Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic. Språklig kod • Uttrycksdel • lexikon • grammatik • fonologi • Innehållsdel • begreppsbildning • Pragmatik.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic. Språklig kod • Uttrycksdel • lexikon • grammatik • fonologi • Innehållsdel • begreppsbildning • Pragmatik."— Presentationens avskrift:

1

2 Språklig kod • Uttrycksdel • lexikon • grammatik • fonologi • Innehållsdel • begreppsbildning • Pragmatik • språkliga regler • sociala regler

3 Språklig socialisation Språklig påverkan i olika kulturer för att barn ska lära sig tala är beror på: • Hur den sociala organisation är relaterad till interaktion • Värdet av tal i en kultur • Statusförhållande i interaktionen • Uppfattningar om kommunikativa avsikter • Uppfattningar om hur barn lär sig språk

4 Kontextoberoende språklig socialisering • Ett samhälle där barn ”uppfostras” • Den vuxne tar barnets perspektiv i samtal med barnet • Babytalk – Överdriven prosodi – Språket bryts ner i smådelar – Anpassat uttal och grammatik • Vuxna verbaliserar vad barn gör • Samtal i form av frågor och svar, även sagoläsning

5 Kontextberoende språklig socialisering • Ett samhälle där barn ”växer upp”, barngruppen viktig • Barnet förväntas anpassa sig till den aktuella kommunikativa situationen • Observation • Språket lärs ut som en helhet • Upprepningar när barnet inte förstår • Vuxna verbaliserar inte vad barnen gör • Frågor är äkta frågor

6 Exempel på kodväxling • Si tu eres puertoriquento your father is a puerto rican you should at least de vez en cuando you know hablar español • Om du är puertorican, din far är puerto rican, så bör du i alla fall då och då vet du tala spanska

7 Tid för tillägnandet av ett andraspråk Collier 1986 AnkomstålderGenomsnittlig tidsåtgång för andraspråktillägnande och infödd nivå i skolans läsämne 5 – 8 år3 – 8 år 8 – 11 år2 – 5 år kan oftast läsa och skriva på sitt modersmål 12 – 15 år6 – 8 år höga krav i skolan

8 Flerspråkighet och språkstörning • Viktigt att skilja mellan bristande exponering för svenska och språkstörning • Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa en störning i samtliga språk • Nödvändigt att göra en bedömning även av modersmålet • Tidig diagnos viktig – flerspråkighet orsakar ALDRIG en språkstörning

9 Språklig bedömning av flerspråkiga barn • Båda språken bör bedömas, det svagaste först • Ta hänsyn till att testsituationen kan vara främmande för barnet • Informella bedömningar möjliggör att jämföra barnet med sig självt även på modersmålet • Exponering för svenska

10 Syntagmatiska förenklingsprocesser • Strykning av stavelse före betonad stavelse: – arabiska: hesaan (häst)  saan – svenska: elefant  fant • Strykning av obetonade stavelser: – arabiska: tufaaha (äpple)  faa – svenska: telefon  fon Paradigmatiska förenklingsprocesser • Bakåtflyttning – arabiska: dib (nalle)  gib (velar bakåtflyttning) – svenska: bok  duut (dental bakåtflyttning) • Framåtflyttning – arabiska: hadiije (gåva)  kadiije (velar framåtflyttning) – svenska: kaffe  taffe (dental framåtflyttning)

11 Processer i svenskan=10 LI Processer i arabiska n=10 LI Syntagmatiskan >5Syntagmatiskan >5 Klusterreduktion10Konsonantbortfall8 Assimilation9Metates7 Konsonantinskott8Assimilation5 Stavelsereduktion7 Ändrad vokalkvantitet 6

12 Processer i svenska n=10 LI Processer i arabiska n=10 LI Paradigmatiskan >5Paradigmatiskan >5 Bakåtflyttning9 10 Framåtflyttning8 10 Lateralisering8Avtoning10 Avtoning7Klusilering8 6Avemfatisering9 Försvagning5 5 Lateralisering5 Frikativisering5

