Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning."— Presentationens avskrift:

1 ”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning

2 Nationell psykiatrisamordning Anders Milton, Nationell psykiatrisamordnare Kansliet: Ing-Marie Wieselgren, Ann Tjernberg Inger Bohlin Kristy Delisle Anna-Karin Haag Urban Markström

3 En nationell psykiatrisamordnare Uppgift: Att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, resurser, personal och kompetens inom vård, socialomsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydligande av gällande regelverk Tillsammans med kommuner, landsting, och berörda statliga myndigheter formulera strategier för kvalitetsutveckling för att samordna och stärka utvecklingsarbetet. Psykiatrisamordning -03 Psykiatrisamordning

4 Samordning av vård, social omsorg och rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv En kraftsamling hos samtliga berörda aktörer för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen av människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionshinder Skapa förutsättningar för Psykiatrisamordnare Bra livssituation för personer med psykiska funktionshinder Psykiatrisamordning -03

5 Är det möjligt? Är det bra? Vems är ansvaret ? Mål: psykiskt funktionshindrade ska kunna leva ett gott liv i samhället

6 Leva i samhället Psykiatrisamordning -04 Psykiatrisamordning Om personer med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska kunna leva integrerat i samhället på ett bra sätt krävs VÅRD OCH OMSORG+ ACCEPTANS fr kommun o. landstingi samhället efter behov. Icke tillgodosedda behov av vård → psykiskt sjuka personer blir störande och skrämmande → allmänheten litar inte på att vården/samhället klarar dessa personer → minskad acceptans

7 Psykiatrin Specialistvården Primärvården Kommunen Socialtjänst Vård o boende Polisen Hyresvärden Anhöriga Allmänheten VEMS ÄR ANSVARET ?

8 1960 ca vpl vpl 1,5/1000 innevånare vpl varav personer dömda till vård 0,6/1000 innevånare vpl, medelvårdtid 19,8 Källa Socialstyrelsen S2003/591/HS, Landstingsförbundet Vårdplatser inom psykiatrin Psykiatrisamordning -04

9 Psykiatrin: Sängplatser Öppenvårdsbesök

10 Psykiatrin: Sängplatser Öppenvårdsbesök Kommunen: särskilda boende egna lägenheter Primärvården

11 Behov av insatser för Lätt psykisk ohälsa Svår psykisk sjukdom/ funktionshinder Stöd, rådgivning, omvårdnad, behandling, rehabilitering

12 Behov av insatser för Lätt psykisk ohälsa Svår psykisk sjukdom/ funktionshinder Vems ansvar? Specialistpsykiatri Primärvård Kommun Företags- hälsovård Familj, Vänner, frivilligorg

13 Områden som behöver satsningar Psykiatrisamordning -04 Psykiatrisamordning Sysselsättning > 50% saknar helt sysselsättning Boende Psykiskt sjuka bostadslösa, differentierade boenden, specialboenden, flexibla stödformer Specialist psykiatri Ökad tillgänglighet till psykiatriska insatser ex. ökat antal vårdplatser eller utbyggnad av öppenvård. Samverkan Psykiskt störda missbrukare, personer med omfattande behov, gemensamma nämnder m.m. Kompetensutveckling - personalförsörjning

14 Målsättningarna ska kännetecknas av en ökad ambitionsnivå och leda till en ökad status för såväl kunskapsområdet, som användarna och utförarna. Psykiatrisamordning Gemensamma mål Psykiatrisamordning -04

15 Människor med allvarlig psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder ska ha samma rätt till vård och omsorg som människor med motsvarande kroppsliga besvär. Psykiatrisamordning MÅL 1 Psykiatrisamordning -04

16 Då krävs: Att alla berörda aktörer prioriterar denna grupp - när resurser fördelas, - organisation och verksamheter omformas, - i planerings arbetet, - i val av chefer, ledningsstrategier mm Att den begränsade ”kakan” inom kommuner och landsting delas lika.... eller lagstiftning och sanktioner när lagarna inte följs. Vårdgaranti och rättighetslagstiftning Psykiatrisamordning

17 Det ska innebära att människor med psykiska funktionshinder får möjlighet till -bra (minst acceptabelt) boende, - meningsfulla aktiviteter i vardagen (arbete, studier, sysselsättning), - stimulerande fritid - nödvändigt stöd för att leva ett gott liv - nödvändig vård för den psykiatriska åkomman så att sjukdomens konsekvenser minimeras - nödvändig vård för kroppsliga åkommor och förebyggande insatser för att förhindra kroppslig ohälsa Psykiatrisamordning

18 Anpassning av bostad Humanteknik i Karlstad •Överblickbart •Struktur •Sparsamt med stressande stimuli. •Märkning och kom ihåg lappar •Påminnelse hjälpmedel •Trygghet – larm, titthål, insynsskydd, inte nedre botten

