Hur kan vi jobba mer praktiskt med Aspberger?

En presentation över ämnet: "Hur kan vi jobba mer praktiskt med Aspberger?"— Presentationens avskrift:

1 Hur kan vi jobba mer praktiskt med Aspberger?
Asberger i skolan Hur kan vi jobba mer praktiskt med Aspberger?

2 Asberger Aspberger vanligare hos män
Killar är ”skrivna” efter kriteriet för asberger. (pojkflicka) Tjejer får sällan rät diagnos, de får sin diagnos sent och utreds mindre noggrant. Istället fokuseras deras problem mot andra diagnoser t.ex. ätstörningar etc. Skolan ser killarna först rent generellt, vilket också gäller vården. Tjejer skickligare på socialt samspel än killar, och smälter in mer.

3 Asberger Hur kan vi jobba praktiskt med elever som har Asberger eller liknande symptom, mer praktiskt sätt? Jag kommer i denna presentation försöka, utifrån föreläsningen jag vart på, ge förslag som vi tillsammans kan diskutera. Detta kanske kan ge oss en nyckel som öppnar många dörrar hos våra elever, förhoppningsvis!

4 Asberger Mycket kan kännas konstigt vid en första eftertanke, men sätter man sig in i en asbergares värld ser den helt annorlunda ut. Vi har flera elever med denna diagnos, eller antydan till den, här på skolan. Tänk efter själv: Du måste byta sal för ”ditt klassrum” är upptaget. Du tar lektionen i NO-salen istället och säger: ”Gå till NO-salen och börja jobba med häftet eller skriva reflektionsfrågorna. Jag kommer dit 10 över, jag ska bara hämta en ny projektor”. Vad tror du att du gjort för ”fel”?????

5 Asberger Ur en asbergares ögon sett: kanske ALLT!
Förutsägbarhet är trygghet. Förändring innebär stress, kan ta tid att vänja sig vid något nytt. Att föreställa sig något nytt eller vad de kan förvänta sig kan skapa stress.

6 Asberger Rutiner som kan fungera
Fasta platser. Både i klassrum men även i matsalen (många äter inte p.g.a. detta). Tänka på att alla inte vill ha sällskap (=lyssna på personen bredvid andetag = störande). Ex. Alla byter plats i klassrummet för att lära känna varandra. Bättre då ifall asbergaren får sitta kvar och resterande i klassen roterar. Fasta tider börjar och slutar lektionerna. Speciellt sluta lektionen. Få ”sluta tidigare” kan skapa kaos. Om kommer försent – Emely – svårt att förstå begreppen ”tjugo över” etc.? Distraheras på vägen, något annat blir mer intressant.

7 Asberger Mer lärarstyrd undervisning - eller mer självständigt arbete. Många har också svårt att välja fritt, ett ämne. Bara tre alternativ kan vara jobbigt, men strategin kan för denne vara att alltid välja nummer två, nummer ett etc. Kasta tärning om saken. Det gäller att skapa regler kring saker, alternativt att bara få ett alternativ. (t.ex. matsalen om man gillar båda maträtterna = totalt kaos. Asbergare klarar inte av att välja). Stående läxor, eller inga alls. Svårt att veta NÄR läxan är

8 Asberger Perception Intryck intensivt
Uppfattar detaljer som andra inte noterar, har ofta gott minne Vissa hör/koncentrerar sig BÄTTRE när man gör andra saker, tex. Twittrar etc. Njuta av enkla intryck, tex. marmomönster i plastgolvet Synestesi: förmågan att ta in ett intryck med flera sinnen - Professor.: Siffor med färg = kunde se om ett tal var feluträknat för färgkoden stämde inte! - Namn med olika stavningar - Känslor och personligheter i färger. (”träffade en grön-lila-orange-blå person igår”, ”oh, vilken härlig människa det måste ha varit!) Allt detta kan vara jobbigt då ALLT skall in, svårt att sortera bort information. Mycket information åker in i huvudet. Vad är viktigt och var är oviktigt?

9 Asberger Synintryck är också ofta störande. T.ex. för många tavlor, plottriga ytor, flimrande lysrör, starka färger och mönster. Men positiva bitar är skriftliga instruktioner, färgkodning, bilder som visar steg för steg (IKEA bygga), skyltar och kartor för de som har svårt att hitta, tidslinjer etc. Timstock.

10 Asberger Ljud som kan störa: Ljudeffekter i dator och mobilen
Tickande klockor Ljud från korridor och gator Specifika ljud (individuellt) Eko pga dålig ljuddämpning Ljud som kan störa: Samtal (inkl. viskningar) Pappersprassel, datorknatter Datorfläktar Ventilation Elever längt bak hör bara 50% av lärarens ord, pga eko …. Men längst fram överväldigas man av ljud från alla håll En god ljudmiljö är bra för alla, men extra viktig för visa Vissa har lättare att jobba i stor grupp pga att det är ett ”jämt” oljud. Annars blir de små ljuden, t.ex. fotsteg, mer urskiljbara och då störande. Funkar dock i regel allra bäst om man får sitta helt ensamma.

