Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum

2 Dagens program 09.00Samling, Registrering och Kaffe 09.30Certifiering – vad innebär detta? 10.00Djurens omsorg 11.30Journalföring och Dokumentation 12.00Lunch 12.45Forts. Journalföring och Dokumentation 13.30Stallmiljö 14.30Kaffe 14.45Mötet med utomstående 15.30Avslutning

3 Certifiering, vad innebär detta? Certifiering i allmänhet Vad förväntas?

4 Grundcertifiering Gris •Innehåller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg baserat på svensk lagstiftning. •Användning av grundcertifierade råvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Läs mer på Certifiering – vad och varför

5 Andra Kvalitetssystem Certifiering – vad och varför

6 Ordlista •Certifiering En oberoende part går i god för att specificerade krav uppfylls •Certifikat Ett intyg som styrkts av oberoende part •Certifieringsstatus Beskrivning av grisföretagets läge i certifieringsprocessen: under revision, godkänd, avstängd eller utesluten. Certifiering – vad och varför

7 Varför Certifiering? •Ett ”kvitto” för producenterna som visar att de upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som finns för svensk grishållning •Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder och konsumenter •Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar verksamheten; Aranea, HS certifiering, Intertek och SMAK •Statlig kontroll av certifieringsbolagen av SWEDAC Certifiering – vad och varför 1 1

8 Arbetsgång certifiering Certifiering – vad och varför Välj certifieringsbolag och skicka en anmälan. Gå igenom och fyll i Egenkontrollen. Skicka ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget och spara kopia på gården. Revision ute på gården Skicka in ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget. Anmälan År 1 År 2 Gården är certifierad År 3

9 Revisorernas kompetens ”Revisorn ska ha tillräcklig kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg.” Certifiering – vad och varför

10 Situationskarta Certifiering – vad och varför N S Bostad Rest- stall Spannmåls -lagring och kvarn Gödsellagring Teckenförklaring Suggstall Slaktgris -stall Halmlager Väg Ingång till stall Gödselpump/förbrunn Gårdskontor Utlastning P P Parkering

11 Kontrollen på gården •Certifieringsbolaget aviserar besöket och information inför besöket skickas •Revisorns besök – stallarna samt dokumentation •Genomgång av besöket och eventuella avvikelser •Certifikat kommer Certifiering – vad och varför OK

12 Avisering av besök Certifiering – vad och varför

13 Avisering av besök Certifiering – vad och varför

14 Åtgärda Avvikelser •28 dagar •Avvikelserapport och åtgärdsplan •Skriftlig bekräftelse på åtgärd •Eventuellt återbesök •Alla punkter godkända vid inledande revision (fr.o.m 1 februari) •Alla kritiska punkter godkända och minst 90 % av övriga punkter Certifiering – vad och varför

15 Avstängning Certifiering – vad och varför 6 till 12 månader

16 Tillfällen då avstängning kan tillämpas: •Direkt vid revisionstillfället •Vid revisionens stängning •Mellan revisionstillfällen Certifiering – vad och varför

17 Överklagan av revisionsbeslutet Överklagan på beslut Klagomål gällande: - information - revisionens genomförande - bokning m.m. Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget! Certifiering – vad och varför

18 Utträde ur Grundcertifiering Gris •Sker skriftligen till certifieringsbolaget •Tidpunkt •Ange datum för utträde •Planera produktionen – ej certifierade produkter Certifiering – vad och varför

19 Hjälpmedel •Producentpärm •Broschyrer •Kursen •www.svenskapig.se •www.grundcert.se Certifiering – vad och varför

20 Omsorg om djuren Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar, Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning, Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m.