19 HJÄLPMEDEL ATT KOMMA IHÅG – timer, almanackor, dosett som larmar, handdator, mobiltelefon, veckoschema, timstock, andra personligt utformade hjälpmedel, ATT FÅ HJÄLP MED TIDEN – timstock, olika typer av klockor som anpassas utifrån användaren ATT ANVÄNDA IT-TEKNINK – olika anpassade dataprogram, handdatorn MOBILTELFON – hjälp med påminnelse, hjälp med tid, starthjälp,

20 BILDSTÖD – hjälp vid matlagning, tvätt, strykning, mm ORGANISATIONS/PLANERINGSHJÄLP – bildstöd vid garderober och andra skåp, veckoschema, stegvisa instruktioner, färgmärkning ANPASSNING – av arbetsplats, arbetstakt och arbetsuppgifter ANPASSNING – av bostad: struktur, organisering, bildstöd, överblickbarhet, titthål mm

21 ANNAT SMÅTT OCH GOTT DIKTAFON – minnes och planeringshjälp NAGELKLIPPARE – istället för nagelsax FREESTYLE – hjälp mot röster ÖRONPROPP – hjälp mot röster BOLLTÄCKE - för sömnrubbningar

22 Att vara delaktig och känna trygghet i vardagen och möten med människor förutsätter en matchning mellan Individens förutsättningar Omgivningens krav och förväntningar

23 Metoderna som används för vård och stöd ska vara kunskapsbaserade och fortlöpande utvärderas Psykiatrisamordning MÅL 2 Psykiatrisamordning -04

24 Använda den kunskap som finns idag: - Vårdprogram - SBU-, SoS rapporter - Kliniska riktlinjer - Vetenskap och beprövad erfarenhet Följa och utvärdera det vi gör. Samlad verksamhetsuppföljning Kvalitetsregister Gemensam grundsyn och kunskapsbas över organisationsgränser För detta behövs - Strategier för att ta in ny kunskap/metoder - Strategier för att avveckla ”gamla” metoder - Gemensam kompetensutveckling - Verksamheten styrs av patienter/klienter/brukarnas behov Psykiatrisamordning

25 Metoder som är framgångsrika för att hjälpa människor med psykiska funktionshinder att klara sig bar i sin bostad? Integrerade behandlingsinsatser av samhällsbaserade multidiciplinära- team minskar återinläggningar och tid på sjukhus och ökar andelen som lever ett självständigt liv. Marshallm & Lockwood 2000.

26 Resursgrupp Vänner Familjen Arbetsterapeut Läkare Sjuksöterska Skötare Kurator Kontaktperson Boendestödjare Arbetsledare Patienten Arbetskamrater Boendevärd Gemensam plan, inventerar behov, olika uppdrag/uppgifter, uppföljning, gemensamt ansvar Psykolog

27 Långsiktigt mål Resurs- grupp Studentprojekt Primärvården Arbetsrehab Psykiatriteam Boendestöd

28 Alltid en ansvarig person Stafett pinnen ska alltid lämnas till någon

29 förbättrad funktion minskade konsekvenser av sjukdom/ skada Behandling för att påverka sjukdomen minska symtom Missbruk Psykos Utveckling av: färdigheter och resurser hos den enskilde stödfunktioner, anpassningi samhället Individuellt anpassade behandlings- insatser av skilda slag Wieselgren -04 Rehabilitering Behandling för missbruk förhindra återfall

30 De lagar som finns ska användas och tillämpas på ett sådant sätt att även personer med psykiska funktionshinder, där svårigheterna innebär att man har svårt att bejaka sitt hjälpbehov, får de insatser de har behov av och rätt till. Psykiatrisamordning MÅL 3 Psykiatrisamordning -04

31 Vill Du ? Ja Nej

32 Förändrad syn på psykiska funktionshinder och allvarlig psykisk sjukdom. Kunskapen måste öka i hela samhället Kompetensen höjas hos alla professionella Metoder utvecklas för att ”handikappanpassa” myndigheters bemötande, information till brukare, tillgängligheten osv Anpassa utbudet av insatser efter dem det ytterst berör. Uppsökande verksamhet mm Psykiatrisamordning

33 Myndighetsgränser eller regelverk: - får inte förhindra att personer med psykiska funktionshinder får den vård och stöd de behöver -motverka återhämtning eller delaktighet i samhället. Psykiatrisamordning MÅL 4 Psykiatrisamordning -04

