Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

AU Digital samverkan Offentliga rummet

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "AU Digital samverkan Offentliga rummet"— Presentationens avskrift:

1 AU Digital samverkan Offentliga rummet 2014-05-21
”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter!”

2 ”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt”

3 Digital samverkan – Oxenstierna 2.0
”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt” Samordning och arbetsdelning har en lång tradition i den svenska förvaltningen. De två sträcker sig faktiskt ända bak till 1600-talet, till själva formerandet av en statsförvaltning skild från kungen. Arkitekten bakom denna arbetsdelning mellan kungen och statsförvaltningen är Axel Oxenstierna och den finns uttryckt i 1634-års regeringsform, Sveriges första. I denne skapades reglerna för Riksrådet och de fem "kollegier" eller riksämbetena. Dessa var Hovrätten, Krigsrådet, Amiralitetet, Kansliet och Räknekammaren. I artikel 17 står det följande (min fetmarkering): ”Endoch desse fem concilia därtill äre instichtade, att alle riksens ärender måge ordentligen och utan försummelse eller blandning drifvas igenom, och till konungens och riksens tiänst räckia hvarandra handen, så skall doch härmed det ena så väl som det andra, mycket mera praesidenterna vara förbundet att blanda sig in i dens andres tiänst och ärenden, villiandes amplificera och vidga sin jurisdiction vidare än honom tillstår och är betroedt” På nusvenska står det att fem riksämbeten instiftas, att de i kungens och rikets tjänst ska räcka varandra handen samt att det skulle vara förbjudet för presidenterna för kollegierna att blanda sig in i varandras tjänsteutövning och ärenden. Rötterna till den typiskt svenska arbetsdelningen i funktioner finns här i den renodlade styrelsens former som i århundraden har varit normgivande för den svenska statsförvaltningen. Effekterna på strukturerna i förvaltningen kan spåras än idag i de autonoma och, i förhållande till regeringen, decentraliserade förvaltningar. Saxat ur samordningsbloggen: Det ingår alltså i myndigheters åtaganden och svensk statstjänstemannatradition att samverka. Förvaltningslagen säger att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för sin egen verksamhet. Redan 1809 års regeringsform slog fast att myndigheterna ”skola räcka varandra handen”. I 6 § förvaltningslagen sägs att varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten, och principen om att myndigheterna skall räcka varandra handen. har tidigare varit inskriven i grundlag. Förvaltningslagen: Samverkan mellan myndigheter 6 § Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Digital samverkan – Oxenstierna 2.0

4 Varför ska vi samverka?

5 Med Medborgaren i Centrum
Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter! Digitala agendan för Sverige ”IT i människans tjänst” Med Medborgaren i Centrum ”Myndigheterna till för medborgaren” ”Förändringar ges en samlad inriktning och sker på ett strukturerat sätt” ”En offentlig förvaltning” ”Enskilde Medborgaren behov och önskemål centrum” ”Medborgaren i högsätet” ”Underlätta vardagen för människor och företag” Förord i regeringens strategi ”Med medborgaren i centrum” 2011 presenterade regeringen den Digitala agendan. Agendans mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Ett år senare fördjupade regeringen sina mål i de delar av agendan som handlar om e-förvaltning och presenterade en e-förvaltningsstrategi - Med medborgaren i centrum. Strategins mål är enklare, öppnare och effektivare.

6 Samverkan med medborgare och företagare i fokus
Verksamhetsprocesser Elektronisk id och signatur Mina meddelanden Mina ärenden Min hälsa Mina uppgifter Mina fullmakter Min ekonomi Min pension Digitala tjänster Kundresa Omställning Informeras Har behov av stöd Agerar Ny fas i livet Situation Händelse Arbete Skola Hälsa Företag Familj Åldrande Vårdnad Samhälle Utgångspunkten är privatpersoner och företag i centrum – våra kunder, det är dom vi är till för. Privatpersoner och företag kan befinna sig i olika situationer där olika behov av offentliga tjänster uppstår. Dessa, våra kunder, kan kan hamna i nya situationer beroende på händelser som inträffar och där nya behov uppstår. I en viss situation med vissa behov inleds en kundprocess där kunden samverkar med olika offentliga och privata aktörer för att fylla sina behov. I denna samverkan kan kunden välja att använda sig av olika offentliga och privata e-tjänster som gör att kunden samverkar med offentliga och privata aktörers verksamhetsprocesser. Målbild 2020 Välfärdstjänster baserade på och ordnade utifrån privatpersoners och företagares (kunder) behov, som är enkla och säkra att använda och tillgängliga via flera kanaler.

