Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför förstå grupper? Hilmar Thór Hilmarsson. Test – myter om grupper Rickard Zachrisson känd för att ha medverkat vid att ta fram UGL i Sverige En grupps.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför förstå grupper? Hilmar Thór Hilmarsson. Test – myter om grupper Rickard Zachrisson känd för att ha medverkat vid att ta fram UGL i Sverige En grupps."— Presentationens avskrift:

1 Varför förstå grupper? Hilmar Thór Hilmarsson

2 Test – myter om grupper Rickard Zachrisson känd för att ha medverkat vid att ta fram UGL i Sverige En grupps bästa storlek är fem – sex personer Sant Falskt Det går inte att arbeta i för stora grupper Sant Falskt Det går att skilja sak och person i grupper Sant Falskt Det är alltid bra med att bygga klimat i en grupp Sant Falsk Man ska inte ”bestraffa medlemmar i en grupp” Sant Falskt Grupper behöver arbeta med sina processer, Sant Falskt följa upp sitt arbeta och dra slutsatser av det Försök att undvika konflikter – håll er till sakfrågorna Sant Falskt Det går fort att bli ett team om alla verkligen vill Sant Falskt

3 Syfte med föreläsning •Definiera en grupp och olika slags grupper •Hantera en stor grupp genom att aktivt jobba med mindre grupper ”Gruppens själ”: •Normer •Roller •Kommunikationsnätverk/Ömsesidighet

4 Vi lever hela vårt liv i grupper Vi lever minst 40 timmar vecka – med vår arbetsgrupp, nästan lika mycket som med familjen. Historia: sjukgymnasten som alltid kom för sent Kanske slutar vi se enbart till individ orsaker – ”syndabockar” när saker går fel och kan blicka över gruppen och sätta in åtgärder på gruppnivå..

5 Uppfattning om människan; vad är en människa? Enskild varelse – individ, unik ”Var och en är sig själv närmast” ”Det är alltid individer som beter sig” (Skinner) Gruppvarelse ”Man blir som man umgås” ”En människa är inget annat än skärningspunkten mellan de olika sociala grupper som hon ingår i” (Cooley) Gruppens funktion – för individen och samhället; För individen; källa till vår identitet/självbild, hjälper individen att förstå och förklara verkligheten, socialisation sker i gruppen. För samhället; länk mellan samhället, (organisationen) och individen när det gäller samhällets fortlevnad och reproduktion. Struktur och kultur överförs från samhället till individen via gruppen

6 Grupp dynamik •Alla grupper utmärks av att de är dynamiska: •Grupprocesserna har en stark inverkan på individerna (Forsyth, 2005) •Gruppen är mer än bara summan av sina delar (Lewin, 1951) •Grupper är levande system som utvecklas över tid (Tuckman, 1965)

7 5 egenskaper hos grupper •Uppgift och mål •Samspel/närhet •Historia – fungerar över tid •Urskiljbar/observerbar •Ledarskap formellt och informellt

8 Om att vara gruppmedlen •Vi ändrar beteende beroende på den grupp vi tillhör: De fem faktorena samvarierar och skapar ett tryck. •Påverkan på vårt beteende är starkt

9 Vad är en grupp? ”En grupp är två eller fler individer som sammanbinds av en social relation” (Forsyth, 2005) Familj - släktträff Undervisning

10 Olika definitioner Definition av grupp; ”…medlemmarna kan samspela direkt med varandra, ansikte mot ansikte”. ”En grupp består av ett vanligtvis mindre antal människor som samspelar med varandra utifrån roller som via normer reglerar handlingarna i det system som gruppen utgör; individerna upplever sig normalt som en enhet med i viss utsträckning gemensamma mål och det som sker i gruppen karaktäriseras av en ömsesidig påverkan”.

11 En grupp är två eller flera individer som sammanbinds av en social relation” En grupp består av nätverk och sammanbinds med känslomässiga band (Forsyth, 2006) De kan vara starka som i en familj. De kan vara svaga som en informell grupp.