21 Utrymmeskraven 1.5 Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea (minst 4 m 2 varav minst ¾ ”fast golv”) Minsta totalarean = 6 m 2 Minsta liggarean = 4 m 2 (Obs! Fodertråget får inte räknas in) = dränerande = liggarea som får vara dränerande = liggarea (fast golv) = fodertråg Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan Se: Broschyren ”Djurskyddsbestämmelser GRIS”, Jordbruksverket Exempel Omsorg om djuren

22 Utrymmeskrav Boxar och hyddor för vuxna djur 1.5 Omsorg om djuren Källa: L100

23 Utrymmeskrav 1.5 Omsorg om djuren Boxar för växande grisar, kg Exempel ströad liggbox: Totalarea för box med 10 grisar, á 100 kg: 0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m² Varav liggarea: 0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m² Källa: L100

24 Omgångsuppfödning Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5): ”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt,” Omsorg om djuren 1.2 Typ av produktionGräns för platser i stallavdelning enligt föreskrifterna Godkänd (ja) eller ej (nej) enligt Grundcertifiering Gris Omgångsuppfödning och egen rekrytering av eller köper in grisar från max en besättning ”litet smittryck” Ingen övre gränsJa, detta är omgångsuppfödning Omgångsuppfödning och köper in från > 1 besättning ”högre smittryck” Enligt föreskrifterna högst 400 slaktgrisar i en stallavdelning Ja om omgångsuppfödning sker. >400 slaktgrisar = nej, sektionering krävs enligt föreskrifterna Kontinuerlig produktion ”högt smittryck”, med mindre än 200 slaktgrisar eller mindre än 40 suggor Enligt föreskrifterna högst 200 slaktgrisar i en stallavdelning Ja, om gården är undantag på grund av liten produktion Nej, åtgärdsplan krävs om > 200 slaktgrisar eller >40 suggor 3 kap, 17 §, L100

25 Skydd för utegrisar 3.11 Omsorg om djuren

26 Djurskyddsinspektion •Alla har inte haft inspektion •Brister eller föreläggande •Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder 1.4 Omsorg om djuren

27 Villkorad Läkemedelsanvändning (D9 - Grundparagrafer) 3.1 Omsorg om djuren ”Läkemedelsanvändning skall ske med återhållsamhet och enbart då behov föreligger” ”Veterinär skall genomföra en undersökning och bedömning av enskilt djur eller djurgrupp innan förskrivning och tillhandahållande av läkemedel sker om inte annat anges /…/”

28 Villkorad behandling Läkemedelsanvändning utan föregående veterinärundersökning i anslutning till behandlingen av det individuella djuret eller djurgruppen Uppföljande behandling Läkemedelsanvändning efter det att veterinär vid varje tillfälle kliniskt har undersökt enskilt djur eller djurgrupp 3.1 Omsorg om djuren

29 •Infördes 1 juni •Del av Villkorad läkemedelsanvändning •Anmälningsplikt mot länsstyrelsen 3.7 Omsorg om djuren Djurskyddsdeklarationen

30 Daglig tillsyn 1 kap 5 § Tillsyn och skötsel ”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.” Omsorg om djuren 3.3

31 Strömedel för sysselsättning 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 7 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 7 § Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka. 8 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. Omsorg om djuren 3.8

32 Hygieniskt foder, smittspridning 7.3 Omsorg om djuren

33 Hantering sjuka djur 1 kap. 14 § ”Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid.” Allmänna råd till 1 kap. 14 § ”För grisar och lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.” Omsorg om djuren 3.5

34 •Lugn och ro f ö r den som ä r sjuk •Minskat smittryck hos ö vriga •L ä ttare att ö vervaka och ge medicin till djuret •L ä ttare att bed ö ma prognos! •L 100 s ä ger, b ö r finnas en sjuk plats/25 djur. •Ska vara l ä ttillg ä nglig •L ä tt att h å lla ren •M ö jlig att t ö mma •H å lla optimal milj ö Sjukstall eller sjukbox Omsorg om djuren 3.5

35 Avlivning, när? Omsorg om djuren •Skada eller sjukdom med dålig prognos •Behandling har skett men utan effekt •Djurskydd!!! 3.6

36 Avlivning godkända metoder för djurhållare •Bedövning med bultpistol (eller el-tång) tillsammans med avblodning •Smågrisar under 14 dagar får avlivas genom slag i huvudet •Kulvapen: Endast tillåtet om licens finns för vapnet för detta ändamål. Risk för tex. rikoschetter Omsorg om djuren 3.6

