Hur hänger allt ihop? Växthuset målstyrningstavlan Planeringsmatrisen

En presentation över ämnet: "Hur hänger allt ihop? Växthuset målstyrningstavlan Planeringsmatrisen"— Presentationens avskrift:

1 Hur hänger allt ihop? Växthuset målstyrningstavlan Planeringsmatrisen
Lärande samtal (utbildning) Känn er inte oroliga om ni inte känner igen alla delar i detta. Vi är medvetna om att skolorna kommit olika långt. Men det är mot denna helhet vi strävar, och det är den som ligger till grund för besluten på UK om vad som ska göras /införas på skolorna. SKA Systematiskt kvalitetsarbete

2 Skollagen: varje huvudman och förskole- och skolenhet ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Skolverket beskriver i en enkel modell hur systematiskt kvalitetsarbete ska gå till. I Södertälje har vi tagit fram en modell som vi kallar för ”SKA”. Under våren implementerades den och från och med detta läsår ska den fungera fullt ut. (Visa dokumentet!). Om ett systmatiskt kvalitetsarbete ska fungera på enhetsnivå (skola) så måste det i sin tur också ske i de olika delarna av skolan, arbetslagen. Som kugghjul som måste ”haka i” varandra.

3 SKA Systematiskt kvalitetsarbete
Planera verksamheten Vad är vårt uppdrag? (vad säger styrdokumenten?) Vad är vårt mål? Vilka förutsättningar har vi? Hur tar vi oss till målet? SKA Systematiskt kvalitetsarbete Planerings-matrisen Vi börjar med att planera. Uppdraget finns beskrivet i skolans styrdokument, både övergripande för skolan och specifikt för Fritids,. Detta pratade bl a Eva Kane om i våras, Alla fritids fick också en ”bokhög” med de dokument som är relevanta för just fritids. I skolan jobbar man med LPP (Lokal Pedagogisk Planering), den planeringsmatris som vi tagit fram för Fritids kan man också kalla för vår LPP.

4 PLANERINGSMATRIS Trombonskolan
Ha kompisar Visa hänsyn Kunna ha dialog/kommunikation PLANERINGSMATRIS Målområden för Södertälje kommuns fritidshem Trombonskolan Aktivitet/ verksamhet Normen och värden Ansvar och inflytande Meningsfull fritid Samspel och social gemenskap Eget målområde, tex. skolans tema Mellis Bestämda platser. Alla står på led och väntar på sin tur- vuxen finns vid ledet. Vuxna sitter vid borden tillsammans med barnen och hjälper barnen att ha en dialog. När man planerar måste man förstås ta hänsyn till vilka förutsättningar man har på just sitt fritids. Det handlar ju om att beskriva praktiskt genomförbara aktiviteter. Men självklart sätta ribban högt; vi har övergripande verksamhetsmål att jobba mot! Trombonskolans exempel, arbetslaget har jobbat igenom de olika målområdena och kommit överens om vad ”detta betyder för oss”. Utifrån det gör man en planering av t ex Mellanmålssituationen. Känner ni igen er?

5 Genomföra verksamheten
Praktisera det vi kommit överens om Dokumentera Vad ska vi titta på? Varför? Planeringsmatrisen Växthuset målstyrningstavlan Dags att genomföra verksamheten. Just mellis sker varje dag, annat kanske mer sällan. I matrisen finns utrymme för båda dessa typer av aktiviteter. När vi nu genomför vår planerade mellisaktivitet är det ju viktigt att alla är medvetna om vad det är för målområde vi jobbar mot! I Trombonskolans fall är det ”samspel och social gemenskap”. Det skulle kunna vara ett annat eller flera målområden. (På baksidan av matrisen finns också alla skolors övergripande förbättringsområden. När man kommit igång att jobba med matrisen behöver också de in i aktivitetsplaneringarna) För att enkelt dokumentera har vi hjälp av Målstyrningstavlan

