Håkan Jansson & Christina Westerberg

En presentation över ämnet: "Håkan Jansson & Christina Westerberg"— Presentationens avskrift:

1 Håkan Jansson & Christina Westerberg
Samverkan kring barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar ur ett delaktighetsperspektiv Håkan Jansson & Christina Westerberg

2 Bakgrund Projektets intention Uppmärksammade problem Barnet/ ungdomen
Omgivning Barnet/ ungdomen Projektets intention Uppmärksammade problem Problemen rörande barn med synnedsättningar och nedsättning i sin rörelsefunktion som uppmärksammades av projektets initiativtagare kan sammanfattas i fyra punkter: Expertkunskaper om barnets skador och funktionsnedsättningar finns men görs inte begriplig för de som arbetar med eller umgås med barnen. Det finns mycket information om vardagslivet hos föräldrar, barn och personal i vardagen som inte når specialisterna eller inte tas tillvara. Generellt finns brister i helhetssyn och samverkan, arbetssättet blir således osystematiskt. Det är därför stor risk att utvecklingspotentialen inte optimeras hos barn och ungdomar med flera och komplexa funktionsnedsättningar. Dessa problem aktualiseras särskilt vid övergång från en fas i livet till en annan. För barn är det till exempel att från förskola börja i grundskola, övergång mellan olika stadier, övergången från grundskola till gymnasium och i vuxenlivet från utbildning till yrkesliv

3 Projektets syfte och mål
Att ta tillvara och vidareutveckla kompetens Att utveckla samverkan mellan föräldrar, skola, och andra professionella  Att skapa förutsättningar för ökad grad av aktivitet och delaktighet hos barnet/ungdomen Att ta tillvara och vidareutveckla den kompetens som finns såväl regionalt som lokalt och tillsammans med den kunskap som redan finns vid Resurscenter syn. Vidare syftar projektet till att utveckla samverkan mellan föräldrar, skola, och professionella inom kommun och landsting så att kunskapen kommer barnet/ungdomen till del. Mål Att organisera och genomföra en lärprocess med fortbildning på olika nivåer för barn/ungdomar, föräldrar, lokala nätverk och professionella regionala resurser för: att skapa förutsättningar för ansvariga personer att planlägga, genomföra och utvärdera en ändamålsenlig utveckling av aktivitet, delaktighet och gemenskap för barn och ungdomar, med synnedsättning och rörelsehinder att öka samverkan mellan berörda parter, såväl regionalt som lokalt att skolan ska fungera som arena för att säkra individens livskvalitet

4 Genomförande 3 år Planering Workshop 1 Workshop 2 Workshop 3
Workshop 2 Workshop 3 Resultat & spridning Projektets praktiska del 18 månader Tidigare erfarenheter: Barnets erfarenheter Arbetsmetoder Samverkan Projektform: Samverkan i nätverk Nya verktyg Workshop Vägledning Utvärdering Högskolekurs (10 Hp) Fortsättning: Fortsatt samverkan kring barnet/ ungdomen (verktygen). Samverkan kring nya barn/ ungdomar (verktygen).

5 Projektets redskap ICF - CY 5-stegsmetoden Samverkan
Varför och hur vi har använt dem!

6 - bidrar till en allsidig bild av barnets livssituation
ICF - bidrar till en allsidig bild av barnets livssituation - fokuserar på barns delaktighet i vardagliga situationer Björck-Åkesson mfl 2006, Tulinius 2007, Wormnas & Theje, 2007, Ibragimova, 2009, Adolfsson 2011

7 Delaktighet ICF ”En individs engagemang i en livssituation”.

8 Begreppet delaktighet
Det handlar om vad barnet - gör tillsammans med andra - hur aktivt barnet deltar - vad barnet upplever meningsfullt att göra - och barnets känsla av tillhörighet Gustavsson, mfl 2004   Flera forskare har försökt belysa begreppet delaktighet

9 Aspekter av delaktighet
Objektiva Subjektiva Tillhörighet Erkännande Tillgänglighet Engagemang Samhandling Autonomi

10 I projektet Objektiva Subjektiva Tillgänglighet Engagemang Samhandling
Autonomi

11 Faktorer viktiga för upplevelse av delaktighet
möjlighet till inflytande att bestämma själv att ha kontroll (makt över sin situation) att uppleva sig autonom CHILD, Mälardalens högskola,, Granlund, Luttropp, Eriksson, mfl 2002, 2003, 2006 En person kan uppleva delaktighet även om en annan utför aktiviteten åt honom, tex en personlig assistent Grimby, 2001

12 Delaktighet på individnivå är aldrig något statiskt.
Den individuella delaktigheten är ständigt beroende av aktiviteten och de individuella förutsättningarna, miljön och omgivningens förhållningssätt. 

