Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer."— Presentationens avskrift:

1 Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

2 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 2 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 2 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten

3 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 3 Tre nivåer  Politisk nivå  Tjänstemän  Verksamhet 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 3

4 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 4 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 4 Modell över den landstingsövergripande styrningen Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

5 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 5 Tre nivåer – olika uppdrag  Politisk nivå Beskriva inriktning och mål  Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag  Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 5

6 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 6 Tre nivåer – olika uppdrag – samma målbild??  Politisk nivå Beskriva inriktning och mål  Tjänstemän Omforma politiska mål till uppdrag  Verksamhet Genomföra i klinisk vardag 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 6

7 Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

8 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 8 Landstingets vision  År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

9 Lars Hagberg Landstinget i Örebro

10 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 10 Hälsoekonomi är  Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa  Samhällsekonomiskt perspektiv  ”Intäkterna” är i form av hälsovinster  Värdet för individen av hälsovinst är en viktig del

11 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 11 Hälsoekonomi kan  Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan  Vara underlag för prioriteringsbeslut

12 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 12 Modell för ekonomisk utvärdering Val Program A Program B Kostnad A Kostnad B Konsekvens B Konsekvens A

13 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 13 Innehåll i ekonomisk utvärdering Ökade behandlings- kostnader Hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för vårdkonsumtion Minskade kostnader för produktionsbortfall

14 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 14 Exempel sjukvårdsbehandling OhälsotillståndÅtgärd Ökad livskvalitet Vunna QALY och minskade kostnader

15 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 15 Exempel prevention Tillstånd (med god eller dålig hälsa) Åtgärd Minskad risk för ohälsa Vunna QALY och minskade kostnader

16 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 16 Den etiska plattformen  Människovärdesprincipen  Behovs- och solidaritetsprincipen  Kostnadseffektivitetsprincipen

17 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 17 Kostnadseffektivitetsprincipen  Rimlig relation mellan kostnader och effekt  Effekt mäts i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet  Tillämpas endast vid jämförelse av metoder för behandling av samma sjukdom  Underordnad behovs- och solidaritetsprincipen

18 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 18 Tillämpning i praktiken  Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder  Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper  Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex. –individens kostnader –produktionsbortfall –hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst

19 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 19 TLV:s och Socialstyrelsens tillämpning  Ofta avvägning mellan behov och kostnadseffektivitet. På oklara grunder  Används för jämförelser mellan sjukdomsgrupper  Oklart vilka kostnader, intäkter och hälsoeffekter som ska beaktas, t.ex. –individens kostnader –produktionsbortfall –hälsovinst för sjukdomstillståndet eller all hälsovinst

20 Britt-Marie Brinkmo Landstinget Halland

21 Varför samhällsekonomisk analys om stroke?  I Halland insjuknar ca 900 personer varje år i stroke  Genom bättre behandlingsmetoder överlever allt fler men med nedsatt autonomi eller funktionshinder som följd.  Stroke går att förebygga genom att uppmärksamma riskfaktorerna högt blodtryck, diabetes, rökning och förmaksflimmer  Stroke är en av de sjukdomstillstånd som förväntas öka till följd av ändrade levnadsvanor och ökad medellivslängd.  Var har samhället och individen att vinna genom att färre insjuknar?

22 Sjukhuset i VarbergLänssjukhuset i HalmstadHela Halland Insjuknande <65 år65-74 år75-84 år>84 årTotalt<65 år65-74år75-84 år>84 årTotaltSamtliga Antal 6696117953746810814075391765 Andel 18 %26 %31 %25 %100 % 17,4 %27,6 %36 %19 % 100 %- Patienternas åldersfördelning vid insjuknandet i stroke uppdelat på vårdat sjukhus

23 Sjukhuset i VarbergLänssjukhuset Halmstad Diagnosgrupp<65 år65-75 år75-84 år>84 årAlla åldrar <65 år65-75 år75-84 år>84 årAlla åldrar Hjärnblödning (ICD-kod I61) 21 %6 %9 %4 %9 %16 %22 %9 %5 %13 % Hj ä rninfarkt (ICD-kod I63) 74 %88 %85 %89 %85 %84 %78 %90 %92 %86 % Akut cerebrovaskulärt insjunkande (ICD-kod I64) 5 %6 % 7 %6 %0 % 1 %3 %1 % Total andel 100 % Procentfördelning per diagnosgrupp uppdelat på ålder och vårdat sjukhus

