre nivåer  Politisk nivå  Tjänstemän  Verksamhet 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 3

4 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 4 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 4 Modell över den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

5 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 5 Tre nivåer – olika uppdrag  Politisk nivå Beskriva inriktning och mål  Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag  Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 5

6 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 6 Tre nivåer – olika uppdrag – samma målbild??  Politisk nivå Beskriva inriktning och mål  Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag  Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 6

7 Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

8 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 8 Landstingets vision  År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

9 Lars Hagberg Landstinget i Örebro

10 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 10 Hälsoekonomi är  Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa  Samhällsekonomiskt perspektiv  ”Intäkterna” är i form av hälsovinster  Värdet för individen av hälsovinst är en viktig del

11 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 11 Hälsoekonomi kan  Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan  Vara underlag för prioriteringsbeslut

12 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 12 Modell för ekonomisk utvärdering Val Program A Program B Kostnad A Kostnad B Konsekvens B Konsekvens A

13 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 13 Innehåll i ekonomisk utvärdering Ökade behandlings- kostnader Hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

14 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 14 Exempel sjukvårdsbehandling OhälsotillståndÅtgärd Ökad livskvalitet Vunna QALY och minskade kostnader

15 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 15 Exempel prevention Tillstånd (med god eller dålig hälsa) Åtgärd Minskad risk för ohälsa Vunna QALY och minskade kostnader

16 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 16 Den etiska plattformen  Människovärdesprincipen  Behovs- och solidaritetsprincipen  Kostnadseffektivitetsprincipen

17 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 17 Kostnadseffektivitetsprincipen  Rimlig relation mellan kostnader och effekt  Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet  Tillämpas endast vid jämförelse av metoder för behandling av samma sjukdom  Underordnad behovs- och solidaritetsprincipen

18 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 18 Tillämpning i praktiken  Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder  Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper  Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex. –individens kostnader –produktionsbortfall –hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst

19 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 19 TLV:s och Socialstyrelsens tillämpning  Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder  Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper  Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex. –individens kostnader –produktionsbortfall –hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst

20 Britt-Marie Brinkmo Landstinget Halland

21 Varför samhällsekonomisk analys om stroke?  I Halland insjuknar ca 900 personer varje år i stroke  Genom bättre behandlingsmetoder överlever allt fler men med nedsatt autonomi eller funktionshinder som följd.  Stroke går att förebygga genom att uppmärksamma riskfaktorerna högt blodtryck, diabetes, rökning och förmaksflimmer  Stroke är en av de sjukdomstillstånd som förväntas öka till följd av ändrade levnadsvanor och ökad medellivslängd.  Var har samhället och individen att vinna genom att färre insjuknar?

22 Sjukhuset i VarbergLänssjukhuset i HalmstadHela Halland Insjuknande <65 år65-74 år75-84 år>84 årTotalt<65 år65-74år75-84 år>84 årTotaltSamtliga Antal Andel 18 %26 %31 %25 %100 % 17,4 %27,6 %36 %19 % 100 %- Patienternas åldersfördelning vid insjuknandet i stroke uppdelat på vårdat sjukhus

23 Sjukhuset i VarbergLänssjukhuset Halmstad Diagnosgrupp<65 år65-75 år75-84 år>84 årAlla åldrar <65 år65-75 år75-84 år>84 årAlla åldrar Hjärnblödning (ICD-kod I61) 21 %6 %9 %4 %9 %16 %22 %9 %5 %13 % Hj ä rninfarkt (ICD-kod I63) 74 %88 %85 %89 %85 %84 %78 %90 %92 %86 % Akut cerebrovaskulärt insjunkande (ICD-kod I64) 5 %6 % 7 %6 %0 % 1 %3 %1 % Total andel 100 % Procentfördelning per diagnosgrupp uppdelat på ålder och vårdat sjukhus

24 ÖppenvårdEftervård Rehabilitering Datainsamling Kommunal omsorg Dödsfall Livskvalitet QALY Hälsa Klinisk data t e x typ av skada, diagnos, svårighet Patientegenskaper t e x Ålder, kön, boende Kostnadsstruktur Produktionsbortfall Samhällskostnad Kostnad för landsting Kostnad för kommun Kostnad för individ Transport AkutvårdSjukdomsdebutRisker Förebyggande

25 InsatsÅldersgrupp <65 år65-74 år75-84 år>84 årAlla Procentuell andel patienter18 %26 %34 %22 %100 % Slutenvård akut + strokeenhet Slutenvård eftervård/rehab/geriatrik Öppenvård - dagrehabilitering Öppenvård Läkare/Sjuksköterska Merkostnadsanalys Total merkostnad för sjukvård Total merkostnad för kommunal omsorg Kostnad individer (a) Totala direkta merkostnaden Produktionsbortfall Total merkostnad per patient Samhälliga merkostnaden per patient första året efter insjuknade i Varberg

26 Typ av vårdTotala kostnader Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset i Halmstad Halland Akut slutenvård + stroke enhet Eftervård slutenvård/ rehab, geriatrik Öppenvård/Rehab, närsjukvård Total kostnad för sjukvård Total kostnad för kommunal omsorg Totala direkta kostnader Totala indirekta kostnader Totala samhällskostnaden Samhällskostnaden för samtliga strokefall i Halland under 2007

27 Reflektioner  Stroke kostande totalt 124 miljoner kronor för Halland år 2007  Halland har likvärdig samhällskostnad och självskattad hälsa jämfört med övriga riket  Bidra som kunskapsunderlag vid dialog om fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser  Modellen kan användes för att beräkna vinsten på hälsofrämjande arbete  Modellen kan utvecklas om man vill studera kostnadseffektiviteten mellan olika behandlingar och förebyggande arbete och prognoser om framtida behov.