37 Avlivning •Hur och när •Avlivningsrutin •Regelbunden genomgång i besättningen 3.6 Omsorg om djuren

38 Avel på friska djur 4.1 Omsorg om djuren

39 Suggor ska hållas lösgående 5.1 Omsorg om djuren 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling.

40 Fixering av suggan 5.1 % mortalityLittersRef. PenCrate n Gravås, Gustafsson, Collins et al., Bäckström et al Weber et al Weaned at 4 weeks Minskade fixeringen smågrisdödligheten? Oliviero et al., 2008 Omsorg om djuren

41 Smågrishörna 6.3 Omsorg om djuren Foto: Kalle Hammarsten

42 Avvänjning minst 4 veckor 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 4 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. 6.4 Omsorg om djuren

43 Kirurgiska ingrepp Endast kastration är tillåtet att utföras av lekman. Omsorg om djuren 3.2 Foto Marie Sterning, SLU

44 Kastrering Omsorg om djuren 6.1 Foto Marie Sterning, SLU

45 Svanskupering Omsorg om djuren 3.9

46 Tandslipning 6.2 Omsorg om djuren

47 Drivning av djur •Elpådrivare får ej användas •Lugn pådrivning •Tillräckligt utrymme •Tydlig drivväg 3.10 Omsorg om djuren

48 Utlastningen •Ingen direkt kontakt mellan bil och besättning, djuren ska slussas ut •Stängda dörrar in till stallar under utlastning •Utlastning i besättningens periferi •Rena och lättframkomliga vägar för externa transportfordon •Gäller alla djurkategorier - Lite stress! •Inga djurbilar i närheten av stallavdelningars luftintag •Inga transportörer i stallet Inget förråd! 10.1 Omsorg om djuren

49 Endast friska djur till slakt Skicka inte djur till slakt om: •de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp •de inte stödjer på samtliga ben •de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. •de är i slutet på dräktigheten eller har fött nyligen 10.2 Omsorg om djuren

50 Journalföring och Dokumentation Levande djur, Döda djur, Behandling av djur samt läkemedelsanvändning, Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m.

51 Stalljournal •PigWin •Leveranssedlar •SJV •Egna dokument •Producentpärmen 2.1 Journalföring och dokumentation

52 Skötselrutiner 3.4 Journalföring och dokumentation Exempel På under fliken Fakta hittar du ”Mallar och Checklistor”

53 Spårbarhet – födsel till leverans 2.3 Journalföring och dokumentation

54 Spårbarhet och märkning •www.jordbruksverket.se 2.2 Journalföring och dokumentation

55 Foderanvändning •Enligt lag ska dokumentationen sparas i 3 år •Anmälan till SJV om egen tillverkning •Anmälan till SJV om fiskmjöl Journalföring och dokumentation

56 Veterinärens föreskrifter 8.1 Veterin ä ren skall dokumentera kontrollen  Veterin ä ren skall vid varje bes ö k kontrollera att journalf ö ringen ä r korrekt och i ö verensst ä mmelse med de skriftliga instruktioner som l ä mnats och den f ö rskrivning som gjorts. Journalföring och dokumentation

57 Behandlingsjournaler 8.2 Journalföring och dokumentation Alla behandlingar med läkemedel skall journalföras. Gäller även bekämpningsmedel för ohyrebekämpning. Även användning av homeoptika samt vilken veterinär som kontaktats ska registreras Arkivering i fem år

58 Veterinära anvisningar 8.3 Journalföring och dokumentation Journalen ska innehålla: •Behandlingsdatum •Klockslag om kort karenstid (< 24 tim) •Djuridentitet •Diagnos •Läkemedel, dosering •Behandlingstid •Namn på veterinär •Namn på behandlare •Karenstid