7 Målbild 2020 Samverkan med medborgare och företagare i fokus
”Privatpersoner och företag förväntar sig god service genom enkla kontaktvägar till offentlig sektor. Det handlar om att snabbt, enkelt och med hög säkerhet kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande när man vill, var man vill och hur man vill – på sina egna villkor.”

8 Tjänster och information från en enskild organisation
Enklare Öppnare Effektivare Arbete Hälsa Fritid Boende Familj Utbildning xx xx Enskilt Gemensamt Näringslivet Tjänster och information från en enskild organisation Gemensamma tjänster och information Tjänster och information från privata sektorn I strategin pekar regeringen på att tjänster ska byggas utifrån medborgarnas behov och livssituationer, vilket kräver att offentlig sektor samverkar för att ta fram gemensamma tjänster. Det är inte heller effektivt att varje myndighet bygger en egen lösning för ett behov som är gemensamt i kontakten med andra myndigheter. I strategin nämns det arbete som pågår inom E-delegationen och de insatser som är på gång, till exempel Mina fullmakter. Flera av de insatser som nu är på väg att realiseras är sprunget ur en förstudie som gjordes på uppdrag av E-delegationen om behovet av nationella Mina sidor. Användarundersökningar visade att den som har många kontakter med offentlig sektor, gärna vill ha samlad information och ser att detta skulle förenkla vardagen. Nationella mina sidor bedömdes vara ett för stort projekt att realisera på en gång. Delegationen beslutade därför att starta de funktioner som bedömdes generera mest nytta. Detta resulterade i projekten Mina meddelanden (som redan var på gång), Mina ärenden och Mina fullmakter. Var och en av projekten bedömdes att realisera stora nyttor, men den största nyttan förväntas uppnås när tjänsterna kan användas tillsammans. Utvecklingen inom e-förvaltning kan alltså ske antingen inom en enskild organisation, gemensamt inom offentlig sektor när det finns ett gemensamt behov eller av privat sektor. E-delegationen arbetar med att underlätta förutsättningarna för samverkan, men också för utvecklingen i en enskild organisation eller inom privat sektor. Det sker bland annat genom att ta fram vägledningar, metod, standarder och arkitektur. Utskottet för Digital samverkan – bygga räls utan att ta hänsyn till varje organisations teknik. När det finns gemensamma behov, undersök i första hand om det finns en tjänst som går att återanvända, bygga på , om det är standarder eller api:er som ska tas fram. I sista hand bygga en tjänst från grunden. e-legitimation Mina ärenden E-arkiv och e-diarium Mina fullmakter Mina meddelanden Effektivare informationsförs. xx xx xx Förutsättningar för samverkan (vägledning, metod, standard, arkitektur)

9 KONCEPT STRUKTUR METOD 3

10 KONCEPT Hur KAN Vi samverka?

11 Fokus på det förvaltningsgemensamma
MYNDIGHETS-SPECIFIK ARKITEKTUR MYNDIGHETS-SPECIFIK ARKITEKTUR LANDSTINGS-SPECIFIK ARKITEKTUR MYNDIGHETS-SPECIFIK ARKITEKTUR KOMMUN- SPECIFIK ARKITEKTUR SEKTORSGEMENSAM ARKITEKTUR FOKUS FÖRVALTNINGSGEMENSAM ARKITEKTUR (Process, Information, Tjänst)

12 Mer samverkan kräver mindre komplexitet
Förändringsbarhet Antal aktörer Oberoende av samverkansform, att samarbeta eller snarare samverka kräver acceptans för ett metodiskt, strukturerat och väl kommunicerat arbetssätt och ledning. För att svara upp mot strukturdelen av detta används Arkitektur med dess olika nivåer (Affär, Verksamhet och Resurs(IT/Teknik)) samt ingående delarkitekturer (tex. Process, Information/Data, Tjänster, Applikation etc). Beroende samverkansform dvs. vad som ska omfattas och var beslut skall fattas måste designen/beskrivningen av strukturen som ska kontrolleras, Arkitekturen, att anpassas för att motverka komplexiteten.

13 Mer samverkan kräver mindre komplexitet
Samverkansformer Enterprise Partnership Federation Komplexitet Förändringsbarhet Antal aktörer Oberoende av samverkansform, att samarbeta eller snarare samverka kräver acceptans för ett metodiskt, strukturerat och väl kommunicerat arbetssätt och ledning. För att svara upp mot strukturdelen av detta används Arkitektur med dess olika nivåer (Affär, Verksamhet och Resurs(IT/Teknik)) samt ingående delarkitekturer (tex. Process, Information/Data, Tjänster, Applikation etc). Beroende samverkansform dvs. vad som ska omfattas och var beslut skall fattas måste designen/beskrivningen av strukturen som ska kontrolleras, Arkitekturen, att anpassas för att motverka komplexiteten. Minska komplexiteten

14 Samverkansformer Olika samverkansformer och arkitektur
Allt hamnar under alliansbegreppet inom statsvetenskapen. Inom verksamhetsarkitektur är det vanligt att dela upp alliansbegreppet i 4 större grupper (se tabell nedan), Koncern Partnerskap Federation Konfederation Den 4:e, Konfederation utrycks ofta lite slarvigt som Federation. Då gränsen mellan Federation och Konfederation kan vara flytande.