12 •Social interpersonellt samband – inte bara kategorier •Ex Kategorier: : Spelare, Stockholmare, Blyga •Ex interpersonellt samband: Kommunicerar, nå mål, organisering, ömsesidigt inflytande En grupp är två eller flera individer som sammanbinds av en social relation”

13 Olika definitioner av grupp Alla definitioner har det gemensamt: Två eller flera individer Förenade med varandra – ingår i nätverk Sociala relationer som utgår från: Kategorisering, Kommunikation, Inflytande Interaktion, Beroende, Psykologisk betydelse Gemensam identifikation, Gemensamma mål, uppgifter Struktur, System (Forsyth, 2006) En grupp är två eller fler individer som sammanbinds av en social relation” (Forsyth, 2005)

14 Kategorisering av grupper •Miljontals grupper i världen, men de kan kategoriserar till två kategorier: •Cooley (1907) gjorde en åtskillnad mellan primära och sekundära grupper

15 En grupp är två eller flera individer som sammanbinds av en social relation” •En grupp kan bestå av en två, tre eller flera tusen individer (Simmel, 1902). •De flesta grupper är dock små – två till sju medlemmar (Forsyth, 2005) •James forskning (1951) 7405 grupper – medelstorlek 2, 3 medlemmar.

16 Arbetsgrupper, idrottsföreningar, församlingar, fackföreningar. Större, mindre intima, mera målfokuserade grupper som är typiska för komplexa samhällen. Sekundär grupp Familjer, nära vänner, grupper med nära vänskapsband, gäng, militära elitförband. Små, långvariga grupper som kännetecknas av ansikte mot ansikte interaktioner och hög grad av samhörighet, solidaritet och indentifikation. Primär grupp ExempelEgenskaperTyp av grupp (Cooley, 1907)

17 Study groups, friendship cliques in a workplace, regular patrons at a bar Emerge when interacting individuals gradually align their activities in a cooperative system of interdependence. Självorganiserade Waiting lines (queues), crowds, mobs, audiences, bystanders Emergent, unplanned groups that arise when external, situational forces set the stage for people to join together, often only temporarily, in a unified group Circumstantial Grupper som formas spontant när individer ser att de upprepade gånger möts i grupper med samma människor och i samma sammanhang. Emergent groups Studiegrupper, mindre företag, expeditioner, klubbar, föreningar. Plannera av en eller flera individer som kvarstår i gruppen. Founded Produktionslinjer, militära enheter, besättningar,, team inom sporter, Planned by individuals or authorities outside the group. Concocted Medvetet skapad av medlemmarna eller av en externa akutoritet, vanligtvis för en specifikt syfte eller syften. Planerad grupp ExempelEgenskaperTyp av grupp

18 En grupp är två eller flera individer som är förenade med varandra genom sociala relationer” •De flesta stora grupper består av mindre grupper (Forsyth, 2006) •När en grupp ökar i storlek så blir de mera komplexa (Hare, 1976) •Grupper tenderar att: ”gravitate to the smallest size, two” (Hare, 1976, s 215)

19 Formell grupp - subgrupp •I en grupp av medlemmar uppstår alltid informella grupper - subgrupper •Uppstår ur ett mänskligt behov av mänskligt närhet – sociala, psykologiska behov (Mattiason, 1995) •Släkten – kontra - Familjen •Alla måste vara som en enda stor familj: •Splittring – vi och dom

20 Hur är denna kunskap användbar? ” Den där projektgruppen fungerar inte. Fastän jag gör allt för att komma framåt så finns det inte något samarbete.” Antagande: Det går inte att lösa konflikten. Det är fel på den här gruppen. De är hopplösa.” I de flesta grupper bildas mindre grupper – och i många fall så är de inte mer än två tre, stycken. Antagande baserat kunskap om grupper: Jag kan identifiera de personer som utgör subgruppen – ofta två eller tre personer och ha enskilda konflikthanteringssamtal med med dessa medlemmar.