59 Exempel på godkända journaler  Andra typer av journaler kan användas om de uppfyller kraven i författningen  Journalen ska kunna anv ä ndas som underlag f ö r veterin ä rens rapportering 8.3 Journalföring och dokumentation

60 Dokumentet ska också innehålla: •Hur eventuella biverkningar ska rapporteras •Vilken karenstid som tillämpas för preparaten • Hur utförda behandlingar ska rapporteras vid slakt innan karenstidens utgång 8.3 Journalföring och dokumentation

61 Läkemedelförvaring •Tvättmöjligheter •Ren arbetsbänk •Temperatur i kylskåpet? •Låsbart utrymme! •Ordning •Hygien 8.7 Journalföring och dokumentation

62 Handhavande 8.7 Journalföring och dokumentation

63 8.3 Journalföring och dokumentation Annat om journalf ö ring •Antal d ö da djur ska journalf ö ras. Journalen ska arkiveras i minst fem å r. •Kravet p å journalf ö ring omfattas av tv ä rvillkoren. •Spara leveranssedlarna p å dina l ä kemedel ursprunget skall dokumenteras.

64 Karenstiden p å verkas av: –Vilket preparat –Vilket djurslag –Hur har det getts •Injektionsplats •Administrationss ä tt •Hantering –Dosering •R ä tt vikt? •R ä tt dosber ä kning? Journalföring och dokumentation 8.3

65 Läkemedel i foder och vatten Journalföring 8.6 Journalföring och dokumentation Samma krav som övriga behandlingar

66 Vattenmedicinering •För att ta reda på förbrukad dygnsmängd gör Du följande: Testa med vatten hur mycket som doseraren tar till aktuell djurgrupp ex. avvänjningsgrisar i Din besättning. •Tänk på vattenspillet. •Vattenmedicinering är ej lämplig då djuren får blötfoder. 8.5 Journalföring och dokumentation

67 Medicinering via foder •För att få blanda in läkemedel i foder på gårdsnivå krävs tillstånd från Jordbruksverket. (Blanketter finns på hemsidan eller i producentpärmen.) •Blötfoder: Medicin finns kvar i restmängden! Diskutera hur Du löser detta med din veterinär 8.5 Journalföring och dokumentation

68 Journal för uppföljande behandling Vid uppf ö ljande behandling r ä cker det att spara behandlingsbevis fr å n veterin ä ren p å ett systematiskt s ä tt. 8.2 Journalföring och dokumentation

69 Nål kvar i djuret •Djuret ska märkas tydligt •Dokumentation ska finnas •Slakteriet ska meddelas Journalföring och dokumentation 8.4

70 Stallmiljö Ventilation, Damm, Smittspridning, Medicinförvaring m.m.

71 Gott och ordningsamt intryck 1.1 Stallmiljö

72 Ventilation och stallmiljö Luftfuktighet 1.6 Stalltemperatur + °C Max. relativ luftfuktighet, % Stallmiljö

73 •Ammoniak 10 ppm •Koldioxid 3000 ppm. •Svavelväte 0,5 ppm. •Organiskt damm 10 mg/m3. Ventilation och stallmiljö Luftens gasinnehåll 1.6 Stallmiljö

74 Ventilation och stallmiljö •Kontrollera ventilationen •Kontrollera värmetillförseln •Auto start på fläktarna •UNDERHÅLL ventilationen! Stallmiljö 1.6

75 Larm 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 16 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för 1. övertemperatur, 2. strömavbrott, 3. fel på larmanordningen, och (4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation.) Om du vill ha ett heltäckande larm för verksamheten: Kontakta ditt försäkringsbolag för att se vilka villkor som gäller din produktion. 1.8 Stallmiljö

76 Fönster och ljusinsläpp 1 kap. Gemensamma bestämmelser 16 § Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. 1.7 Stallmiljö

77 Vatten 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 5 § Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Att tänka på: •Vattenkvalitet •Vattenanalys •Vattenflödet, l/min - Suggor l/min - Smågrisar 1 l/min - Slaktgrisar 3,5 l/min 7.1 Stallmiljö

