Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Power Point strukturer för historieundervisningen INSTRUKTION u Klicka på Bildspel/Visa bildspel och programmet startar u Du kommer vidare då du klickar.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Power Point strukturer för historieundervisningen INSTRUKTION u Klicka på Bildspel/Visa bildspel och programmet startar u Du kommer vidare då du klickar."— Presentationens avskrift:

1

2 1 Power Point strukturer för historieundervisningen INSTRUKTION u Klicka på Bildspel/Visa bildspel och programmet startar u Du kommer vidare då du klickar på musens vänstra knapp u Eleverna kan få åhörarkopior enligt ditt eget val om du väljer det ur Arkiv/Skriv ut menyn u Du kan komplettera materialet enkelt enligt eget gottfinnande u Ha överseende med skrivfel och omkastningar av siffror i årtal

3 2 u Kurserna ”Människan, miljön och kulturen” samt ”Den europeiska människan” är sammanslagna i en helhet som går kronologiskt och behandlar dessa två kursers innehåll parallellt. u Kurserna har dock numrering och kallas Kurs 1 och Kurs 2. De följer Vasa Övningsskolas läroplan.

4 3 Människan miljön och kulturen KURS 1 DISPOSITION –Historiografi –Drag i människans utveckling –Floddalskulturerna –Grekland –Rom –Folkvandringarna –Kyrkan –Feodalisman –Stadsväsendet

5 4 Historiografi u Vad är historia? –beskrivning av det förflutna –det förflutna i sig själv –vetenskap u Hur fås uppgifter om hur det varit? –t.ex.: »kvarlevor (ben, redskap, gravar byggnader etc.) »skriftliga källor (dokument, brev, beslut, berättelser etc. »muntliga källor

6 5 u Historien använder hjälpvetenskaper: –geologi –botanik –etnologi –jämförande språkforskning –kemi – fysik etc. u Varför läser vi historia? –vi lär oss : »varför det är som det är »ser samband »vidgar medvetandet »vi blir mer kritiska »men lär vi oss något ???

7 6 Historiens indelning u Förhistorisk tid –inget skriftligt material och sönderfaller i : »stenålder »bronsålder »järnålder u Historisk tid –skriftligt material och uppdelas i: »gamla tiden »medeltiden »nya tiden

8 7 Drag i människans utveckling u Samlarstadiet –människan levde på det naturen gav : bär rötter, svamp etc. »rörligt liv »kamp för överlevnad »ingen högre kultur u Jägarstadiet –naturprodukter samt jakt och fiske: vapen, krokar, nät, verktyg »rörligt liv »existensen säkrad »möjlighet för kulturell verksamhet

9 8 u Jordbruksstadiet –levebrödet producerades själv (spannmålsodling och boskapsskötsel) »fast bosättning »livsmedel lagrades »nya metoder »försvarssystem »ekon. system »sociala system »regler för samhällslivet »kulturella aktiviteter u Typiskt för tidiga kulturer –tro på natur och andeväsen »syns i : begravningsseder, offer och avbildningar

10 9 –ofta blev ledaren eller en speciell grupp individer förmedlare mellan andevärlden och människorna »det resulterade i en avvikande position och medförde speciella förmåner eller rättigheter

11 10 Floddalskulturerna u Första högkulturerna i: –Tvåflodslandet »Mesopotamien »Persien –Egypten –Kina –Indien u Dessa områden fyllde villkoren: –vatten –god jordmån –rätt klimat –råvaror

12 11 Mesopotamien Kulturfolk u Sumerer (c. 4000f.kr.) –Stadsstatsbaserade länder ex. Ur, Uruk, Eridu –Typiskt: »utvecklad rättsskipning (Lipit- Isthars lag) »näringar:jordbruk & handel »religion = polyteism »kultur : kilskrift, högtstående arkitektur och konst

13 12 u Fornbabylonien (från c f.kr.) –skapades av akadderna som krossade Sumer –typiskt: »handeln viktigast »stadsväsendet blomstrade »expansion till Medelhavet »enhetlig lagstiftning; Hammurabis lag (vedergällningsprincipen) u Assyrien –hettiter krossade fornbabylonien –långvariga strider tills assyrierna segrade: »militärvälde (stat) »Ninive huvudstad