28 Eva Stjernström Landstinget i Värmland

29 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 29 Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009

30 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 30 Uppdrag  För att klara morgondagens utmaningar har landstinget och kommunerna i Värmland gemensamt formulerat ett uppdrag.  Huvudmännen har bedrivit ett gemensamt utvecklings- arbete i seminarieform med de politiska och tjänste- mannaledningarna, Nya Perspektiv.  Gemensam verksamhetsutveckling styrt av tre ledord; medborgarperspektiv, samverkan och respekt.  Fyra prioriterade områden har identifierats: –Den sårbara familjen –Riskbruk och riskbeteende –Psykisk ohälsa –Äldres hälsa

31 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 31 Uppdrag forts  Riskbeteende och riskbruk: –Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och ungdomar i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. –Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen. –Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper.

32 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 32 Uppdrag stroke;  Nationella riktlinjer för Strokesjukvård; rekommendationer inom prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering.  Socialstyrelsen förutsätter att riktlinjerna påverkar resursfördelningen inom strokesjukvården.  Systematiskt arbeta med att förbättra levnadsvanorna.  Erbjuda intravenös stroketrombolys (Rädda hjärnan).  Vård på stroke enhet; akut omhändertagande och rehabilitering.  Effektiva vårdkedjor med kontinuitet.  Delaktighet och inflytande: –Individuellt framtagen rehabiliteringsplan, - vid behov samordnad rehabiliteringsplan –Strokedrabbade och deras närstående erbjuds patientutbildningar enligt ´”læring og mestring”. Erfarna brukares kompetens kompletterar kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen.

33 Ann Stokland Kungälvs sjukhus

34 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 34 Ur Västra Götalandsregionens budget 2008: ”Alla sjukhus inom regionen ska ingå i Nätverket för hälsofrämjande sjukhus.”

35 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 35 Patientinriktat Exempelvis:  Hälsovinstmätningar  Patientundervisning av olika slag  Motiverande samtal  Patient-/brukarråd

36 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 36 Befolkningsinriktat  Hälsofrämjande – eget målområde i närsjukvårdsplanen  Kompetensgrupp – kommun/folkhälsa, primärvård, sjukhus  Gemensamma utbildningar för primärvård, kommun och sjukhus (t.ex. inom strokevård)  Skaderegistrering  Medverkan i olika arrangemang

37 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 37 Personalinriktat Exempelvis  Friskvård  Utbildningar och seminarier  Chefutvecklingsinsatser  60-tal hälsoinspiratörer

38 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 38 Beställning/överenskommelse för Kungälvs sjukhus STROKE  Uppdrag – registrera i Nationella strokeregistret  Resultatet följs upp regelbundet  Andel registrerade  Utfall > 99%  Andel stroke och TIA som vårdas på strokeenhet  Utfall ca 90%  Målrelaterad ersättning

39 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 39 Indikatorer  Hälsovinstmätningar  FaR – fysisk aktivitet på recept  Rökning  Alkoholförebyggande  Övervikt  Motiverande samtal  Målrelaterad ersättning

40 Eva Stjernström Landstinget i Värmland

41 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 41 Uppföljning  Primärprevention –Uppföljning av genomförande av hälsosamtal i primärvården, förebygga riskmarkörer genom livsstilsåtgärder och läkemedel (andelen utbildade i Motiverande samtal, antal Fysisk aktivitet på Recept (FaR)  Följsamhet till nationella riktlinjer för Strokesjukvård –Deltagande i kvalitetsarbete ( täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke) –Strokesjukvårdens resultat t.ex.(dödlighet efter stroke, återinsjuknande inom 365 dagar, självskattad upplevelse av hälsa, funktionsnedsättning efter strokeinsjuknande –Vård och behandling vid sjukhus t.ex. (vård på strokeenhet – minskar dödlighet, beroende och behov av särskilt boende, obruten vårdkedja, )trombolysbehandling

42 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 42 Uppföljning forts  Sekundärprevention efter sjukhusvistelse –T. ex. förekomst av riskfaktorn rökning efter stroke, förekomst av behandling med blodtryckssänkande mediciner  Patientfokus –T.ex. delaktighet i den egna vårdens planering, beroende av stöd från närstående efter stroke, upplevelse av vården, upplevelse av rehabiliteringen  Uppföljning av om strokevården är jämställd

43 Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

44 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 44 Uppföljning stroke – förtroendevalda  Öppna jämförelser  Tillämpning av nationella riktlinjer och rekommendationer  Självskattat allmänt hälsotillstånd  Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet

45 Anja Kivimäki Akademiska sjukhuset i Uppsala.

46 Hur de tre nätverken hänger ihop

47 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 47 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 47 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten

48 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten

49 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här?

50 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

51 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

52 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

53 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

54 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vårdorganisationens styrsystem och produktionssystem Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

55 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

56 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

57 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

58 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

59 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

60 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

61 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

62 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

63 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission

64 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Mission Vision Mål Strategier

65 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter

66 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering

67 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering

68 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering


Ladda ner ppt "Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer."

Liknande presentationer


Google-annonser