78 Rengörning 1 kap. Gemensamma bestämmelser 30 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. 1.3 Stallmiljö

79 Tvätt och desinfektion Tvätt: •Blötläggning •Högtryckstvätt •Tvätta foderautomater, fodernedsläppsrör •Vattenavstötande golv •Uppvärmning Desinfektion: •När? Preparatval? Hur? Stallmiljö 1.3

80 Upptorkning och tomtid •Olika infektionsämnen lever olika länge i miljön •Temperatur och luftfuktighet påverkar överlevnaden Upptorkning: • < 60% luftfuktighet, min. +20° C stalltemp., bibehållen miniventilation Tomtid: • Beror av smittämne, upptorkning, desinfektion • Generellt 5-7 dagars tomtid Stallmiljö 1.3

81 Gödsellagring ”Lager av mineral- och stallgödsel ska vara väl åtskilt för foder och livsmedel.” 9.2 Stallmiljö

82 Kadaver hantering Stallmiljö 9.4

83 Allvarligt smittsamma sjukdomar •Ska vid misstanke rapporteras till veterinär •Epizootier; PRRS, Svinpest •Zoonoser; salmonella •Läs mer om Epizootier på 9.3 Stallmiljö

84 Besöksregler •Godkännande från djurägare/delegerad personal •Besöksjournal •Markering för skyddskläder •Särskilda kläder, skor/skoskydd för besökare •Möjlighet till att tvätta händer •Information smittsamma sjukdomar •Utlandsvistelse, vad gäller? 9.1 Stallmiljö

85 Ingång till besättningen • Bör finnas en tydlig gräns mellan besättning och yttervärld • Ej kontakt mellan ytterkläder/skor och besättningens läder/skor/stövlar • Handtvätt och hand- desinfektion innan inträde i besättningen Stallmiljö 9.1

86 Exempel på besöksjournal Stallmiljö 9.1

87 Mötet med utomstående Hur tar grisföretagaren emot djurskyddsinpektörer, veterinärer, certifieringsrevisorer med flera på gården? Hur skapar vi en dialog och förståelse för varandras arbete?

88 Effektiv Dialog Mötet med utomstående

89 Sätt in er i kontrollantens situation Mötet med utomstående ”Man måste lyfta fram de positiva sakerna också och vinna förtroende. Går man in och skall utöva makt, blir det helt fel. Det är dessutom bra om man kan det praktiska. Då är det lättare att se helheten och inte haka upp dig på oväsentligheter.” ”Jag har som mål att alltid då jag hittar något som är fel, försöka säga det öga mot öga med företagaren. Det är bättre än att i efterhand skicka ut ett protokoll med anmärkningar till en företagare som kanske trodde att allt var okej.” ”Vissa myndighetsbeslut är fortfarande kraftfullt byråkratiska och svåra att förstå, det gör att en del företagare blir stressade.”

90 Ingen ska sättas dit! •Var ödmjuka inför varandras kunskap •Håll humöret uppe, ingen tuppfight! •Alla vill att det ska gå bra! Mötet med utomstående

91 Inför mötet •Förbered dig inför mötet - Hur vill jag själv bli bemött? •Ta hjälp av rådgivare •Sätt av tid för mötet Kolla upp innan hur lång tid som du kan räkna med att kontrollen tar •Bestäm en bra mötesplats som är tydlig •Inventera skyddskläderna Mötet med utomstående

92 Mötet •Hälsa välkommen •Stäng av telefonen! Om telefonen måste vara på berätta det för kontrollanten. •Berätta om verksamheten •Sätt dig in i den andra personens situation •Ställ frågor om du inte förstår eller är osäker! Mötet med utomstående

93 Avsluta mötet •Sammanfatta •Vad händer sen? •Kontaktuppgifter Mötet med utomstående

94 Använd potentialen - effektivare grisproduktion Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft.

95 Svenska Pig AB ägs av: Svenska Pig AB medfinansieras av:

96 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR


Ladda ner ppt "Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum."

Liknande presentationer


Google-annonser