14 13 –främsta regenter: »Assurnasirpal II »Assurbanipal u Nybabylonien (600-talet f.Kr.) –upprättades av kaldeerna –tillgrep folkförflyttningar –främsta regent: »Nebukadnessar –kulturellt utvecklat: »matematik »astronomi »astrologi »stjärnbilder »sjudagarsveckan

15 14 u Persien –expansion från 500-talet f.Kr. under Kyros och Kambyses –omfttade senare hela Främre orienten –främsta regent: »Darius el. Dareios »effektiv civil förvaltning »vägnät »effektiv post- & kurirtrafik »tolerans mot kuvade –religion »Zarathustra införde dualism –näringsliv »jordbruk, handel, hantverk »pengar (dareiken) i bruk

16 15 Egypten u De äldsta fynden från 6000-talet f.Kr. u Begränsat utrymme som framtvingade en politisk organisation u Gamla Riket ( f.Kr.) –Politik: »enat av farao Menes »Memfis huvudstad »härskarätten, dynastin, regerade »privilegierad ämbetsmannakår

17 16 –Religion »polyteism »Osiris (flodgud) »Ra (solgud) »faraon dyrkades »prästerna centrala med privilegier) »dödskult med balsamering »sjunde dynastin pyramidbyggare ( f.Kr.) –Näringar »jordbruk »handel (medelhavsområdet) »hantverk –Kultur »skrift (hieroglyfer) »astronomi, matematik »kalendrar

18 17 u Mellersta Riket ( ) –faraon despotisk –Tebe huvudstad –expansion mot Öst –krossades av hyksos (nomadfolk) u Nya Riket (från c.1600 f.Kr.) –Typiskt: »Tebe huvudstad »aktiv expansion i Medelhavet (Totmes III) »klippgravar »Konungarnas dal tillkom »härskare: RamsesII, Echnaton (monoteism) »prästerna viktiga »införlivades med Persien, Alexanders välde och Rom

19 18 Kina Äldsta tiden = härskarätternas tid Härskaren betraktades som himlens son u Shangperioden (1500-c.1000 ) –typiskt: »stadsstatsbildningar »klassamhälle med teckentydare och jordägare som de främsta »Kaurissnäckan anvädes som betalningsmedel »skrivtecken »brons i bruk

20 19 u Chouväldet ( f.Kr.) –typiskt: »makten hos stora jordägare med militärmakt (feodalherrar) »viss rikslagstiftning förekom »senare enades riket och muren påbörjades »Lao-tse och Kon-fut-se (500-talet) u Han-dynastin (200f e.Kr.) –typiskt: »länsväsende »tjänstemannavälde »expansion i norr och syd »sidenvägen till Europa och Rom u Tang-dynastin (c ) –styrka och grund för senre utveckl

21 20 Indien Induskulturen c f.Kr. Omfattar ett stort område men ärendast delvis utgrävt. Kunskapen begränsad –Typiskt: »jordbrukskultur »avanserade stadsbildningar »stadsplaner och avlopp »handel & hantverk »fruktbarhetsreligion –Arierna erövrar? Indien på 1000-t

22 21 –typiskt: »kastväsendet införs (håller arierna vid makten) »dyrkan av sol, himmel och måne införs »arierna för med sig sanskrit

23 22 Grekland u Kännetecken för utvecklingen –geografin medförde att stadsstater uppkom –styrelseformerna formades av näringslivet –oligarkin utveklades till demokrati –utflyttning (tre kolonisationer) ledde till att grekiska världen vidgades –1:a kolonisationen ledde till kamp med perserna (400-t f.Kr.)

24 23 –Attiska sjöförbundet räddade grekerna –efter de peloponnesiska krigen ( ) dominerade Sparta –Makedonien expanderade från 350-t. och krossade perserväldet –orientaliskt inflytande på grekiskt tänkande som resultat av 3:dje kolonisationen –politiskt hade grekerna fyllt sin mission då Alexanders välde föll samman.

