Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering"— Presentationens avskrift:

1 Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering
Presentation av Lars Berg medicinalråd, Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsen, Sverige vid dagskonferensen ”Enhetlig nasjonal registrering av skader og olykker - Er det mulig?” den 6 mai 2003, Gardermoen

2 Epidemiologiskt Centrum - information om skador
Dödsorsaksregistret Patientregistret EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System) + TRAFIK [Konkreta frågor om information om skador kan ställas till Anders Åberg eller Anders Karlsson EpC kring dessa register]

3 Innehåll i EpC:s register
Dödsorsaksregistret - alla avlidna svenska medborgare. ICD-10 Ålder, kön, hemkommun, underliggande dödsorsak, skadediagnos Patientregistret - vårdtillfällen (personer) vid svenskt sjukhus. ICD-10 Ålder, kön, sjukvårdsadministrativa uppgifter, hemkommun, yttre orsak, diagnoser, operationer

4 Innehåll … forts EHLASS + Trafik - Skadade personers förstagångsbesök hos läkare vid sjukhus eller jourcentral. Motsvarar i stort NCECI (nordisk klassifikation av yttre orsaker till skador), svensk version Skadeplats, situation (fritid, skoltid, arbetstid etc.), aktivitet vid skadetillfället, sport (idrottsgren) Mer detaljerad information om skademekanism och trafik

5 EHLASS - nuläge Ca 60 sjukhus i Europa varav 9 i Sverige (6 % av befolkningen) Startade i Sverige 1995, data med hög kvalitet sedan 1998 Förutom hem- & fritidsolycksfall också arbete, trafik, våld EU-medel upphört NCECI skall användas

6 Framtid Integreras i patientregistret
Utökas till 15% befolkningstäckning Representativt urval avseende ålder, kön, geografi, näringsstruktur mm Nationell finansiering krävs

7 Varför samla in detaljerade data på central nivå?
Exempel på avnämare Centrala myndigheter Konsumentverket - Säkra produkter, standardiseringsarbete Folkhälsoinstitutet - Indikatorer för utvärdering av folkhälsomålen, projekt alkohol och våld Räddningsverket - Utreda olycksfall i olika miljöer

8 Exempel på avnämare … forts 2
Statliga utredningar Pyroteknikutredningen Kamphundsutredningen Landsting (utan egen skaderegistrering) Specifika frågeställningar t ex trafik, brännskador Kommuner Jämföra egen lokal skaderegistrering med ”rikssiffror”

9 Exempel på avnämare … forts 3
Industri/ Kommersiella intressen EpC-Konstfack - samarbete för att utveckla info till produktdesigners Statens provningsanstalt - utveckling av ögonskydd för innebandyspelare Fastighetsägarförbundet - hissolycksfall Massmedia Ofta något som är ”på tapeten”, t ex idrottsskador, hästolycksfall, cykling, snöras från tak, inlines

10 Exempel på avnämare … forts 4
Internationellt T ex barn och mynt, höga barnstolar, inlines, olycksfall med grill, elektricitet Organisationer Svenska kennelklubben - hundbett Farmar-BUS - skador bland barn i lantbruksmiljö

11 Exempel på avnämare … forts 5
Utbildning Specialarbeten, examensarbeten Forskare Allmänhet

12 Förutsättningar för bra data
Enhetliga klassifikationer Gemensam kodningspraxis Samarbete avseende kvalitet Representativitet Gemensam användning av data

13 Patientregistret Fr.o.m. 2001 inrapporteras både sluten vård och
öppen vård vid sjukhus (dvs. exklusive primärvård) till patientregistret

14 Inrapporteringen av uppgifter för 2001 till patientregistret
Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering 6 mai 2003 Inrapporteringen av uppgifter för 2001 till patientregistret Till patientregistret skall sjukvårdens huvudmän årligen rapportera: uppgifter om patienter som skrivits ut från sluten sjukvård uppgifter om inneliggande patienter per 31 december inom geriatrisk och psykiatrisk vård uppgifter om sådan öppen vård som tidigare vanligen meddelades i sluten vård Enhetlig nasjonal registrering av skador og olyckker - Er det mulig?

15 Inleverans och bortfall ...
Av tabellen nedan framgår tidpunkt för inleverans och bortfallet för några av patientregistrets mest centrala uppgifter avseende utskrivna patienter: personnummer, diagnos och yttre orsak till skada eller förgiftning samt personnummer för inventeringar inom geriatrisk och psykiatrisk vård. Anmärkningsvärt stort bortfall är markerat med rött.

16 Tabell del 1

17 Tabell del 2

18 Bortfall och kvalitet Den årliga underrapporteringen för de senaste åren uppskattas till mindre än en procent för somatisk korttidsvård. Personnumret saknas eller är felaktigt för knappt en procent av vårdtillfällena de senaste åren, varav merparten avser barn eller utomlandsboende. Huvuddiagnos saknas för c:a en procent av vårdtillfällena. 3,75 procent av vårdtillfällena med skador eller förgiftningar saknar under större delen av 1990-talet uppgift om yttre orsak. Från 1997 har detta bortfall ökat. Variabler som sjukhus, klinik, kön, ålder, in- och utskrivningsdatum är så gott som kompletta.