13 Projektets redskap 5-stegsmetoden Samverkan
Varför och hur vi har använt dem!

14 5-stegsmetoden Kartlägga (nutida och framtida) 2. Prioritera
Hem Skola Fritid Arbete Lov- och semester 2. Prioritera 3. Analysera 4. Åtgärda 5. Utvärdera

15 Handlings- och samverkansplan
Nr: Datum: Att göra: Innehåll: Ansvar: Utvärdering: Klart (datum)

16 Projektets redskap Samverkan Varför och hur vi har använt dem!

17 Samverkan Alla, föräldrar, de som arbetar nära barnet som elevassistenter, lärare med flera och olika experter behöver samverka för barnets bästa. För att samverkan skall fungera bör ett antal förutsättningar föreligga.

18 Deltagare Kön och ålder Flicka 19 år 16 år Pojke 3 år 18 år 14 år
Kommande förändring Gymnasiet → arbete Högstadiet gymnasiet Förskola skola arbete och eget boende Mellan-stadiet högstadiet

19 2. Grava svårigheter i armar och ben, kan inte gå, kan inte äta själv
Kommunikativ expressivitet Kommunikativ förståelse Fysiska svårigheter Syn 1. Kroppspråk 2. Har åtbörder ord tecken bildsymboler ord ord 5. eller fler än 100 men ändå inte normal för åldern 6. Kan genomföra vissa dagliga behov med stöd 7. Normal kommunikation för åldern 1. Har åtbörder ord tecken bildsymboler ord ord, 4. Fler än 100 men ändå inte normal för åldern, 5. Kan genomföra vissa dagliga behov med stöd, 6. Normal kommunikation för åldern 1. Grava svårigheter hela kroppen är involverad huvud armar och ben [dålig balans armar och ben allvarligt påverkade] 2. Grava svårigheter i armar och ben, kan inte gå, kan inte äta själv 3. Grava svårigheter i armarna [kan inte äta själv] mindre svårigheter i ben [kan gå själv] 4. Grava svårigheter i benen [kan inte gå själv] mindre svårigheter i armar [kan äta själv] 5. Mindre svårigheter i benen [kan gå själv] 6. Mindre svårigheter i benen [kan gå själv] 7. Mindre svårigheter i armarna [kan äta själv] 8. Inga svårigheter som begränsar deltagande i aktiviteter 1. Total nedsättning sämre än 0.05 2. Svår nedsättning 0,1 eller sämre 3. Sämre än 0,5 men bättre än 0,1 4. > 0,5 (Möller, Eriksson, Sadeghi etc 2009) 3 2 1

20 Klaras nätverk Klara Förälder Personlig assistent hemmet
Elevassistent skola Klasslärare LSS handläggare Rådgivare SPSM 1 2 Kordinator och samordnare Handledare/vägledare

21 Nätverkets utgångsläge
Två skolverksamheter –två ”kulturer” – ett nätverk Svårigheter med samverkan hem och skola Bristande samverkan externa verksamheter Många inblandade - roller oklara Olika synsätt bland deltagarna Oro kring övergång grundskola - gymnasiet

22 Nätverkets utgångsläge forts..
Överlämnande skola har god kompetens kring funktionsnedsättningarna och dess konsekvenser Överlämnande skola erfarenhet av systematisk kartläggning (utvecklingsprojekt) Överlämnande skola vana att använda videoanalys Båda rektorerna positiva till deltagande i projektet

23 Team Klaras handlings- och samverkansplan
Hur hjälper vi Klara att möta förändringar i livet? Övergången träningsskola - gymnasiesärskola tyngdpunkt på kompetens och kunskapsöverföring - mellan skolformerna - mellan hem/assistans – skola - mellan barnhab – vuxenhab lokalfrågan, anpassningar, hjälpmedel, tillgänglighet Resurser

24 Resultat - förändringar hos Klara i vardagliga livssituationer
Inflytande Kontroll Autonomi The result shows, among other things, that the participating children and youth had a higher degree of influence and independence.