25 24 Grekiska styrelseformer u Oligarki –Sparta u Eforer –verkställde u Gerusian –gamlas råd, gav förslag u Folkförsamling –ja/nej u Två kungar –militära ledare u Demokrati –Aten u Arkonter –verkställde u Femhundraman narådet –beredde u Folkförsamling –beslutanderätt u Tio strateger –militära ledare u Ostrakism

26 25 Grekisk religion –Blandning av bl.a. andetro och orientalisk mytologi –Tre nivåer av gudar och gudomligheter: u Olympiska gudar (panhellenska ) »mänskliga, evigt unga, odödliga –Zeus, statslivet –Hera, härden, äktenskapet –Poseidon, sjöfart, hav –Hades, dödsriket –Hermes, budbärare, resenärer

27 26 –Pallas Atena, krigskonsten –Afrodite, skönheten –Apollon, bildningen –Dionysos, livsglädjen u Heroer (lokala gudar) –Herakles –Teseus –Oidipus u Naturväsen »hjälpte eller stälpte i det dagliga livet. jfr. våra tomtaroch troll samt jättar och älvor –nymfer –kentaurer –satyrer

28 27 u Dyrkan: –tempel som hölls öppet på gudens dag –offerseremonier –sång –dans –inga präster, personligt gudsförhållande u Följder: –teatern (ur Dionysoskulten) –idrotten (OS) (Zeuskulten)

29 28 Grekisk livssyn Två dominerande synsätt: u Apolloniska livssynen –”intet för mycket” –besinning, måttfullhet –acceptera vad gudarna har i beredskap –övermod ”hybris” hämnades av gudarna u Dionysiska livssynen –möjligheterna obegränsade –”njut och lev”

30 29 Grekisk filosofi Intresset vändes från det ockulta till omgivningen. Förklaring av tillvaron det viktiga. u Hellensk filosofi – Joniska naturfilosoferna »vad är alltings gemensamma urämne –Pytagoreerna »matematiken kan förklara allt –Sofisterna »allt är relativt

31 30 –Sokrates & Platon »intresset till individen »absolut sant och rätt finns »visdom ger kunskap om det rätta »den som vet rätt gör rätt »skillnad mellan fenomenensvärld och ideernas värld –Aristoteles »erfarenhet och förnimmelser ger kunskap »kunskap kan systematiseras »kunskap kan härledas, bevisas och definieras »skapade och grundade de flesta gamla vetenskaper »A. blev auktoritet och lärorna bestod till slutet av medeltidwen

32 31 u Hellenistisk filosofi ( bör uppfattas som en livssyn ) –cynikerna »behovsfrihet = lycka –stoikerna »osjälviskhet, behärskning och pliktuppfyllelse –epikureerna »måttfullhet »individualitet

33 32 Grekisk konst och litteratur u Utmärkande: –klarhet –stramhet –fulländning –individuell prägel Konsten betjänade religionen u Arkitektur = tempelkonst Typiskt: kolonnaden / pelarhallen »Tre typer: - dorisk - jonisk - korintisk

34 33 u Skulptur 1. Äldsta stilen (arkaiska) c f.Kr. –motiv: vackra ynglingar –typiskt: harmoni –saknar porträttlikhet –egyptiska drag –brons Ex. Feidias - Pallas Athene, Zeus Polykleitos - spjutbäraren Myron - diskuskastaren 2. Klassiska tiden –formstelhet ersätts med realism –marmor

35 34 Ex. Praxiteles - Hermes Lysippos - Skraparen 3. Hellenistiska tiden –dramatik och rörelse införs i skulpturen Ex. Laokoongruppen från Rhodos u Litteraturen 1. Episk diktning (berättande) –hexameter Ex. Homeros: Illiaden, Odysseén 2. Lyriken (stämningsdikter) –berättar om livets glädje och sorg Ex. Tyrtaios, Anakseon, Sapfo

36 35 3. Dramat –tragedi (sorgespel) Ex. Aiskylos, Sofokles, Euripides –komedier (lustspel) Ex. Aristofanes, Menandros 4. Övrigt –historieskrivning Ex. Herodotos, Tukydides

37 36 Grekernas arv till eftervärlden u Demokratiska idealet –skapa rättvisa –tillvarata medborgarnas kunskap och intresse u Kunskapssynen –förmågan att utvidga och systematisera vetandet –forskningens och experimentens betydelse u Filosofin –grunden för existensen och dess villkor