24 ÖppenvårdEftervård Rehabilitering Datainsamling Kommunal omsorg Dödsfall Livskvalitet QALY Hälsa Klinisk data t e x typ av skada, diagnos, svårighet Patientegenskaper t e x Ålder, kön, boende Kostnadsstruktur Produktionsbortfall Samhällskostnad Kostnad för landsting Kostnad för kommun Kostnad för individ Transport AkutvårdSjukdomsdebutRisker Förebyggande

25 InsatsÅldersgrupp <65 år65-74 år75-84 år>84 årAlla Procentuell andel patienter18 %26 %34 %22 %100 % Slutenvård akut + strokeenhet 54 00064 00062 00066 00062 000 Slutenvård eftervård/rehab/geriatrik 20 00011 00010 0007 00011 000 Öppenvård - dagrehabilitering 51 00017 0004 0001 00014 000 Öppenvård Läkare/Sjuksköterska 10 000 9 0007 0009 000 Merkostnadsanalys -3 000 -4 000-5 000-3 000 Total merkostnad för sjukvård 132 00099 00081 00076 00093 000 Total merkostnad för kommunal omsorg 34 300 35 70038 00032 00035 000 Kostnad individer (a) Totala direkta merkostnaden 166 300134 700119 000108 000128 000 Produktionsbortfall 177 000000 33 000 Total merkostnad per patient 343 300134 700119 000108 000161 000 Samhälliga merkostnaden per patient första året efter insjuknade i Varberg

26 Typ av vårdTotala kostnader Sjukhuset i Varberg Länssjukhuset i Halmstad Halland Akut slutenvård + stroke enhet 23 200 00012 500 00035 700 000 Eftervård slutenvård/ rehab, geriatrik 4 100 00016 400 00020 500 000 Öppenvård/Rehab, närsjukvård 8 600 000 7 000 00015 600 000 Total kostnad för sjukvård 35 900 000 71 800 000 Total kostnad för kommunal omsorg 13 900 00014 800 00028 700 000 Totala direkta kostnader 49 800 00050 700 000100 500 000 Totala indirekta kostnader 11 700 00012 000 00023 700 000 Totala samhällskostnaden 61 500 00062 700 000124 200 000 Samhällskostnaden för samtliga strokefall i Halland under 2007

27 Reflektioner  Stroke kostande totalt 124 miljoner kronor för Halland år 2007  Halland har likvärdig samhällskostnad och självskattad hälsa jämfört med övriga riket  Bidra som kunskapsunderlag vid dialog om fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser  Modellen kan användes för att beräkna vinsten på hälsofrämjande arbete  Modellen kan utvecklas om man vill studera kostnadseffektiviteten mellan olika behandlingar och förebyggande arbete och prognoser om framtida behov.

28 Eva Stjernström Landstinget i Värmland

29 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 29 Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009

30 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 30 Uppdrag  För att klara morgondagens utmaningar har landstinget och kommunerna i Värmland gemensamt formulerat ett uppdrag.  Huvudmännen har bedrivit ett gemensamt utvecklings- arbete i seminarieform med de politiska och tjänste- mannaledningarna, Nya Perspektiv.  Gemensam verksamhetsutveckling styrt av tre ledord; medborgarperspektiv, samverkan och respekt.  Fyra prioriterade områden har identifierats: –Den sårbara familjen –Riskbruk och riskbeteende –Psykisk ohälsa –Äldres hälsa

31 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 31 Uppdrag forts  Riskbeteende och riskbruk: –Förebygga övervikt och fetma samt främja hälsa hos barn och ungdomar i Värmland genom goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. –Minska andelen som röker i den värmländska befolkningen. –Fortsatt minskning av riskbruk av alkohol i alla åldersgrupper.

32 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 32 Uppdrag stroke;  Nationella riktlinjer för Strokesjukvård; rekommendationer inom prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering.  Socialstyrelsen förutsätter att riktlinjerna påverkar resursfördelningen inom strokesjukvården.  Systematiskt arbeta med att förbättra levnadsvanorna.  Erbjuda intravenös stroketrombolys (Rädda hjärnan).  Vård på stroke enhet; akut omhändertagande och rehabilitering.  Effektiva vårdkedjor med kontinuitet.  Delaktighet och inflytande: –Individuellt framtagen rehabiliteringsplan, - vid behov samordnad rehabiliteringsplan –Strokedrabbade och deras närstående erbjuds patientutbildningar enligt ´”læring og mestring”. Erfarna brukares kompetens kompletterar kompetensen hos hälso- och sjukvårdspersonalen.

33 Ann Stokland Kungälvs sjukhus

34 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 34 Ur Västra Götalandsregionens budget 2008: ”Alla sjukhus inom regionen ska ingå i Nätverket för hälsofrämjande sjukhus.”