13 Processer i svenskan=10 ND Processer i arabiska n=10 ND Syntagmatiskan >5Syntagmatiskan >5 Vokalförändring7 Konsonantinskott5 Paradigmatiskan >5Paradigmatiskan >5 Framåtflyttning9Avtoning9 7Framåtflyttning5

14 Pienemann & Håkansson ProcessbarhetGrammatisk infoExempel Nivå 5 Satsnivå Mellan huvudsats och bisats Flickan gungar inte – här är flickan som inte gungar Nivå 4 Ordföljd Interfrasnivå Mellan nominalfras och verbalfras Sen sprang hunden Flickan äter inte Pojken är stor – pojkarna är stora Nivå 3 Frasnivå Mellan orden inom en fras En stor pojke – stora pojkar Dricker – har drickit Sen han klättra på stolen Nivå 2 Ordnivå Ingen (lexikal morfologi) Han sover – han sovde En katt – katter, pojke – pojkor Nivå 1 Oföränderliga helheter IngenVa e de

15 PTLI 1:11 årTest ITest IITest III 2pluralhund – hund hund hund hund – tre nä fyra hund penna – två pennor pres-pretsova - sovaäter mjölk – äter mjölk han läsa bok – läsa bok 3kongr i VP (perfekt) hon äta – han vill äta äter makaroni – han äta alla äta makaroner – han ätit alla makaroner kongr i NPen pojke stort – en pojke stor pojken stor – två pojke stor stor penna o här lite penna 4V2-regelej adverb pred kongrkatten två – katten e en stor pojke två pojkar – pojke e stor hunden e stor – katten e stora 5neg i bisatsde sitter - sitter nä den inte gungahon inte gungar – hon inte gungar

16 PTND 0:6 årTest ITest IITest III 2pluralhund-två hund penna- tvåa penna penna – tre pennor pres-pretglass-glasssover- hund sover äter glass – äter…äta glass 3kongr i VP (perfekt) vill ejdricka-sluthan hoppar - hoppat kongr i NPen katt-två katt en katt – två katter pojke stor – två pojkar e stora 4V2-regelej adverb pred kongrpappa – mamma o pappa katten e två – den också katter katten e stor – katterna e stora 5neg i bisatsvill ej den flickan inte gungar – här e flicka inte gungar

17 Transfer mellan svenska och arabiska Fonologi: • lei’mu:n (citron)  mel’meu: • ’namle (myra)  `namle (acc II) • svamp  zvamp Grammatik: • sv: sijaraat (bilar)  sijaolona (arabisk plural ändrad till svensk plural och bestämdhet) • sv: kju:lha  min kju:lha (sv kju:l + arab poss pron -ha)

18 Kliniska markörer • På modersmålet och på andraspråket efter > 2 års exponering: – Låga grammatiska PT-nivåer – Tidiga syntagmatiska fonologiska processer – Tillbakaflyttning en frekvent paradigmatisk process • Mindre kodväxling

19 Svensk-arabiska barn med grav språkstörning • tar betydligt längre tid än ca två år på svensk förskola för att nå höga grammatiska nivåer, och behöver betydligt längre tid även för att nå högre grammatiska nivåer på arabiska • använder betydligt fler förenklingsprocesser för uttalet på svenska och även på arabiska och förenklingsprocesser som gäller uttalet kvarstår oftast längre än två år • klarar att utveckla två språk men är sårbara för bristande exponering på båda språken

20 Lexikal organisation Lagrat i speciella nätverk • ljudlika associationer, klang – rim som hund – rund • syntagmatiska relationer – hund  skäller (ord som logiskt följer i en sats) – hund  farlig (kan bli fras: en farlig hund) • paradigmatiska relationer – hund  katt – hund  djur – hund  tax – hund  koppel, svans

21 Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; pojke 9 år svSvarKlangSyntParaÖvr bordsätta sigX mörkfärgX musiksjunger X sjukdomhalsfluss X manstorX djupvattenX mjukkuddeX ätamatX bergstenar X husmusX svartstolX

22 Associationstest Kent-Rosanoff listan År 4; flicka 9 år svSvarKlangSyntParaÖvr bordstolarX mörkljusX musik trumpetX sjukdom- 0 mankvinnaX djup-0 mjuktjock X ätadrickaX bergklipporX husvillorX svartvitX

23 Lexikal organisation svenska

24 Lexikal organisation arabiska

25 Semantiska associationer Nettelbladt, Håkansson, Salameh 2007 • Kategori • Funktion • Kontext • Beskrivning • Likhet • Vilken passar den ihop med? • Vad används den till? • Var kan man hitta den? • Kan du beskriva den? • Vad liknar den?

