Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

FRAKTURPREVENTION – OSTEOPOROS 2012-01-19 • Nyheter nationella riktlinjer 8:30-8:50 resp 13:30-13:50 • Hur behandlar vi idag? 8:50-9:00 resp 13:50-14:00.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "FRAKTURPREVENTION – OSTEOPOROS 2012-01-19 • Nyheter nationella riktlinjer 8:30-8:50 resp 13:30-13:50 • Hur behandlar vi idag? 8:50-9:00 resp 13:50-14:00."— Presentationens avskrift:

1 FRAKTURPREVENTION – OSTEOPOROS • Nyheter nationella riktlinjer 8:30-8:50 resp 13:30-13:50 • Hur behandlar vi idag? 8:50-9:00 resp 13:50-14:00 Levnadsvanor, fallprevention & läkemedel • Frakturprevention framöver i Kronoberg a) Frakturrisk utifrån klinik, lab, 9:00-9:30 resp 14:00-14:30 röntgen & bentäthet K a f f e p a u s 9:30-10:00 resp 14:30-15:00 b) Prevention av fraktur 10:00-11:10 resp 15:00-16:10 - Levnadsvanor - Fallprevention - Läkemedel När olika läkemedel? Behandlingstid? Utsättas när? Njurfunktionsinverkan? Vitamin D och PTH följas hur? - Patientfall • Diskussion och frågor 11:15-11:30 resp 16:15-16:30

2 Nyheter nationella riktlinjer

3 Hur förebygger vi fraktur idag? Levnadsvanor 1. Fysisk aktiv •Hur rör vi oss? –Befolkning: 30-80% befolkning otillräckligt aktiva (SoS, SBU) –Ungdomar: Rör sig väldigt olika, skolgymnastik 1 gång per vecka. »Hälften tränar på fritid »TV-dator tid samband med kort utetid och fysisk inaktiv –Äldre: Daglig vanor - promenad >30 min - färre höftfraktur, fler radiusfraktur »Livsförhållande kvinnor år (BILD) »Gymnastikgrupper på äldreboende indragna •Ordination i vård? FaR recept i Kronoberg »Primärvård ordinerade 75 %, medan länssjukvård 20 % skrevs 1317 recept, ökade 2010 knappt Läkare skrev hälften, sjuksköterskor och sjukgymnaster drygt 20 % »FaR ordination på Vc (BILD)

4 Hur förebygger vi fraktur idag? Levnadsvanor 2. Utevistelse •Äldre rörelsehindrade ute lite, risk för D-vitamin brist. (D-vitamin halt <50 mindre viktig för fraktur äldre i eget boende, Snellman 2011) 3. Rökfrihet •Kvinnor 19%, män 14% i Kronoberg, minskar >65 år till 8% (Hälsa 2004). •Fler rökare bland psykosoc.belastade grupper och kvinnor 4. Kost •Eftersträva allsidig kost, med lagom energiinnehåll. Hälsoproblem idag: –Övervikt ökar i samhälle –Mer varierade kostvanor och hälsoskillnader idag, psykosociala orsaker –Undervikt och näringsbrist ökar frakturrisk bland äldre

5 FaR ordination på Vc 2011

6 Förebygger fall idag? –Fall vanligt? Bland kvinnor 70+ faller 30% under senaste året –Förebygger Du fall idag? 1.”Fall” orsakar besök på Vårdcentral? Typ av vårdinsats? 2.Klarlägger skadeförlopp vid en fraktur/sårskada? Fallhistoria? 3.Vid rutinbesök för äldre med rörelsehinder – Brukar fråga patient om fallit?

7 Läkemedelsprevention idag?

8

9 Frakturprevention framöver - Vårdprogram 2012 RISKVÄRDERA •Frakturtyper •Frakturrisk –Riskfaktorer •höftfraktur •kotfraktur –Riskmodeller –Osteoporos (primär, sekundär) •Utreda frakturrisk –Samtal & kroppsundersökning –Labprover –Ryggröntgen –Bentäthet

10 Frakturtyper - lågenergiutlösta Fraktur vanligt: Var annan kvinna och var fjärde man Frakturtyp: 1.Höftfraktur vanlig (4:e kvinna) + svår fraktur Uppkommer efter fall (90%) Drabbar äldre runt 80 års, flest kvinnor. Risk dubbleras vart 5:e år. Orsakar ofta rörelsehinder och ändrat boendeform Dödlighet hög 2.Kotfraktur debut från 45 år. Uppkommer spontant eller efter fall. Värkperiod minst 1-2 månader. Återfallsrisk hög för ny kotfrakturer. Flera kotfrakturer - ofta svårt röra sig och nedsatt hälsa. 3.Underarmsfraktur (radius) vanligaste frakturen. Begränsade men. 4.Övriga: Överarms- (humerus), bäcken-, revben- eller fotledsfraktur. Ofta efter fall, lågenergi. Läker oftast inom 2-3 månader.