25 Prioriterad livssituation ” Lyssna på musik” (analysenhet)
Nulägesbekrivning september 2008: Klaras största intresse är att lyssna på musik. Klara talar om att hon vill lyssna på musik genom att slå med höger hand på sitt högra ben. Hon vill välja vilken musik hon vill lyssna på, och hon vill välja vilken låt hon ska lyssna på. Hon har en cd-spelare som står högt upp på en hylla och det är den vuxne som styr cd-spelaren. Klara blir ofta frustrerad över att vi inte förstår vilken låt hon vill lyssna på. I vissa lägen är vi osäkra på om det är musiken hon vill byta eller aktiviteten hon är i. Klara behöver ett tecken för att avbryta/ avsluta aktiviteten. Mål: Att Klara kan hantera sin CD-spelare så självständigt som möjligt.

26 Ökad grad av tillgänglighet

27 Förändring – lärande i nätverket
Ökad grad av kunskap om miljöfaktorer, såväl underlättande som hindrande ” Vi har lärt oss vikten av en tillgänglig miljö” “Vi är mer uppmärksamma på oss själva – vad vi gör, vad vi inte gör , vad vi skulle kunnat göra och vad vi behöver utveckla och bli bättre på” Förändringar i synsätt, beteende och attityder ” Vårt förhållningssätt har förändrats från att vara styrande till att bli mer erbjudande”

28 Funktionsprofil Carl Kommunikativ expressivitet
Kommunikativ förståelse Fysiska svårigheter Syn 1. Kroppspråk 2. Har åtbörder ord tecken bildsymboler ord ord 5. eller fler än 100 men ändå inte normal för åldern 6. Kan genomföra vissa dagliga behov med stöd 7. Normal kommunikation för åldern 1. Har åtbörder ord tecken bildsymboler ord ord, 4. Fler än 100 men ändå inte normal för åldern, 5. Kan genomföra vissa dagliga behov med stöd, 6. Normal kommunikation för åldern 1. Grava svårigheter hela kroppen är involverad huvud armar och ben [dålig balans armar och ben allvarligt påverkade] 2. Grava svårigheter i armar och ben kan inte gå och kan inte äta själv 3. Grava svårigheter i armarna [kan inte äta själv] mindre svårigheter i ben [kan gå själv] 4. Grava svårigheter i benen [kan inte gå själv] mindre svårigheter i armar [kan äta själv] 5. Mindre svårigheter i benen [kan gå själv] 6. Mindre svårigheter i benen [kan gå själv] 7. Mindre svårigheter i armarna [kan äta själv] 8. Inga svårigheter som begränsar deltagande i aktiviteter 1. Total nedsättning sämre än 0.05 2. Svår nedsättning 0,1 eller sämre 3. Sämre än 0,5 men bättre än 0,1 4. > 0,5 (Möller, Eriksson, Sadeghi etc 2009) 4 4 (5) 2

29 Carls nätverk Carl Föräldrar Assistent Specialpedagog Rådgivare SPSM 1
2 Koordinator Samordnare Runt Carl har även andra professioner medverkat med olika typer av stödinsatser. Exempelvis har samtliga träffats en gång/termin. Rektor LSS handläggare Sjukgymnast Logoped Synpedagog

30 Kartläggning av livssituationer (60)
Livsarenor Tid Prioriterade Mål Analys uppnått Hem T1 Gå på toaletten T3 Tittut med täcket Förskola Leker vid blå mattan Lärande och att tillämpa kunskap Leker vid bordet i köket Ja Samling Förflyttning , kommunikation och mellanmänskliga interaktioner/relationer Personlig vård Fruktstund Kommunikation och mellanmänskliga interaktioner/relationer T2 Idrott och gymnastik Gunga Soffan Lunch Skogsutflykt Leka i kuddrummet Dagbok (Milestone) 15 7 5

31 Samling (livssituation) Från helhet till aktivitet och handling
Förflyttning från bordet i köket till samlingen (delsituation) Kännemärke (aktivitet) Ledlinje position och nästa kännemärke Kännemärke Namnpresentation (delsituation) Carl lämnar bollen till den som sitter till vänster om honom (aktivitet) Carl är aktivt uppmärksam när barnen och personalen presenterar sig Carl tar emot bollen Carl säger sitt namn Dagens saga (delsituation) Dagens sång (delsituation) Förbereda nästa aktivitet (delsituation)