35 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 35 Patientinriktat Exempelvis:  Hälsovinstmätningar  Patientundervisning av olika slag  Motiverande samtal  Patient-/brukarråd

36 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 36 Befolkningsinriktat  Hälsofrämjande – eget målområde i närsjukvårdsplanen  Kompetensgrupp – kommun/folkhälsa, primärvård, sjukhus  Gemensamma utbildningar för primärvård, kommun och sjukhus (t.ex. inom strokevård)  Skaderegistrering  Medverkan i olika arrangemang

37 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 37 Personalinriktat Exempelvis  Friskvård  Utbildningar och seminarier  Chefutvecklingsinsatser  60-tal hälsoinspiratörer

38 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 38 Beställning/överenskommelse för Kungälvs sjukhus STROKE  Uppdrag – registrera i Nationella strokeregistret  Resultatet följs upp regelbundet  Andel registrerade  Utfall > 99%  Andel stroke och TIA som vårdas på strokeenhet  Utfall ca 90%  Målrelaterad ersättning

39 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 39 Indikatorer  Hälsovinstmätningar  FaR – fysisk aktivitet på recept  Rökning  Alkoholförebyggande  Övervikt  Motiverande samtal  Målrelaterad ersättning

40 Eva Stjernström Landstinget i Värmland

41 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 41 Uppföljning  Primärprevention –Uppföljning av genomförande av hälsosamtal i primärvården, förebygga riskmarkörer genom livsstilsåtgärder och läkemedel (andelen utbildade i Motiverande samtal, antal Fysisk aktivitet på Recept (FaR)  Följsamhet till nationella riktlinjer för Strokesjukvård –Deltagande i kvalitetsarbete ( täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke) –Strokesjukvårdens resultat t.ex.(dödlighet efter stroke, återinsjuknande inom 365 dagar, självskattad upplevelse av hälsa, funktionsnedsättning efter strokeinsjuknande –Vård och behandling vid sjukhus t.ex. (vård på strokeenhet – minskar dödlighet, beroende och behov av särskilt boende, obruten vårdkedja, )trombolysbehandling

42 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 42 Uppföljning forts  Sekundärprevention efter sjukhusvistelse –T. ex. förekomst av riskfaktorn rökning efter stroke, förekomst av behandling med blodtryckssänkande mediciner  Patientfokus –T.ex. delaktighet i den egna vårdens planering, beroende av stöd från närstående efter stroke, upplevelse av vården, upplevelse av rehabiliteringen  Uppföljning av om strokevården är jämställd

43 Harriet Hedlund Västerbottens läns landsting Agneta Niklasson Landstinget i Östergötland

44 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 44 Uppföljning stroke – förtroendevalda  Öppna jämförelser  Tillämpning av nationella riktlinjer och rekommendationer  Självskattat allmänt hälsotillstånd  Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet

45 Anja Kivimäki Akademiska sjukhuset i Uppsala.

46 Hur de tre nätverken hänger ihop

47 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 47 9 oktober 2009 Seminarium - Så mycket hälsa som möjligt för pengarna Sida 47 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten

48 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten

49 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Prioritering Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här?

50 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

51 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

52 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - hälsovinster för befolkningen - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget

53 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vad händer här? Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

54 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vårdorganisationens styrsystem och produktionssystem Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

55 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

56 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

57 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

58 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

59 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

60 Behovsbaserad styrningsprocess Hälsoförhållanden i befolkningen Behov Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Målformulering Uppföljning - - hälsovinster för patienten Vision Strategi Mål Verksamhetsplan Budget Organisation Personal Aktiviteter Prioritering: Vad har vi råd att göra just nu? Vad är klokast att göra just nu? Hur skall vi göra för att få mest hälsa för pengarna? -> Uppraget Uppföljning - hälsovinster för befolkningen -

61 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhetsplan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhetsplan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions-enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

62 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen

63 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission

64 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Mission Vision Mål Strategier

65 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter

66 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering

67 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering

68 Landstingsfullmäktige Huvudmannen landstinget -Treårsbudget m.m. Hälso- och sjukvårds- nämnden Hälso- och sjukvårds- nämnden Behovsfokus - Verksamhets plan - Uppdrag - Avtal Verksamhetsfokus - Verksamhets plan - Riktlinjer Behovs- och verksamhetsfokus Verksamhetsstyrning Produktions- enhet Landstingsdirektören Landstingsstyrelsen Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering Mission Vision Mål Strategier Aktiviteter Utvärdering Justering


Ladda ner ppt "Margareta Kristensson Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer."

Liknande presentationer


Google-annonser