11 VÄRDERING av FRAKTURRISK Fall Skelett styrka Fraktur Ålder Kön Arv Kroppsvikt/ viktminskning Levnadsvanor - promenera - solljus - rökfrihet - kost Balans & koordination. Muskelstyrka Fallrisk i omgivning (matta, skor). Höftskydd? Ålder Sjukdom - syn - hjärna (CNS, CVI, parkinson, depress, sömn) - blodtryck - infektion Läkemedel - sederar/tröttar - lågt blodtryck Sjukdom - fraktur - inaktivitet - näringsupptag - hormon (köns-, tyroidea, paratyr) - lever-, njure - reumatism Läkemedel - kortison - stärka skelett

12 Indikationer på frakturrisk (Baserat på LMV 2007) Ökande antal riskfaktorer medför ökad frakturrisk Starka riskfaktorer 1.Kvinnligt kön 2.Hög ålder 3.Tidigare lågenergi-fraktur (höft, kota, handled, överarm och bäcken) 4.Bentäthet < -2.5 SD 5.Ärftlighet för höft- eller kotfraktur 6.Kortisonbehandling peroralt > 3 mån Svagare riskfaktorer 1.BMI 5 kg (sista året) 2.Rökning 3.Inaktivitet 4.Menopaus < 45 års ålder 5.Fallbenägenhet (eller nedsatt uppresningsförmåga)

13 Riskmodell – FRAMO Index FRAMO Index screenar höftfrakturrisk bland kvinnor över 70 år med 4 ”Ja/Nej” frågor. Kvinnor med minst 2 av 4 faktorer har 7-faldig ökad höftfrakturrisk under 2 år, motsvarar årlig absolutrisk för höftfraktur = 2.7%. ( )http://ebm.bmj.com/content/12/4/122.full.pdf?sid=3ba959c ed3-bf1a-d41ceb49a998

14 Riskmodell – FRAMO Index För kvinnlig befolkning över 70 år 1.Ålder  80 år och över1  år0 2.Kroppsvikt  Under 60 kg1  60 kg eller över0 3.Kan resa sig upp 5 gånger från en stol – utan att hjälpa till med armar?  Nej, behöver hjälpa till med armar1  Ja0 4.Har du brutit något ben? Vilket ben? Har du röntgat ryggen? *  Fraktur i handled, överarm, höft, kota eller 1 hoptryckt kota på röntgen  Ingen fraktur eller annan frakturtyp0 * Vid ryggröntgen, fråga speciellt om ”hoptryckt ryggkota?”.

15 Riskmodell FRAX •FRAX Index: Frakturriskberäkning webb-baserad då ålder år. Höftfrakturrisk alternativt samlad frakturrisk (höft, överarm, kota eller handled) beräknas under 10-årsperiod ( ). •Risk beräknas utifrån obligatoriska 4 faktorer ålder, kön, vikt och längd. Ytterligare 8 faktorer kan värderas, inklusive bentäthet, vilket ökar pålitlighet. •Risk anges som absolut frakturrisk i procent under 10-årsperiod, för obehandlade. En höftfrakturrisk på 10% under 10 år motsvarar ungefär en årlig risk på 1%. * Diabetes(insulin), hyperpara-/hypertyroidism, tidig könshormonbrist (hypogonad), malabsobtion & leversvikt

16 Riskmodell FRAX

17 Osteoporos - riskfaktorer

18 Klinisk undersökning (I) •Klinisk kontroll –Allmän medicinsk bedömning, inkl levnadsvanor, funktions- & rörelseförmåga. Falltendens efterfrågas. Sjukdomar och läkemedel som påverkar rörlighet och skelett? –Uppresningsförmåga testas, ryggform kollas. –Vikt, aktuell kroppslängd & längd vid 25 års ålder efterfrågas.

19 Klinisk undersökning (II) •Labprover 1.Bas: Hb, LPK, SR, jon-calcium, kreatinin, albumin, GT, ALP och TSH. 2.Komplettera vid behov: TTG-antikropp, elfores, cystatinC + eGFR 3.Klinisk misstanke: fS-PTH, 25-OH vitaminD3 (>25-50), CDT eller s-testosteron (då hypogonad man). Män <65 år med lågenergi-fraktur o/e låg bentäthet har ofta sekundär osteoporos, vid oklarhet utreder endokrinolog.