38 37 Rom / Romarriket Indelas i : u Kungadömet c f.Kr. u Republiken f.Kr. u Kejsartiden 31f.Kr.-395 e.Kr. –Principatet » e.Kr –Militärdespotismens tid » e.Kr. –Samregenternas tid » e.Kr Uppdelningen bygger på styrelseformen

39 38 Roms expansion Uppdelas i : u Första skedet »396 Veiji »c. 300 latinska folken »265 Apenniniska halvön u Andra skedet (puniska krigen) »Sicilien, Sardinien, Korsika (241) »Cisalpinska gallien (222) »Spanien (201) »Nordafrika (146) »Asia (133) u Tredja skedet »Transalpiska gallien (51) »Egypten (30)

40 39 Kungadömet u Enligt sagan grundades Rom av Romulus och Remus 753. f.Kr. u Bakgrunden något oklar men folk fanns på kullarna c.600. u Troligen en etruskisk stad och romarna gjorde sig fria på 400- t. u Enligt sagan fördrevs den sista kungen Terquinius Superbus 309f.Kr.

41 40 Republiken 1. Samhällsklasser: u patricier ( jordägarkalss) u plebejer (hantverkare, köpmän, småbrukare) u slavar (rättslös arbetskraft) 2. Republikens styrelse: u Folkförsamlingen (3st) –folkrepresentation –ledare: folktribun med veto u Senaten –300 valda senatorer på livstid

42 41 –initiativ till lagar –fick med tiden beslutsrätt i alla viktiga frågor u Ämbetsmän (verkställde) –konsuler (2) »ledde senaten »säkerhet »befälhavare »domare »skyddades av liktorer –censorer »skatter »byggnadsverksamhet »sedligheten –pretorer »domstolsföreståndare

43 42 –ediler »ordning »offentliga nöjen –kvestorer »statskassan I krissituationer kunde en diktator utses för sex månader 3. Bundsförvanter & provinser Princip: Divide et impera –romarna styrde i Rom –italiska folken »soldater självstyre »skattefrihet –övriga »skatt »begränsat självstyre

44 43 Provinsen styrdes av: –propretor eller prokonsul »civil och militär ledare –publikaner »skatteindrivare –garnisioner »garanterade lugn

45 44 Näringslivet Från jordbruksstat merkantil världsmakt Orsak: –ter. &pol expansion Följder: –ändringar i samhället u Lantbruket –Sicilien svarade för spannål = –vin- & olivodling på halvön =

46 45 –kapitalkrävande vilket ledde till storgods (latifundier) = –slavarbetskraft kom att dominera u Handel & sjöfart –goda hamnar i syd –efter Kartagos fall romersk handelsdominans –Ostia handelscentrum för västra Medelhavet –romerska denaren allmän –importen i huvudsak livsmedel sysslolösa småbrukare + veteraner bildade proletärerna

47 46 –ägde romersk rösträtt –stundtals som staten höll vid liv –erbjöds ” bröd och skådespel” av ämbetsmannakandidater Arbetsslavar i gruvor och gårdar behandlades omänskligt = oro, uppror = straff: korsfästes och till galärer Husslavar i hemmen (friköp) Riddarna –förmögna företagare med visst pol. inflytande Optimater –storgodsägare med inflytande –”ämbetsmannaklassen”

48 47 Religionen u Ursprungligen fruktbarhetsdyrkan –riter –teckentydning u Gudar –t.ex. Jupter, Janus, Vesta u Blandmytologi efter erövringen av Grekland –Dionysos- Bacchus –Zeus - Jupiter –Poseidon - Neptunus

49 48 u Präster –tyder gudarnas vilja –begränsad makt för de var –underställda pontifex maximus (statlig överstepräst) u Romerska rätten –tolv tavlornas lag –alla parter hördes –vittnessystemet infördes –skuld måste bevisas –skilda domstolsbyggnader

50 49 Republikens fall Inre kamp : –jordägoförhållanden –proletariatet –maktgrupperingar »adelsparti »folkparti »hären Misslyckade reformförsök bl.a. bröderna Graccus. Senare inbördeskrig: –1:a ( 88-82) Marius Sulla Res: Inga