21 Vilka av dessa är grupper? Fotbollslaget i Kåleröd Människor i en busskö Vi som sitter på den här föreläsningen Gänget som fikar på jobbet Kalle och Olle som alltid måste jobba tillsammans Gruppen som tar fram ett förslag till projektplan Vi som sitter på informationsmötet om förändringen De tre besvärliga i vår grupp som alltid måste kritisera

22 Praktiska sätt att arbeta med gruppen – storlek (Maltén, 1998) Bok: Kommunikation och konflikthantering

23 Gruppens storlek Lite samspel = Störst aktivitet = 4 – 5 Lösa problem = 4 – 7 Undergrupper = 8 – mer Starka starkare Svaga svagare

24 Tätare placering bättre kontakt Undvik tomma stolar Placering

25 Om tider och Pauser 45 min = max. konc. Bensträckare. Vädra! Håll inte på mer än två timmar!

26  Informera  Fatta beslut  Lösa problem  Diskutera: Få synpunkter, tänka ut frågor, förstå ett problem Syfte – vad vill jag

27 På vilket sätt är detta användbart? Hur många? Vilket är mitt mål? Hur ska de sitta? Hur länge? Tillämpning: Gruppen – bättre hälsa på vår arbetsplats Projektet: Ta fram en blankett för klagomål Avdelningsmöte: Diskutera stor förändring Avdelningsmöte: Informera nya rutiner städning

28 GRUPPSTRUKTUR Hilmar Thór Hilmarsson

29 Grupper – har en ”själ” •Grupper är inte oorganiserade, slumpmässiga samlingar av individer utan organiserade system av interaktioner och relationer som regleras av gruppstrukturen. •De tre viktigaste elementen i en gruppstruktur är: •normer •roller •nätverk

30 Vilka normer? Hur ser roller ut? Kommunikationsnätverk ?

31 Gruppens samspel •Medlemmarna organiserar sig i förhållande till varandra •Det bildas undergrupper …………………………………………………………. De tre kännetecken på en grupp •Det utvecklas styrande roller •Samspel regleras av sociala normer •Samspel mellan medlemmar i gruppen skapar ett kommunikationsmönster •Det sker en utveckling (Granér, 1994)

32 Riktiga grupper skiljer sig från pseudogrupper – ex. en mängd människor som står i en kö: Genom: Beroende: Gruppens medlemmar behöver varandra för att nå sitt mål. Grupp identitet: Individerna upplever att de hör samman. Grupp struktur: Varje medlem i gruppen har en roll. Verkliga grupper

33 De tre delarna När du analyserare en grupp utifrån: Normer Roller Kommunikationsnätverk Får du en tydlig bild av gruppen

34 Vad är normer? •Normer: Samstämmiga och ofta underförstådda regler som beskriver vilka beteenden som bör ske och inte bör ske i ett givet sammanhang.

35 Varför behöver vi förstå normer? 1. Slipper frustration när du ”förstår” det dolda spelet och kan anpassa ditt beteende 2. Du kan utveckla strategier för ändra normer om du förstår hur de uppstår. 3. Du har lättare att förstå, hantera grupprocesser när du börjar med att gå med gruppen – sedan följer med i förändringen.

36 Du vill få gruppen ska känna mer gemenskap •På din nya arbetsplats så tar man aldrig pauser. Du märker att det behövs. Vad ska du tänka på? •Du märker att flera i din arbetsgrupp är skvallriga: Hur gör du för att påverka dem? •Ni har helt olika uppfattningar om vad som är god vårdkvalitét. Hur ska du få gruppen att tro på den inriktning som du vet fungerar bäst?

37 EgenskapBeskrivning av norm Deskriptiva Beskriver hur de flesta medlemmar beteer sig, tänker och känner. Samstämmiga Normer som delas mellan gruppmedlemar, istället för privata, personliga normer. Beodrade Definerar vilka beteende som är “dåliga” eller “felaktiga” och vilka som är “goda” och “acceptabla”. Normativa Sätter reglerna för förväntade beteenden. Bannlysta Identifierar beteenden som inte får förekomma. Informella Beskriver de oskrivna reglerna för uppträdande i en grupp. Implicita Tas ofta för given så att medlemmar i gruppen följer dem automatiskt. Självgenerande Uppstår när medlemmar i gruppen når en överenskommelse genom ömsesidigt inflytande. Stabila När de utvecklas, så är det motståndskraftiga mot förändringar och de överflyttas från nuvarande nya medlemmar i gruppen.