6 Undervisning = lektion, lärtillfälle, aktivitet…
Stärka kvalitén i undervisningen Normalläge 1. Undervisningen i arbetslaget är målstyrd, utmanande och har en innehållslig och metodologisk variation, samt kännetecknas av studiero och en ömsesidig respekt mellan lärare och elev. 2. Verksamheten har väl kända och effektiva system och rutiner för administrativa arbetsuppgifter. 3. Verksamheten har en kompetensutveckling som utgår från resultat och analyser och som ger lärarna bättre förutsättningar i arbetet med elever. 4. I verksamheten finns stödfunktioner med kompetenser som kompletterar lärarna och annan personal i arbetet med elevernas personliga och sociala utveckling 5. Tiden för möten upplevs av medarbetarna i arbetslaget som meningsfull och ger möjlighet till utveckling av undervisningen. Undervisning = lektion, lärtillfälle, aktivitet… När vi använder Växthuset och målstyrningstavlan är det ”enkelt”: det är en enda övergripande sak vi ska mäta: andelen bra lärtifällen/aktiviteter utifrån det beskrivna normalläget. Är mellissituationen målstyrd? Ja, vi har ju utgått ifrån fritids målområden när vi har planerat mellis-situationen. Är den utmanande? Ja, vi kanske tränar barnens samspel genom turtagning, hörde ett arbetslag fundera kring hur de kan utmana sexåringarna att bli delaktiga i hur mellis ska genomföras..…

7 Utvärdera verksamheten kortsiktigt - långsiktigt
Planeringsmatrisen Utgå från dokumentationen Hur stor andel bra lektioner/aktivitetspass den här veckan? Vad har fungerat bra – vad har inte fungerat bra? LÄRANDE SAMTAL Måluppfyllelsen – har vi nått våra mål? Växthuset målstyrningstavlan Utbildning Lärande samtal SKA Systematiskt kvalitetsarbete Den kortsiktiga utvärderingen; kanske varje eller varannan vecka, gör vi med hjälp av Växthuset och målstyrningstavlan. En metod för detta är Lärande samtal. Några arbetslagsledare har gått utbildningen ”Att leda lärande samtal” denna höst. Vi är medvetna om att alla på fritids inte har egna lag, utan tillhör t ex ett F-3-lag. Då har den a-lagsledaren gått utbildningen. Det handlar helt enkelt om en metod för att samtala kring sin egen verksamhet. Utifrån den ”mätning” alla medarbetare gjort.

8 -åtgärder och aktiviteter -samlad dokumentation
Mätningen ”hur stor andel bra lektioner?” ger underlag för LÄRANDE SAMTAL -dela erfarenheter -lära av varandra -mönster -utveckling -åtgärder och aktiviteter -samlad dokumentation Här väljer arbetslagen tillsammans med skolledningen vad, hur och hur ofta man mäter sin egen verksamhet. Kanske mäter ni mellis varje dag i två veckor, gör en enkel bedömning (fingertoppskänsla) om det blev ett bra lärtillfälle utifrån planeringen, och stämmer av i laget. Samtalet kommer att ge er en del åtgärder; somliga kan ni fixa direkt, endel behöver in i ett mer långsiktigt perspektiv. Den dokumentationen; mätningar, post-it-lappar och anteckningar, kommer vara ert underlag för arbetet med SKA

9 Uppföljning av läroplanens övergripande mål
Område Metoder Resultat Normer och värden Skolans mål är att varje elev - kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde, - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Här beskriver ni hur ni arbetar inom detta område. Vad gör ni för att stärka en önskvärd utveckling? Här gör ni en bedömning av de effekter ni i enheten ser av ert arbete. Vilka resultat åstadkommer ni med ert arbete? Det är inte barnen ni ska bedöma, utan kvalitén i det arbete ni gör. Här behöver framgå om ni ser att ni behöver utveckla arbetet inom detta område. Uppföljning av skolbarnsomsorgen Aktiviteter Resultat Här redogör du för de åtgärder ni har vidtagit för att stärka kvalitén inom skolbarnsomsorgen. Fritidsarbetslaget har arbetat fram gemensamma målområden för fritidsverksamheten. I en planerings-matris tydliggör vi hur vi jobbar mot dessa mål i våra aktiviteter. - Vi har en strukturerad verksamhet som ger barnen tydliga riktlinjer och ramar att förhålla sig till. Här gör du en bedömning av kvalitén inom skolbarnsomsorgen och vilka effekter ser ni av ert arbete? Behöver ni stärka kompetensen? Behöver ni arbeta för att omsorgen kompletterar skolan? Finns anledning att förbättra kvalitén, återkommer du med åtgärder under utvecklingsdelen. När strukturen inte håller, p.g.a. personalförändringar (frånvaro) blir barnen oroliga och vi upplever att miljön blir rörig och stökig. I SKA finns för det dokument som gäller arbetslaget specifika frågor som rör Fritids. Dels Uppföljningen av läroplanens övergripande mål, dels frågor kring vilka åtgärder som gjorts för att stärka fritids, och vilka resultat ni sett. Finns det flera fritidsavdelningar/-lag på skolan är det sen skolledningens uppgift att ”koka ihop” lagens SKA-dokument till ett skol-dokument, som lämnas till grundskolechefen, som i sin tur ”kokar ihop” ett övergripande grundskoledokument. SKA innehåller stora mängder resultatredovisning, analys och utvecklingsåtgärder från alla skolans verksamheter.