51 50 –2:a (49-45) Pompeijus Caesar Crassus (1:a triumviratet) Caesar vann och genomförde: »diktator på livstid »pontifex maximus »senaten 900 »bättre provinsförvaltning »veteraner blev kolonister »offentlig byggnadsverksamhet »julianska kalendern Caesar mördades av Brutus 15 mars 44 f.Kr. (Idus) som hot mot republiken –3:dje Antonius Octavianus Lepidus

52 51 (2:a triumviratet) Octavianus segrade och tog namnet Augustus 31fKr. Kejsardömet hade uppstått

53 52 Kejsardömet u Indelas i : –Principatet 31f.Kr.-180 e.Kr. –Militärdespotismens tid –Samregenternas tid e.Kr. u Augustus blev: –princeps senatus –imperator –pontifex maximus –innehavare av den tribunisiska makten dvs all makt samlad i en hand

54 53 u Under Augustus: –infördes gunstlingsväldeoch en av kejsaren beroende ämbetsmannakår –folkförsamlingarna avskaffades och senaten blev kejsarens uppvaktning u Av de senare kejsarna kan nämnas Trajanus som lättade på provinserna u Under militärdespoterna byttes kejsare ofta och den romerska rösträtten utsräcktes till hela riket u Diocletsianus införde tronföljd genom samregenter

55 54 Medeltiden gamla- medel- nya tiden tiden tiden c.400 c.1500 Gräns till medeltiden: –Folkvandringarna –Kristendomens seger –Västroms fall

56 55 Folkvandringarna Orsaker: –Hunnernas invasion från öst –Klimatförsämring –Germanerna ”jordhungriga” »befolkningsökning »bruksmetoderna –Rom lockade med rikedom och kultur Rörelser: –västgoterna kom till Rom 476 och avsatte den sista kejsaren

57 56 –östgoterna erövrade även Rom –franker och burgunder slog sig ned på keltiskt område –Angler och saxare flyttade över till det keltiska Britannien –langobardernas ankomst till Lombardiet avslutade germanska vandringarna Slaverna Fyllde tomrummet germanerna lämnat: –nordslaver ( polacker, tjecker, slovaker) – sydslaver ( slovener, serber, kroater) –östslaver (ukrainare, ryssar, blev under hunnerna)

58 57 Övriga folk balter: »letter »litauer »preussare finsk-ugriska: »finnar »ester »liver »magyarer hunniska: »bulgarer

59 58 Vikingatågen u Nordmännen stod utanför folkvandringarna men började röra på sig på 800-talet (handels-, plundringsfärder) Orsaker: –jordbrist –arvsregler –uppkomsten av kungadömen –Europas lockelser Förutsättning: –havsgående skepp

60 59 u Färder i västerled –av danskar & norrmän u Syfte: –handel & plundring u Mål: –kyrkor, kloster och bosättning i : »Irland »England »Frankrike »Spanien »Medelhavet »bosättning på Island och Grönland »Amerika upptäcktes u Annat: – Knut den store skapade välde –Normandie (Rollo)

61 60 u Färder i Österled –i huvudsak svenskar u Syfte –i huvudsak handel u Mål –Kaspiska havet »Neva -Volga –Svarta Havet »Dyna-Dnjepr u Annat: –Birka centrum –Rurik? bildade första ryska väldet –Åland, Åbolands öar befolkades

62 61 u Vikingatågens slut –1000-talet korståg till Palestina och mot Europas hedningar –Norden kristnades med England som utgångspunkt (för att få slut på härjningarna) –Finland kristnades med Sverige som utgångspunkt –Norden och Sverige, Finland under katolska kyrkan Västerländsk kultur Nordisk samhällsutveckling

63 62 Kristendomen u Utgångspunkt: –judendomen omfattade (-ar) tron på en Messias –en del omfattade Jesus från Nasaret som den utlovade –läran spreds av lärjungar (Paulus) i den romerska världen u Romarna religiöst toleranta –lokala trosvarianter godkändes så länge de inte hotade staten –kristendomen tog avstånd från staten och uppfattades som asocial

64 63 –Kristna förföljdes men utan resultat –Konstantin var förste kejsaren som lät kristna sig –statsreligion 395 u Kyrkans inre utveckling –urkristna kyrkan tog avstånd från det världsliga i väntan på Jesu snara återkomst –barmhärtighetsverksamheten utövades (social hjälpverksamhet) –organisationen lös –”villoläror” uppkom –behov av organisation då kyrkan blev stor