38 Normer •Normer utvecklas över tid när medlemmar i gruppen anpassar sitt beteende mot andra. Det sker spontant – och indirekt utan medvetenhet. •Normer imiteras inte utan internaliseras (Sherif, ….) Sådana normer är framförallt: •Överenskommna •Dolda •Självgenererande •Stabila

39 Vilka av dessa är normer? Vad är normen? samstämmiga, dolda, självgenererande och stabila •När chefen står upp under fikapausen på en utbildning gör alla medlemmar i gruppen det. •Jag tycker att vi ska samarbeta i den här gruppen säger Olle på ett möte. •Det sitter i väggarna: det har alltid varit bråk om våra arbetstider. •Någon borde faktiskt säga till honom att inte fjäska för chefen muttrar Eskil vid fikarasten. •Karin är positiv mot alla sina kollegor den första månaden. •Göran ber alla att ta fram förslag på hur gruppen ska förbättras – ingen gör det. •När Kerstin är färdig med sin utbildning – där hon höjt sin kompetens – märker hon att de andra i gruppen drar sig för att samarbeta med henne.

40 Exempel på ”bilder” av grupper •Den här arbetsgruppen är som en gata i ett radhusområde. Var och en har sin trädgård med staket omkring. Alla är angelägna om att visa sig vänliga och tillmötesgående, men ingen pratar någonsin om något personligt. •Norm: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

41 Ge ett exempel på ett norm: •Rita en bild – en minut på en grupp: •Syfte: när vi ritar frigör vi oss från vårt logiska tänkande •och uttrycker direkt de dolda normer som finns i gruppen •Din familj •Din arbetsgrupp •När du är på semester i ett annat land •Diskutera två och två: vilka normer finns det: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

42 Ge ett exempel på ett norm: •Rita en bild – en minut på en grupp: •Din familj •Din arbetsgrupp •När du är på semester i ett annat land •Diskutera två och två: vilka normer finns det: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

43 Utveckling av normer •Sherif’s studier av utveckling av normer i grupper –Överenstämmelse – göra lika – i handlingar, tankar, och känslor sker över tid.

44 Sherif's (1936) autokinetiska effekt studier Försökspersonen bedömde avståndet till en röd punkt i ett mörkt rum.

45 Autokinetisk effekt: den stillastående punkten verkar röra sig. Den flyttar sig 10 cm.

46 Vad händer när människor gör sina bedömningar med andra, och säger sin bedömningar så att andra hör? Ser ut som 2,5 cm Jag gissar 5 cm19 cm

47 Anpassning – eller samstämighet. Till att börja med så skiljer de sig åt: men när experimentet fortsätter så blir de samstämmiga. Person A Person B Person C Konvergens Ensam Grup´p Session 1 Grupp Session 3 Grupp Session 2 Average distance estimates

48 Sherif satte in en medhjälpare “kumpan” i några grupper som överdrev sina skattningar och då anpassade sig de övriga. Kumpan Person B Person C Ensam Grupp Session 1 Grupp Session 3 Grupp Session 2 Medel av skattat avstånd.

49 Till och med när medhjälparen ersattes så behölls normen Person B Person D Person C Grupp Session 4 Grupp Session 1 Grupp Session 3 Grupp Session 2 Medel av skattad avstånd Ny medlem

50 Den överdrivna normen behölls i många generationer av ersättare Person C Person F Person D Grupp Session 4 Grupp Session 1 Grupp Session 3 Grupp Session 2 Överslag av skattningar

51 •Sherif’s studier av utveckling av normer visar att utveckling av normer sker genom internalisering av de “överenskomna” reglerna •Resultat: normer är självgenererande och stabila över tid: Exempel • Ätstörningar i grupper • Vad man får tala om på fikapausen • Vem som får tala på möten • Standard för arbetsprestation – Ex vaktmästarna i Folkets Hus

52 Problem normer – omedvetna A: Vad krävs för att ställa in ett möte? 1. En medlem kan inte delta. 2. Ledaren kan inte delta. 3. Majoriteten kan inte delta. 4. Andra prioriteringar. B. Hur reagerar medlemmar i gruppen när någon kommer sent? 1. Ignorerar det. 2. Gör ett uppehåll, fortsätter. 3. Gör ett uppehåll, gör en summering. 4. Någon får förklara, gruppen fortsätter. 5. Någon form av kritisk kommentar. C. Hur ofta utvärderar gruppen sina insatser? 1. Aldrig. 2. Förekommer sällan. 3. Förekommer D. Hur direkt kommunicerar ni? 1. Indirekt – icke specifik: Någon gör det någon gång. 2. Indirekt – specifkt: Någon gör det under eftermiddagen. 3. Direkt – icke specifik: John gör det någon gång. 4. Direkt – specifikt: John gör det under eftermiddagen. Mera frågor: Team/ground roles:

53 Exempel på ”bilder” av grupper •Den här arbetsgruppen är som en gata i ett radhusområde. Var och en har sin trädgård med staket omkring. Alla är angelägna om att visa sig vänliga och tillmötesgående, men ingen pratar någonsin om något personligt. •Vad är detta för norm? •Norm: överenskommelser, dolda, självgenererande, stabila?