15 Koncept och byggstenar för samverkan
Begrepp & Information Samordning Samverkans-område Informations- utbyteskatalogen Aktör Aktör Process- katalogen Begrepp Samverkan ”Federation” Syfte? Sektor Informations- utbytesobjekt ”Livshändelser” Aktör Samverkans- processkarta Info.beskrivningar Processer Information Aktör Processbeskrivningar Aktör Tjänster Tjänster Tjänst Aktör Tjänstekatalog - Samverkan kräver att ett klart och tydligt syfte finns beskrivet. – Varför ska samverkan ske? - Ur syftet kan de operativa koncepten klargöras. – Hur ska vi samverka. Detta kommer locka till sig Aktörer. Sådana som ska bidra med information och de som ska nyttja. Utifrån de operativa koncepten och typen av Aktörer måste styrning definieras och upprättas. Samverkansform måste således väljas. I detta exempel väljs Federation detta ger då vilket omfång som ska kontrolleras: Hur vi ska jobba, Processer Vilken information vi ska utbyta, Information och på vilket sätt utbytet ska ske, Tjänster - Myndighetsspecifika - Förvaltningsgemensamma - Privata (Näringsliv) .xsd Tjänst . Aktör - Katalogtjänster - Infrastrukturella Aktör .csv Sektor Tjänstebeskrivningar

16 Med vad bygger vi digital samverkan?
STRUKTUR Med vad bygger vi digital samverkan?

17 Principer

18 Digital Samverkan är en del av ett större sammanhang

19 Ramverk för Digital samverkan
Federal Arkitektur för samverkan Process Juridik, Säkerhet Krav, Tjänst Stadsplan process Stadsplan information Information Stadsplan tjänst Innehåller Stödjer Arkitekturprodukter Samverkansmodell Policy Strategier Uppdragsportfölj Utveckling Förvaltning Vägledningar Principer Metoder Standarder Myndighet Sverige EU Mönster Modeller

20 Koppling mellan Processer, Information och Tjänster
Finns också i UML (Metamodell) En gemensam metamodell för beskrivning av processer, information och tjänster är under framtagande – dvs: hur hänger saker och ting ihop?

21 Spårbarhet emellan Federationens kataloger
Utrycks som tjänster Info.utb.katalog Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx Tjänstebeskrivning Tjänstebeskrivning xxxxxx xxxxx Info./Dataschema-mappning xxxxx

22 Gemensamma kataloger Katalogernas tjänsteutbyte Processkatalog
Processebeskrivning Uppdragskatalog Info.utb.katalog Utvecklingsinsats Styrkort Tjänstekatalog Info.beskrivning Tjänstebeskrivning Katalogernas tjänsteutbyte

23 Hur utvecklar vi inom digital samverkan?
METODIK Hur utvecklar vi inom digital samverkan?

24 Samverkande processer
Vad är det vi ska vi göra ? (Avgränsning) (“who,” “what,” “when,” “where,” “why,” and “how”) Samverkansområde ”Operativt koncept” Kan beskrivas som, Scenariobeskrivning (textuell) Storytelling/Persona (text, bild) Modellbaserat (notation) Grafisk (bild) Livssituationer Medborgare Näringsliv Livshändelser Agerande Organisation Samverkansprocesser Samverkande processer Noder Aktörer Regelverk Begrepp Informations-utbyte Krav Information Data Digitala tjänster System

25 Från idé till implementering
Process Info./Data Tjänster Konceptuell Varför? (Why?) Hur göra? (How?) Logisk Med vad? Realisering (What?)