32 Samlingen Aktiviteter(vad) Aktivitet (hur) Omgivningsfaktorer
Nr Aktiviteter(vad) Kännemärke Aktivitet (hur) Ledlinje, position och nästa kännemärke Omgivningsfaktorer Hjälpmedel Fysisk tillrättal. Hjälp och stöd Fysiskt stöd Distans stöd Själv-ständig Förflyttning till samlingen  1 Stolen  - Ge fysiskt stöd för balans och knacka på dörren för riktning 2 Dörren Följ dörren på din vänstra sida till soffan Knacka på soffan för riktning ”här är dörren” 3 Soffan Följ soffan på din vänstra sida till soffans slut 4 Soffan slutar - Knacka på soffan för riktning ”här är soffan” 5 Nästa soffa Följ soffan på din vänstra sida till hörnet på soffan 6 Hörnet på soffan Sätt dig på mattan med ryggen mot soffan 7 Mattan 8 Namnpresentation 9 Skickar bollen till kompis Carl vänder sig till vänster och lämnar bollen till kompisen 10 Tar del av vilka som är med på samlingen Carl är uppmärksam på barnen och personalen när de säger sina namn 11 Tar emot bollen Carl vänder sig till höger, sträcker fram handen och tar emot bollen 12 Säger sitt namn Carl säger sitt namn

33 Resultat Carl Nätverket
Förmåga att använda sina sinnen för att förhålla sig målinriktat i sina handlingar gentemot den fysiska miljön och händelser (föregriper). Ökad autonomi och självbestämmande genom utveckling av den kommunikativa och förflyttningsmässiga förmågan Mer nyfiken och intresserad att samspela med kamrater vilket omgivningen uppmärksammat och försökte stödja. Nätverket Kunskap i att anpassa och tillrättalägga och tillgängliggöra den fysiska miljön Kunskap i att ge stöd som utmanar Carls aktiva handlande Lyssnade till Carls och föräldrars behov genom att erbjuda/prioritera fler samspelssituationer

34 Resultat Carls nätverk
Samverkan (t1-t2) (framgångsfaktorer) Styrning Förankrat på lednings och verksamhetsnivå > Uttalad ansvarsfördelning Struktur Övergripande och mätbara mål < Mål förankrade på chefsnivå och verksamhetsnivå Roller och rutiner tydliggjorda > Samordnare utsedd Kontinuerliga möten, långsiktighet och löpande dokumentation Incitament > Samsyn Begrepp definieras> Helhetssyn Diskussion om barnet < Kunskap om uppdraget, om resurser och om vad man inte kan bidra med > Samsyn om arbetsfördelning Kompetensutveckling Kunskap i att anpassa och tillrättalägga och tillgängliggöra den fysiska miljön Kunskap i att ge stöd som utmanar Carls aktiva handlande Lyssnade till Carls och föräldrars behov genom att erbjuda/prioritera fler samspelssituationer

35 Resultat Delaktighet förutsätter ett samspel mellan individ och miljö
ungdomen Barnet/ Miljö Personal

36 Framgångsfaktorer Ansvar Uppdrag Medverkan
Tydlighet i organisation och ledning kring

37 Framgångsfaktorer Systematiskt arbetssätt Synliggöra synsätt
Kunskap om varandras uppdrag Förstå hur underlättande och hindrande faktorer påverkar Jag har genom detta arbetat fått flera exempel på hur viktigt det är att lyfta fram och synliggöra våra attidyer. När hur jag tänker om något blir det synligt – det bjuder till motstånd – kan resultera i ödmjukhet infär hur du tänker, till ömsesidighet och ett gemensam syn på hur hur jag gör påverkar på det här eller det där sättet…

38 Framgångsfaktorer Ansvarsfördelning Kontinuitet i träffar
Kontinuitet av uppföljning och utvärdering av arbetet Videoanalys

39 Funderingar ….diskussionsfrågor
Få vardagliga livssituationer som handlar om kamratsamspel Av 290 registrerade livssituationer är 75 prioriterade. I 61 av dessa har målet med prioriteringen formulerats, 17 har uppnått målen.

40 Framtid

41 PiA har utvecklats genom ett flerårigt samverkansprojekt med ekonomiskt stöd av Allmänna Arvsfonden och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Samverkansprojektet har nu implementerats i form av en ny högskolekurs vid Örebro universitet. Kursen ges i samverkan mellan Örebro universitet och SPSM och går under namnet ”Samverkan kring barn och ungdomar med flera funktionsnedsättningar i ett delaktighetsperspektiv”.

42 Tack för er uppmärksamhet!