54 Normer – upptäck dem genom ”lek” •Om vi var en arbetsgrupp – vilken bilmodell skulle vi vara?

55 Vad är roller? •Roler: Roller specificerar vilka typer av beteenden som förväntas av individer som har specifika uppgifter i gruppen. •Exempel: En chef förväntas … En mamma förväntas … •Egenskaper av roller: –Oberoende av individen –Flexiblitet till en viss grad –Rollen skapar ett mönster för interaktion.

56 Roller sker enligt mönster •När medlemmar interagerar så utvecklas ett mönster: •Uppgiftsroll – bidrar till arbetet •Relationsroll – bidrar till att upprätthålla relationer •Roller blir mera specialiserade när gruppen utvecklas över tid. •Samma person upprätthåller sällan både uppgiftsrollen och relationsrollen.

57 Negativa roller •Roll osäkerhet sker när beteendet i rollen inte är definierat •Rollkonflikt sker när gruppmedlemmar intar två eller flera roller eller när en enskild roll är oförenliga •Roll anpassningen kan vara låg och då känner medlemmar i gruppen att de inte matchar kraven i rollen.

58 Moreland och Levine´s teori Moreland och Levine´s teori om grupp socialisation beskriver hur roller tilldelas individer och hur medlemmar i en grupp går igenom processen av: -framtida medlem -ny medlem -full medlem -marginell medlem -före detta medlem Roll socialiseringen och differenteringen skapar stress och spänning för gruppen och gruppens medlemmar.

59

60 Vad är ett status nätverk? •Status nätverk: Stabila mönster av auktoritet och inflytande

61 Vad är status nätverk? •Status differentering –Tävling om status (hack ordning) –Perception av status –

62 Vad är ett status nätverk? •Status generalisering: när irrelevanta egenskaper påverkar status placering. –Minoriteter –Online groups and the status equalization effect Översätt

63 What Are Attraction Networks? •Attraktionsnätverk (sociometrisk struktur): Stable patterns of liking-disliking

64 Vad är ett s attraktionsnätverk? •Sociometrisk differentering: –Typ av gruppmedlemar: mest gillande till minst gillande: stjärnor, bortstötta, bryr sig inte om. –Egenskaper för gillande: ömsesidighet, inkluderande, sluten krets –Heider's balans teori: gillande och ogillande balanserar varandra i gruppen B A C B A C B A C - - +

65 Vad är attraktionsnätverk? •Vilka faktorer predicerar sociometrisk ställning? –Att ha en socialt attraktiva kvalitér som: samarbetsförmåga eller fördelaktigt utseende. –Att personens egenskaper passar gruppen

66 Vad är kommunkationsnätverk? •Kommmunkationsnätverk: formella och informella vägar som definerar vem som pratar mest med vem.

67 Vad är informationsnätverk? •Nätverk och placering påverkar många processer: –Informationsmättnad: centraliserade kommunikationsnätverka är mest effektiva under förutsättning att de inte blir överbelastade –Centralla positioner: Individer som besitter mera centralla positoner är mer inflytesrika (och mer nöjda) än de som befinner sig i periferin. –Hierakiska nätverk och informationsflöde: Mer information sker nedåt och orealistisk positiv information sker uppåt.

68 Medel: 3,96 3,77 3,65 3,59 3,54 3,34 3,18 3,07 3,01 2,83 2,82 2,75 Lunds Universtiet-undersökning: Nöjd med olika informationskanaler?

69


Ladda ner ppt "Varför förstå grupper? Hilmar Thór Hilmarsson. Test – myter om grupper Rickard Zachrisson känd för att ha medverkat vid att ta fram UGL i Sverige En grupps."

Liknande presentationer


Google-annonser