19 Skador i öppenvård vid sjukhus 2001

20 Kapitel XX - yttre orsaker till sjukdom och död
Detta kapitel medger klassificering av händelser, omständigheter och förhållanden i den yttre miljön som orsak till skada, förgiftning och andra ogynnsamma effekter ” … kodnummer från kapitel XIX, Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker, alltid bör åtföljas av en kod från kapitel XX” …

21 Översikt kapitel XX V01-V99 Transportolyckor
W00-X59 Andra yttre orsaker till olycksfallskada - fall, mekaniskt, drunkning, kvävning, elektricitet, rök, naturkraft, förgiftning, överansträngning, ospecificerat X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling X85-Y09 Övergrepp av annan person Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande och krigshandling Y40-Y84 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder - droger, missöden vid medicinsk och kirurgisk vård Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död Y90-Y98 Bidragande faktorer som har samband med yttre orsaker till sjukdom och död, vilka klassificeras annorstädes

22 Platskod Följande fjärdepositionsuppdelning kan användas tillsammans med kategorierna W00-Y34 (med undantag för Y06.- och Y07.-), för att ange platsen för den yttre orsakens inverkan, där denna uppgift är relevant. .0 Bostad och bostadsområde .1 Institutionellt boende .2 Skola, annan institution och offentlig lokal .3 Idrotts- och sportanläggning .4 Gata och väg .5 Butiks-, handels- eller serviceområde .6 Industriområde, byggarbetsplats .7 Lantbruksområde .8 Andra specificerade platser .9 Plats, ospecificerad

23 Aktivitetskod Följande kod kan i tillämpliga fall användas för i femtepositionsuppdelning av kategorierna V01-Y34 för att ange aktiviteten hos den skadade personen vid tiden för den yttre orsakens inverkan. 0 Idrott, sport, motion 1 Lek och annan fritidsverksamhet 2 Förvärvsarbete 3 Annan sysselsättning 4 Vitalaktivitet såsom vila, sömn, måltid och personlig hygien 8 Andra specificerade aktiviteter 9 Aktivitet, ospecificerad

24 Matris 1

25 Matris 2 och 3

26 Förenklad registrering möjlig för trafikskador (V01-V79)
Följande avsnitt kan förenklas: V01-V09 Fotgängare skadad i transportolycka V10-V19 Cyklist (förare eller passagerare) skadad i transportolycka V20-V29 Motorcyklist (förare eller passagerare) skadad i transportolycka V30-V39 Förare eller passagerare i trehjuligt motorfordon skadad i transportolycka V40-V49 Förare av eller passagerare i personbil skadad i transportolycka V50-V59 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i transportolycka V60-V69 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i transportolycka V70-V79 Förare av eller passagerare i buss skadad i transportolycka

27 Ett exempel - Fotgängare skadad i transportolycka (V01-V09)
Anmärkning: Vid förenklad användning av detta avsnitt i patientstatistik används endast koden V09.-. Texten till denna kod har därför modifierats något. Kategorierna V01-V06 i ICD-10 har satts med mindre stil. Syftet med detta är att återspegla strukturen i ICD-10 samtidigt som användningen i Sverige underlättas. Följande fjärdepositionsuppdelning är avsedd att användas för kategorierna V01-V06: .0 Fotgängare skadad i olycka, ej trafik .1 Fotgängare skadad i trafikolycka .9 Fotgängare skadad i olycka, ospecificerat

28 V01-V06 eller V09.0 - .9 Istället för denna indelning …...
V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss V05 Fotgängare skadad i kollision med tåg V06 Fotgängare skadad i kollision med annat icke motordrivet fordon Används indelningen nedan ….. V09 Fotgängare skadad i transportolycka V09.0 Fotgängare skadad i olycka med motorfordon, ej trafik V09.1 Fotgängare skadad i icke specificerad olycka, ej trafik V09.2 Fotgängare skadad i trafikolycka med motorfordon V09.3 Fotgängare skadad i icke specificerad trafikolycka V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka

29 Detaljeringsgrad Finland - har valt ett urval av kapitel-XX-koder (ca 300 st) Danmark - använder NCECI, men ofta på mindre detaljerad nivå Sverige - har diskuterat minskat krav på rapportering av kapitel-XX-koder för öppen vård vid sjukhus

30 Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering
6 mai 2003 Problem Möjligheten till förenklad trafikskade-rapportering finns, men skapar oklarhet ATC-kod vid förgiftningar är ett alternativ, men skapar oklarhet Kapitel XX är svåröverskådligt (ca kombinationer!) Skadeplats och aktivitet - räcker detaljeringsgraden? Enhetlig nasjonal registrering av skador og olyckker - Er det mulig?

31 Valideringsstudier Valideringsstudier på användningen av kapitel XX i patientregistret i Sverige har inte gjorts Intrycket är att vissa delar fungerar bra, andra sämre

32 Användning av skadestatistik
EpC Räddningsverket (NCO=nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor) Folkhälsoinstitutet Forskning baserat på registerutdrag och samkörda registerutdrag (Karolinska Institutet m.fl.)

33 Indelning vid rapportering
Indelning i skador och olyckor sker ofta utifrån grupperingar (se matris 1-3) transportsätt fall drunkning brand förgiftning osv.

34 Exempel - fall

35 Ett par aktuella rapporter
Olyckor i siffror - En rapport om olycksutvecklingen i Sverige Räddningsverket, Karlstad, 2002 (ISBN ) Barns skador i Sverige - Barnskadeatlas med frekvenser och trender på nationell-, läns- och kommunnivå Rapport från Barnsäkerhetsdelegationen, Stockholm, 2002 (SOU 2002:99) (ISBN )

36 Framtid Förhoppningsvis resurser fr.o.m för en nationellt skadeinformationssystem dödsorsaksregistret (kapitel XX) patientregistret sluten vård (kapitel XX) öppen vård vid sjukhus (kapitel XX) urval 15% av befolkningen med utvidgad öppenvårdsregistrering (NCECI)


Ladda ner ppt "Svenske erfaringer med bruk av ICD-10 til skaderegistrering"

Liknande presentationer


Google-annonser