34 Kommuner och landsting -stöd i hemmet -särskilda boenden -utskrivningsklara -rehabilitering -habilitering -Hjälpmedel - Missbruk - Skolan -Barn till psykiskt sjuka -Primärvården Psykiatrisamordning Försäkringskassa - Ersättning vid studier, arbetsrehabilitering -Samordningsansvar - Samverkansansvar Arbetsmarknadsverket - arbetsrehabilitering Kriminalvården -Vård till intagna - Skyddstillsyn med vård Statens institutionsstyrelse - Missbruksvård - Vård av unga Universitetet CSN Sekretesslagen

35 Planering och beslut på såväl organisations- som individnivå skall präglas av ett långsiktigt och samhällsekonomiskt effektivt helhetstänkande. Psykiatrisamordning MÅL 5 Psykiatrisamordning -04

36 Organisations nivå: Samverkansavtal som garanterar samarbete under längre tid och handlingsplaner Struktur för samverkan och samarbetsprojekt Politiker, tjänstemän och chefer på alla nivåer måste ta ansvar för att skapa trovärdighet och ge legitimitet för en långsiktigt fungerande och utvecklande samverkan. Styrsystem som stödjer detta. För individen: Personliga ombud, case manager, arbete i nätverk, eller resursgrupper Psykiatrisamordning

37 Gemensam nämnd Bakgrund: Behovet av samverkan mellan kommuner och landsting har blivit allt tydligare. Inriktningen är att utöka landstingens och kommunernas befogenheter att utforma arbetet utifrån de lokala förutsättningarna. Prop. 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet. Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet FSF 2003:192. F.o.m. 1 juli 2003

38 Gemensam nämnd Samarbetsformerna kan anpassas efter lokala behov och förutsättningar. Huvudmannaskapet och det politiska inflytandet ligger kvar hos respektive part. Personalen kan vara anställd hos respektive huvudman eller hos värdlandsting/kommun.

39 Lag om gemensam nämnd inom vård och omsorgsområdet: verksamheter: inom landstingest hälso- och sjukvård, tandvård inom kommunens hälso- och sjukvård, socialtjänst, enligt LSS, med tvångsvård enligt LVU, LVM, LPT, LRV

40 Gemensamt ta ansvar för verksamheter som har ett naturligt samband med varandra. •Vilka områden •Vem ska vara värd- kommun/landsting •Avtal-överenskommelse om ekonomi •Var ska personalen vara anställd •Vem ska vara chef

41 Ett sätt att organisera vård och stöd

42 Gemensam uppgift Kräver samarbete Gemensam nämnd Gemensamt team Redskap för att lösa vårt uppdrag

43 För att bry sig om att städa Måste man finnas i samma värld Som skiten Ur Klinisk blick av Pia Dellson

44

45 DAGSLÄGET VISION HUR SKA VI GÖRA Lika vård och omsorg Kunskapsbaserade metoder Anpassat samhälle Rehabiliteringsfrämjande regelverk o organisation Helhetssyn och Långsiktighet Ett bra liv Attityd påverkan Politisk enighet Förändring av regler och lagar Mer resurser Riktlinjer o handlingsplaner Bra uppföljningsredskap Förbättra produktivitet och effektivitet Kartläggningar Inventeringar Praxisundersökningar Utredningar och Analyser

46 Aktuellt kunskapsläge inom: Medicin Teknik Pedagogik Psykologi Sociologi Samhällsvetenskap m.m. Ligga i kunskapens framkant Vad är psykiatrins kunskapsområde? Hjärnan och dess funktioner i möte med omgivningen, skeenden och händelser i och utanför kroppen. Så mångfacetterat att det behövs ett tvärvetenskapliga angreppssätt.

47 För att förstå hjärnan - behöver vi de bästa hjärnorna Höja psykiatrins status Vi måste bli tillräckligt attraktiva för att rekrytera riktigt bra folk Vi måste skapa förutsättningar för att de ska komma till sin rätt

48 Vision Att medmänniskan full av hopp kan formulera sina egna mål i vissheten att hon kommer att få hjälp i vissheten att hon kommer att få hjälp att utveckla färdigheter och den kompetens hon behöver för att fullfölja de roller hon tycker är viktiga i ett samhälle som ser henne som en resurs och anpassar sig efter hennes behov

49 Vad behöver göras ? Systematiskt förändringsarbete så att vård och omsorg: •motsvarar befolkningens behov, •är anpassad efter det aktuella samhällets läget, •bygger på aktuell kunskap, •har potential för att följa och utvecklas i takt med nya vetenskapliga landvinningar, •är en så attraktivt arbetsplats att ”de bästa” professionella rekryteras till området och •premierar att sätta individens behov och långsiktigt bästa före regler, huvudmannagränser, kortsiktiga ekonomiska vinster


Ladda ner ppt "”Vilken väg tar den kommunala hälso- och sjukvården i framtiden” Psykiatrins utveckling Ing-Marie Wieselgren Nationell Psykiarisamordning."

Liknande presentationer


Google-annonser