26 Från idé till implementering
Process Info./Data Tjänster Konceptuell Varför? (Why?) <<Activity>> Livshändelse <<Information>> Begrepp <<Service>> Tjänst Hur göra? (How?) Logisk <<Activity>> Process <<Information>> Information <<Service>> Tjänst Med vad? Realisering (What?) <<Activity>> Aktivitet <<Information>> Data <<Service>> Tjänst

27 Från idé till implementering
AU Behovsdriven utveckling Från idé till implementering AU Digital samverkan Process Info./Data Tjänster Konceptuell Varför? (Why?) <<Activity>> Kundflöde <<Information>> Begrepp <<Service>> Tjänst Hur göra? (How?) Logisk <<Activity>> Process <<Information>> Information <<Service>> Tjänst Med vad? Realisering (What?) Utvecklingsinsats <<Activity>> Aktivitet <<Information>> Data <<Service>> Tjänst

28 Från idé till implementering
AU Behovsdriven utveckling Från idé till implementering AU Digital samverkan Konceptuell Varför? (Why?) Hur göra? (How?) Logisk Med vad? Realisering (What?) Utvecklingsinsats

29 AU DS, AU BU och Digitala mötet
Samordning Livssituation livshändelse 1 livshändelse 2 livshändelse 3 livshändelse 4 Namn på livssituation Behovsdriven utveckling kund-värde agera Digitala mötet Utvecklingsinsatser Info Info Info kund-värde kund-värde kund-värde Digital samverkan Aktör A Aktör B Aktör C Slutsats: Metoderna inom AU BU måste ”hänga ihop” med metoderna som tas fram i AU DS. Det som ”knyter ihop” metoderna är kundens agerande. Behovsdriven utveckling Behov fångas och beskrivs utgående från livssituation, livshändelse och agerande. Observera att agerandet bestäms dels av kundens behov och dels av verksamhetens behov i mötet med kunden. Kundens förmåga, behov och inställning (”vilja och kunna”) kan fångas genom att använda ex vis ”personas”. Olika metoder kan användas. Bör också omfatta en beskrivning av värden som är viktiga för kunden och vilka aktörer som bör samverka (aktörsdiagram). Kundmötet och det digitala mötet Det digitala mötet är ett specialfall av kundmötet. Många olika former för kundmöte bör vara tillgängliga och drivas utifrån kundens och aktörernas behov. En kanalstrategi bör finnas för att driva en strategisk kanalflytt mot digitala kanaler. Agerande kan vara möjligt via en eller flera kanaler. OBS, ibland är digitala kanaler inte möjliga eller ens lämpliga ut kundens eller aktörernas synvinkel. Varje agerande ur kundens synvinkel kan stödjas av en eller flera tjänster. En tjänst kan levereras via en eller flera kanaler där digitala kanaler = digitala möten/tjänster. Digital samverkan - Process Beskrivningen av samverkande processer görs utgående från krav och behov fångade i kundens livshändelse och agerande. Informationsutbytet mellan kund och aktör process beskrivs för varje agerande. Kundvärdet beskrivas för i varje interaktion med kunden. Informationsutbytet mellan ingående aktörers processer ska beskrivas. Informationsutbytet mellan kund och aktörer och mellan aktörers processer beskrivs och realiseras som tjänster. Info Info Samverkande processer Info Samverkansprocess

30 Utvecklingsmetodik & Instruktioner
agera Livssituation livshändelse 1 livshändelse 2 livshändelse 3 livshändelse 4 Namn på livssituation Info kund-värde Aktör A Aktör B Aktör C Samverkansprocess Processkatalog Info.utb.katalog V Tjänstekatalog

31 Digital samverkan SUMMERING

32 Övergripande förändringar
Förslag om en federativ samverkansmodell Nytt koncept där process, information och tjänst är i fokus Tydlighet i hur processer, begrepp, information och tjänster bör beskrivas för att skapa goda förutsättningar till digital samverkan Metod för digital samverkan som stöttar aktörerna i att ta fram de underlag som krävs för att lyckas med digital samverkan Återanvändning genom dokumentation och publicering i Tjänste- och Informationsutbytes- och ev. Processkatalog

33 Vad kan göras redan nu? Vid nya samarbeten nyttja de vägledningar vi tagit fram för då finns möjligheten att också utveckla dem. I de samarbeten ni har: - Har ni beskrivit processer, information och tjänster enligt någon gemensam struktur? Börja på hemmaplan: - Arbetar ni internt med processer, begrepp och information samt tjänster?

34 Dokument som finns publicerade
Vägledning för digital samverkan, version 2.1 Principer för digital samverkan Nationell strategi för interoperabilitet, version 1.0 Ramverk för digital samverkan, version 1.0 (förstudie)

35 Dokument under utveckling
Publicering juni 2014 Vägledning för digital samverkan, version 3.0 Ramverk för digital samverkan, version 2.0 Tänkt publicering hösten 2014 Ramverk för digital samverkan 3.0 Nationell strategi för interoperabilitet (uppdatering) Principer för digital samverkan (översyn)

36 Kontaktinformation - Presentatör
Magnus Lingström Verksamhetsarkitekt e-förvaltning @Lingen011

37


Ladda ner ppt "AU Digital samverkan Offentliga rummet"

Liknande presentationer


Google-annonser