65 64 –biskopsämbeten tillkom och påvekyrkan uppkom –från 400-t erhöll kyrkan sin lärobyggnad –den institutionaliserade kyrkan erhöll världslig makt under Gregorius den store –under honom erkändes påven som Europas andliga överhuvud –under Karl den stores tid tillkom Kyrkostaten –1054 delades kyrkan p.g.a. lärostrider och grek.ortod. utvecklades –klosterväsendet uppkom som motvikt till världsliga kyrkan

66 65 Klosterväsendet u Avskildhet, uppoffringar, ensamhet = eremiter = möjlighet att nå paradiset u Inhägnade eremitbyar = klaustrum = kloster –Regler för livet gavs av Benedictus av Nursia »fattigdom »kyskhet »lydnad –praktisk verksamhet »skolor, sjukvård »växtodling, härbärgen

67 66 Araberna u PÅ 600-talet uppträdde muhammed som predikade en ren monoteistisk lära för araberna u Fördrevs från Mecka men fick anhängare i Medina u Inledde ett heligt krig för att sprida islam u vid sin död 632 behärskade han Arabien u Efterträdarna kaliferna fortsatte expansionen

68 67 u På kort tid togs Syrien, Egypten, Palestina, Mesopotamien, Persien och Nordafrika. u På 700-talet togs pyreneiska halvön och först 732 lyckdes Karl Martell stoppa mohammedanerna vid Poitiers u Kalifen var världslig och andlig ledare –storvesiren och guvernörer var ex. på ämbetsmän u Väldet svårstyrt och sönderföll i kalifat (ex. Kalifatet Cordoba) u Hög kulturell och kunskapsnivå

69 68 Frankrike u Erövrat av Julius Caesar 51 f.Kr. u Från 400-talet föll germanska folk in och samhällsbildningar tillkom u 486 fördrevs den sista romerska ståthållaren u F. enades under merovinger- kungen Klodvig u F. delades efetr hans död och 200 år av inbördes strider följde u makten kom att utövas av mjaor domus

70 69 u 687 endes riket igen och major domus Karl Martell stoppade araberna i Poitiers 732 u Karolingiska ätten uppstod då sonen Pippin den lille blev kung u Dennes son Karl den store (d.814) utvidgade väldet till Elbe u Korades till kejsare i Rom 800 u Riket organiserades feodalt. Aachen huvudort Riket föll samman i själstyrande områden. Kungen i Paris

71 70 u Från 900-talet capetingernas ätt som systematiskt byggde upp kungamakten u norra F. blev p.g.a. giftermål engelskt vasalldöme u på 1100-t stärktes riksenheten och ett rättsväsende tillkom. Generalständerna uppkom u Från 1300-talet styrde huset Valois och 100-årskriget utbröt (Avslutades 1453 E. fick behålla Calais) Kriget förödande men stärkte kungamakten (Jeanna dÁrc)

72 71 England u Befolkningen en blandning av: –kelter –romare –angler & saxare –vikingar & normander u Splittrat och 878 tillkom Danelagen u E. danskt u Slaget vid Hastings 1066 förde Vilhelm erövraren till makten –Feodalismen infördes, men var inte lika splittrande som i övriga Europa

73 72 u Stor skillnad mellan fransktalande överklass och befolkningen u t härskade ätten Plantagenet u Från mitten av 1100-t krig med F. –kungen Henrik II vasall till franska kungen. Kamp om franska kronan u Henrik införde juryinstitutionen –folket med i rättskipningen u Under följande regenter fortsatte kriget och skattetrycket hårdnade

74 73 u Under Johan utan land ledde det till uppror och Magna Charta tillkom: –ingen fick häktas eller fängslas uran laga rannsakan och dom –inga nya skatter utan att vasallrådet hördes u MC gäller fortfarande i omarbetad form och fick efterföljare i de flesta länder u På 1300-t tillkom parlamentet (överhus och underhus) –Detta parlament skulle ge skatt och stifta lag med kungen konstitutionell monarki