10 SKA Systematiskt kvalitetsarbete
Analysera SKA Systematiskt kvalitetsarbete Varför fungerade det bra? Varför fungerade det inte bra? Vad behöver vi för att gå vidare? Framgångsfaktorer – plocka fram det arbete som redan är gjort! Om vi ska ha nytta av vår utvärdering måste vi också analysera resultatet.

11 Analysen görs övergripande för hela skolan
Ur analysavsnittet, SKA: Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv Vad har förbättrats, vad har försämrats? Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Används resurserna på rätt sätt? Analys utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv Har ni en effektiv organisation? Har ni en lärande organisation? Har medarbetarna ett professionellt förhållningssätt till eleverna? Analys utifrån ett metod- och forskningsperspektiv Använder ni rätt metoder vid olika arbetsuppgifter? Behöver ni oftare diskutera hur ni arbetar? Hur använder ni forskning i lärandet? Analys utifrån ett intersektionalistiskt och interkulturellt perspektiv Hur ser resultaten ut om ni tittar på dem utifrån ett genusperspektiv, ett etniskt perspektiv och ett mer socialt perspektiv? Analysen görs övergripande för hela skolan I SKA-dokumentet finns en mängd stödfrågor för att kunna analysera sin egen verksamhet utifrån flera perspektiv. Analysen sker på skolnivå, så alla arbetslag i skolan måste vara med i arbetet med analysen på något vis. Det är rektors ansvar att det sammanställs en skolövergripande analys – att se helheten

12 SKA Systematiskt kvalitetsarbete
Planera framåt SKA Systematiskt kvalitetsarbete Ta lärdom av analyserna och dokumentationen Använd egna erfarenheter Titta bakåt först – sen framåt! Planeringsmatrisen Nu är vi snart ”varvet runt” i det systematiska kvalitetsarbetet. Utgår ifrån det ni sett och lärt er under perioden..

13 Mellis Bestämda platser.
Aktivitet/ verksamhet Normen och värden Ansvar och inflytande Meningsfull fritid Samspel och social gemenskap Eget målområde, tex. skolans tema Mellis Bestämda platser. Alla står på led och väntar på sin tur- vuxen finns vid ledet. Vuxna sitter vid borden tillsammans med barnen och hjälper barnen att ha en dialog. Sen är det dags att plocka fram matrisen igen. Titta på vilka målområden ni valt, stöder dessa de övergripande frågor ni ser att ni måste arbeta med på skolan? Behöver ni omdefiniera målområdena eller behöver ni se över vilka målområden ni arbetar mot?

14 Systematisk : SYSTEMATISK sys ¹tem a⁴tisk , adj. ; adv. -T
Systematisk : SYSTEMATISK sys ¹tem a⁴tisk , adj.; adv. -T . [1] planmässig l. metodisk l. ordnad efter ett bestämt system l. bestämd(a) metod(er); Arbeta systematiskt. Växthuset målstyrningstavlan Planeringsmatrisen Lärande samtal -utbildning På så sätt hänger alla dessa delar ihop i en helhet. När UK beslutar om saker som ska utföras i verksamheten är det för att vi arbetar mot denna helhet. SKA Systematiskt kvalitetsarbete

15 Sammanfattning av dagen:
Jobb i egna laget med att planera en aktivitet i Planeringsmatrisen Tvärgrupper med erfarenhetsutbyte Hur hänger Planeringsmatrisen ihop med SKA, Växthus/Målstyrningstavla och Lärande samtal? Fortsätt jobba på hemmaplan Nätverksgrupper till VT13?! VAD TAR DU MED DIG FRÅN IDAG?

16 Du gör ett fantastiskt jobb!
Tack för idag, vi ses!