20 Ryggröntgen (kotfrakturer?) •Dolda kotfrakturer vanligt •Klin tecken på upprepad kotfraktur –Efter 45 års ålder –Ryggont 2 månadsperioder –Längdminskning > 3-5 cm –Krumryggig –Rörelsehinder ev. –(Bukömhet/besvär) •Tidigare röntgad kotfraktur efterfrågas som: –Tidigare fraktur? –Hoptryckt ryggkota? • Utred frikostigt • Rygg röntgen • Höftfraktur risk kartläggs • Röntgensvar • Upprepade kotfrakturer - ”Osteopent skelett” på röntgen = ?? - Kotfrakturrisk ökar med antal kotfrakturer - Rörelsehinder ökar med antal kotfrakturer - Skelettstärkande behandling ofta effektiv

21 Bentäthetsmätning •Vem utreds? –Högrisk för höftfraktur / upprepad kotfraktur –Kortisonbehandling –Skelettstärkande läkemedelsbehandling övervägs

22 Bentäthetsmätning •Mäta var och med vilken mätare? –Bentäthet i höfter och länd –Mät med DXA teknik, medicinklinik Ljungby •Utvärdera bentäthet hur? –Höftfrakturrisk värderas med FRAX = kombinerar kliniska riskfaktorer + bentäthet –Hög frakturrisk ökar behandlingsvinst –Skelettstärkande läkemedel förutsätter oftast osteoporos. –Läkemedel ges även vid osteopeni kombinerat med kotkompression. –Vid upprepade svåra frakturer (multipla kotfrakturer alternativt kombinerad höftfraktur + kotfraktur) hos äldre äldre så kan skelettstärkande behandling insättas, utan täthetsmätning.

23 Frakturprevention Kronoberg Vårdprogram 2012 PREVENTION I: Levnadsvanor - behandla för alla (åldrar) 1. Fysisk aktivitet –Daglig promenad minuter minskar höftfrakturrisk (FaR) –Motion ”färskvara” 2. Utevistelse - 30 minuter/dag, särskilt sommarhalvår kl Rökfri – minskar höftfrakturrisk. Rökstopp viss effekt 4. Kost – allsidig. Energiinnehåll tillräckligt. Minst 0.5 g kalcium/dag (glas mjölk 250mg, ostskiva 80mg).

24 II: Fallprevention & råd - ges vid hög frakturrisk Upplevd fallrisk? Egenupplevd fallrisk? 1.”Rädd att falla = faller! ”Risknivå? Risk medveten? 2.Rörelseförmåga? Egen erfarenhet efter tidigare fall? 1.”Rädd att fall?” (Vågar inte röra sig …. inaktiv) 2.”Otur” (Händer inte igen … förnekar) 3.”Aktiv” efter fall (Förändrar risk … lärdom)

25 Fallutreda hur? - Vad orsakade senaste fall? 1.Vad föregick fall? 2.Gjorde något distraherande samtidigt? 3.Vad utlöste själva fallet ? - Fallit förut? -Liknande fallmekanismer?

26 Fallprevention & råd vid hög frakturrisk Fallprevention 1.Fysisk hem-, grupp- eller sjukgymnast träning 2.Boendemiljö inne och ute (efter fall) 3.Hjälpmedel för att undvika nya fall 4.Hälso- & Läkemedelskontroll (efter fall) 5.(Höftskydd ev)

27 Fallprevention – hälso- & läkemedelsöversyn (I) •Falltendens –Ålder –Synnedsättning –Hjärna •CVI, Parkinson, demens •Depression, sömnstörning –Blodtryck •Ortostatism, hjärtsvikt •Svår hypertoni –Infektion •Uvi, förkylning, magsjuka –Övriga tillstånd •Malnutrition, förstoppning, nykturi, inaktiv, ledsjukdom mm –Läkemedelsintag värderas •Sederar / tröttar •Lågt blodtryck

28 Fallprevention – läkemedelsöversyn & hälsa (II fortsättning) •Skelettpåverkande läkemedel –Kortison mm –Könshormonbrist (östrogen, testosteron, prostata cancer beh mm) •Höftskydd ev - institutionsboende som är fallbenägna + tydligt hög höftfrakturisk. Användarmotivation + hjälp använda skydd rätt! Kommunvården har höftskydd.

29 Fallprevention akutmottagning Clv Växjö - projekt 2012 –Akutmottagning CLV ger sjukgymnast fallskadeprevention, för de som kan gå hem –Fallutredning görs, vad som föregått fall? –Om falltendens kombinerat med hög höftfrakturrisk (FRAMO eller hög ålder) eller med kognitiv svikt: •Fallpreventiva råd utökas –levnadsvanor –enkel träning –hjälpmedel –folder ”Gå bra –anhörigstöd? •Patient/anhörig rekom kontakta Vc och/eller kommunvård för hälsokoll och stöd.