75 74 u hundraårskriget –social & ekonomisk kris »pest och krig gav omfördelningar »ny samhällsgrupp (arrendatorer) »nya näringar (får, ylleprod.) –E. förlorade (kanoner i fält första gången) u Från 1455 Rosornas krig (inbördeskrig) –avslutades 1485 då Henrik VII blev kung –stark kungamakt med stöd i parlamentet England nationalstat

76 75 Feodalismen u Tillämpades c (1868) u Militärt och administrativt system som uppkom i brist på pengar u Kungen gav län åt en storvasall (kron-) Uppg: –svara för skatter –försvar –förvaltning för kungens räkning –avgav trohetsed till kungen u Storvasallen kunde ha undervasaller

77 76 u Vasallerna blev mäktiga och inflytelserika –länen blev ärftkiga och självstyrande u Systemet ledde till förvecklingar och krig samt splittring i visssa fall –England - Frankrike –Tyskland u Utkonkurrerades av stärkt kungamakt och borgerskapets frammarsch då penningväsendet blev vanligt

78 77 Kyrkan under medeltiden u Nedgång u Uppgång och blomstring c –simoni förbjöds –celibat yrkades –högre etik u Två synsätt –gudsstaten på jorden »påven och kyrkan ledande »världsliga makthavarna underställd kyrkan »kykan oberoenda av gränser folk och lagar

79 78 –kyrkan verkade i stater och är underställda den världsliga fursten maktkamp (investiturstriden) u Gregorius VII –celibattvång –ingen världslig inblandning i kyrkliga tillsättningar u Henrik IV –avsatte påven –lystes i bann –uppror på halsen –avbön i Canossa –fördrev påven

80 79 u Kampen ledde till konkordatet i Worms 1122 –påven valdes av kardinaler –biskopar valdes av domkapitel men kungen fick närvara u Innocentius III lyckades på 1200-t helt frigöra kyrkan från det världsliga –gudsstaten förverkligades då regenterna mottog sina länder som vasaller till påven u Andra resultat av uppgången –korstågen ( ) »bl.a. Palestina (en del rövartåg) »Finland, Baltikum »Spaniens morer

81 80 –Kykokonstens och -byggnadernas blomstring »basilikan »romansk stil »gotisk stil –filosofins utveckling i kyrkans tjänst u Nedgången –slutet av 1200-t minskade påvemakten Orsaker: »nationella kungadömen »kyrkans världsliga engagemang »missbruk inom kyrkan – påvens babyloniska fångenskap

82 81 u Stora schismen »parallellpåvar Krav på reformer Hus, Wycliff och Luther

83 82 Stadsväsendets uppsving u Stadsbo = borgare befolkningskoncentration i skydd av en borg u Borgare = person med burskap –rätt att idka »handel »hantverk u Staden styrdes av –borgmästare –råd

84 83 u Handel & hantverk reglerades av u Gillen (handelsmän) –intresseorganisation med stort inflytande »priser »löner »tider u Skrån (hantverkare) –intresseorganisation som svarade för »utbildning (lärling, gesäll, mästare) »kvalitet »hjälpverksamhet

85 84 Blomstring från 1000-talet Medelhavet: »Milano »Venedig »Florens »Genua förmedlade varor fån öst Nordtyskland: »Lybeck »Hamburg »Bremen Hansan förmedlade varor mellan syd och nord –från nord: päls, tjära, fisk –från syd: salt, vin, textil

86 85 Adeln u Högsta samhällsklassen med egna privilegier (rättigheter) u Uppkom under medeltiden som särskild grupp p.g.a. behovet av belöningssystem för: –beväpnat och bepansrat rytteri –förvaltning u Ersättning för erlagd tjänst kunde vara: –förläning –skattefrihet –rätt till ämbeten –domsrätt

87 86 u Godsägaradeln utvecklades senare till hovadel och ämbetsadel p.g.a. –rytteriets minskade betydelse –borgarklassens frammarsch u Adeln kom att indelas i –högadel »furstar »grevar »friherrar –lågadel »obetitlade i allmänhet u Ynglingar erhöll skolning och dubbades till riddare: »sven »väpnare riddare


Ladda ner ppt "1 Power Point strukturer för historieundervisningen INSTRUKTION u Klicka på Bildspel/Visa bildspel och programmet startar u Du kommer vidare då du klickar."

Liknande presentationer


Google-annonser