26 Pragmatiska problem (Bishop 1997) • Bryter samtalsregler – vägrar att svara, uppvisar ekolali • Tvära ämnesbyten och/eller ämnesglidning • Gör irrelevanta kommentarer • Märker inte att andra missförstår, kan inte reda ut missförstånd • Talar om saker som är självklara alternativt tar mycket för givet

27 Intervention flerspråkiga barn • Interventionen bör göras på båda språken • Indirekt intervention – handledning av flerspråkig personal och föräldrar, äldre syskon • Språkliga och kulturella faktorers roll – typ av språklig socialisation • Undvik postiljonsatser • ”Flerspråkighet som intervention”

28 Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Obondo 2005 Förhållningssätt till läsning och skrivning Heath 1986, Luke & Kale 1997, Naucler 2004, Obondo 2005 • Lärs in tidigt innan skolstart • Olika föreställningar om hur skrift skall användas • Vanligare i kontextoberoende kulturer – böcker är viktiga – läsning knuten till en viss situation – läsning är en individuell aktivitet – kräver särskilda ritualer som tystnad – sagoläsning innebär ett annat sätt att tala – viktigt för barnet att fokusera på innehållet

29 Förhållningssätt forts • Vanligare i kontextberoende kulturer – alfabetstavlor och böcker inte självklara i hemmet – läsning är en social aktivitet – tystnad ej nödvändig – barn förväntas ofta hitta sina egna läs- och skrivuppgifter – barn lär sig läsa det som behövs – skyltar, reklam i mataffärer etc – muntligt berättande, sånger, reciterad poesi kan värderas högre än böcker – böcker kan ses som bärare av t ex religiösa föreställningar som inte får diskuteras - barn uppmuntras inte av vuxna att hitta på egna berättelser

30 Flerspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter ( Hedman 2009) • Om ständigt exponerad för texter som inte går att förstå finns stor risk att läsning uppfattas som meningslös • Positiva samband mellan språkbehärskning på L1 och läsförmåga på L2 • Fonologisk medvetenhet bör testas på båda språken • Skillnad mellan goda muntliga färdigheter och låga resultat på läsning av ord en indikation på ev läs- och skrivsvårigheter hos barn i lägre klasser • Underdiagnostik – viktigt att bedöma båda språken

31 Flerspråkiga barn med utvecklingsstörning Flerspråkiga barn med Downs syndrom (DS) • en- och flerspråkiga barn med DS presterade lika på det engelska testet • flerspråkiga barn med DS uppvisade samma språkliga utveckling som flerspråkiga barn utan DS, matchade utifrån MLU • inga skadliga effekter på deras språkutveckling av flerspråkigheten kunde påvisas • därför viktigt med stöd i båda språken

32 Kulturella fallgropar vid intervention (van Kleeck 1994) • Genom att fokusera på föräldrarna förutsätter vi att det alltid är de som tar mest hand om barnet • Genom att fokusera på interaktionen mellan föräldrar och barn förutsätter vi att det vanligaste interaktionsmönstret i familjen är samtal mellan två personer • Genom att försöka öka barnets verbala interaktion förutsätter vi att föräldrarna uppskattar att barn talar mycket och att barn får initiera samtal med vuxna • Genom att försöka förmå föräldern att kommunicera på barnets nivå förutsätter vi att familjen anser att vuxna skall anpassa sitt tal till små barn


Ladda ner ppt "Www.sprakenshus.se www.sprakenshus.se/arabic. Språklig kod • Uttrycksdel • lexikon • grammatik • fonologi • Innehållsdel • begreppsbildning • Pragmatik."

Liknande presentationer


Google-annonser