30 Bedömning Arbetsterapeut •Bedömning av aktivitetsförmåga •Bedömning av hjälpmedelsbehov •Bedömning av kognitiv förmåga •Identifiera risker i hemmiljön Sjukgymnast •Bedömning av fysisk funktionsförmåga •Prova ut lämpligt gånghjälpmedel

31 Behandling Arbetsterapeut •Adl-träning •Information om säkerhet i hemmiljö tex med hjälp av broschyren Gå bra •Träning i att använda hjälpmedel •Lämplig åtgärd vid kognitiv svikt Sjukgymnast •Balansträning •Styrketräning •Hemprogram •Förflyttningsträning •Information – Gå bra

32 Vårdkedjan •Link Cambio Cosmic •Vårdplanering •Fallrisk, funktion och aktivitetsförmåga •Hjälpmedel

33 Bra träning för äldre •Konditionsträning – bra för hjärta-kärl - låg-måttlig aktivitet, 2-3 ggr/v, minst 20 min. •Styrketräning – minskad risk för fall och benskörhet, snabb ökning av muskelmassa - 80% av 1RM, 1-2 ggr/v, 3x 8-10(10-12) rep. •Balansträning – minskad risk för fallolycka - minst 2 ggr/v, minst 20 min, utmanande

34 Förebyggande åtgärder i hemmet •Anpassning av hemmiljön •Hjälpmedel •Förflyttning och balansträning

35 Höftskyddsbyxor •I alla kommuner kan man kontakta sjukgymnasten för utprovning/förskrivning. •Vem som helst kan ta kontakt med sjukgymnasten, som sedan gör en lämplighets- och behovsbedömning (alt. görs bedömning/utprovning av sjuksköterska eller av sjukgymnast tillsammans med sjuksköterska).

36 Motiverande Tränings Tips •NYTTA av träning – MI-teknik •REGELBUNDET – vardagsmotion •EFTER FÖRMÅGA (otränad mest nytta, börja enkelt) •ÖKA men SAKTA –variera efter hälsoläge •FORTSÄTT – (bättre efter 1-2 mån) livslång träning är bäst •FÖLJ UPP •ROLIGT

37 Önskescenario utifrån vårdprogrammets intention gällande träning och aktivitet •Gruppträning på särskilt äldreboende som också erbjuds äldre som bor hemma. •Vårdgivaren (tex doktorn) informerar och motiverar äldre att börja styrketräna och balansträna (Folder Gå BRA, FaR-stöd). Ordinera promenader och utevistelse mer frekvent till äldre i särskilt boende. •Välj FaR aktivitet från nätet (http://www.farsmaland.se/ )http://www.farsmaland.se/ •Mer resurser och mer fokus i äldreomsorgen på att träna nedsatt aktivitetsförmåga.

38

39 III: Läkemedelsval

40 Läkemedelsval för patient med hög risk för benskörhetsfraktur * Zoledronat-injektion ges på sjukhus, efter bedömning på medicinkliniken Ljungby eller Växjö ** Till de biologiskt äldsta kan kalcium + vitamin D enbart ges i första hand *** SERM och östrogen ges enbart till kvinnor

41 IV: Falldiskussion ( )http://www.shef.ac.uk/FRAX/tool.jsp?lang=se 1.Kvinna 50 år & radiusfraktur ( och om 1 kotfraktur dessutom) …..

42 2.Kvinna 65 år & minskat 5 cm längd ….

43 3. Kvinna 80 år & bäckenfraktur ….

44 4. Man 85 år & höftfraktur (& stroke) …..

45 5. Kvinna 90 år & FRAX med HF risk 15% …….

46 Diskussion och frågor •Frågor •Patientflöde, vem gör vad? •(Resursförändring)

47

48 Vem gör vad?

49

50

51 Resursförändring för genomförande vårdprogram i Kronoberg •Primärvården: Utökade levnadsvaneråd till befolkning samt riktad uppföljning till högriskgrupp för svår fraktur, inkluderat ökad läkemedelskostnad. •Lasarettsrehab: Utökad fallpreventiva råd högriskgrupp vid sjukhusvård. •Ortopedklinik + kommun: Färre höftfrakturer. •Akutgeriatrik: Utökad postfrakturrehabilitering.


Ladda ner ppt "FRAKTURPREVENTION – OSTEOPOROS 2012-01-19 • Nyheter nationella riktlinjer 8:30-8:50 resp 13:30-13:50 • Hur behandlar vi idag? 8:50-9:00 resp 13:50-14:00."

Liknande presentationer


Google-annonser