11 Asberger Problem och strategier Reaktioner på stress:
”Kamp-flykt-beteende” uppvarvad, rädd, arg utbrott, springer iväg bråkig ”spela död” (går in i sig själv, sin bubbla) yr, muskelsvag, ledsen sitter kvar utan att visa något utåt risk att inte tas på allvar båda: kan ge problem med sömn, minne, koncentration

12 Asberger Strategier Skolmiljön tillgängligt Lära eleverna strategierna
Uppmuntra eleverna att känna efter så de kan agera INNAN det blir för jobbigt Se över: vad finns det för lugna platser? Har eleverna tillgång till dessa utrymmen? Gör klasserna små Välj bort lysrör, annan belysning. Ljus uppåt t.ex. Tyst utrustning Bra ljuddämpning, tex gardiner eller bokhyllor Tysta rum för arbete, samtala och vila Undvika ”öppen planlösning”, inte ha kontorslandskap i skolan! Håll inredningen i en dämpad färgskala

13 Asberger Inte får något gjort
Problemet är ofta för höga sociala krav, dålig miljö och brister på rutiner Problemet är oftast INTE för höga intellektuella krav Viss risk att asbergare blir intellektuellt understimulerade Avhopp av skolan Bidragande orsaker: För höga sociala krav Överbelastade sinnen Brist på rutiner Depression, sömnproblem, ätstörningar etc. Allt skapar stress, och stressen påverkar nämnda punkter!!

14 Asberger Socialt annorlundaskap ärlig, rak kommunikation
faktautbyte fungerar ofta bra socialt småprat är svårt eller tom. ointressant (t.ex. ”hur mår du” frågan”, ej svara ärligt utan ”bra, själv då”) kroppsspråk, mimik och intonation kan verka ”naturligt” men är ofta inövat rikt ordförråd detaljrika, exakta beskrivningar Sociala svårigheter har svårt att tolka andras kroppsspråk och intentioner blir missförstådda, då icke-asbergare har svårt att tolka asbergares kroppsspråk och intentioner lägger ofta mkt energi på att ”bete sig som folk” och läsa av andra människor har ofta även prosopagnosi (svårt att känna igen ansikten).

15 Asberger Sociala kontakter
Många vill ha vänner men behöver umgås på sina egna villkor Många behöver mer egentid än de flesta andra Internet kan vara mkt viktigt social (skriva istället för prata) Umgås med andra asbergare, även om man inte alltid kommer överens Många är eller har blivit mobbade Svårt med idrott, pga. LAG-sporter  Många fungerar bättre i en liten grupp än i stor En del fungerar bäst ensamma. Att vara fysiskt integrerad är inte detsamma som att vara med i gruppen!!! Grupparbeten är ofta ett stort problem. Asbergare slipper delta, enligt Skollagen. Vänner är ofta, spec. för tjejer, fått vänner som ”tagit hand om dem” Sociala koder genom att lära sig genom att studera andra människor, INTE sociala regler i förbifarten. Exempel: Seintfeldt = normala (senare ”karikatyrer, hade missat helt”)

16 Asberger Inte får något gjort
Problemet är ofta för höga sociala krav, dålig miljö och brister på rutiner Problemet är oftast INTE för höga intellektuella krav Viss risk att asbergare blir intellektuellt understimulerade Kommunikation Fina vinkar Vita lögner (som ”det löser sig” om det verkligen inte gör det = tolkas som lögn) Krav på onödiga konventioner. (vara artig etc. prioritera. Busschafför = betala eller heja) Sparar också energi för asbergaren. Skuldbeläggande utan förklaring. (”det borde du väl ha fattat”, inte säkert för aspb) Slutsatser utifrån kroppsspråk

17 Asberger Istället Rak kommunikation Uppriktighet
Fokusera på ev reella problem Förklara vad elever borde ha gjort och varför Lyssna, fråga. ”stämmer det att…..”-frågor Tips för tydlig information Ge skriftlig kommunikation Var uppmärksam på att många har svårt att anteckna och lyssna samtidigt Var specifik och konkret Ge tydliga tidsangivelser Ex. skriv några meningar på en kort stund så ses vi här igen. Vad är några, och hur länge är en kort stund?? =) Be eleven återberätta, så du vet att denne har förstått MED EGNA ORD Om eleven återupprepar ordagrant så har denne inte förstått alls Tänk på att asbergare kan ha svårt att fråga klasskamrater

18 Asberger ¨Vara positiv kring användante av asberger”
Att bryta mönstret: Hälsan måste komma först. Sjukskrivning kan vara nödvändigt Försök skapa en så pass bra miljö som möjligt, och struktur som passar INDIVIDEN Distansstudier Tvinga inte eleven att vara i skolan hela dagen. Halva dagen är bättre än inget. Tänk på att depression mm kan göra perceptionen ännu känsligare än innan ¨Vara positiv kring användante av asberger” ”Du kan så mkt, är det tack vare din asberger?” ”Asbergare är ofta fördomsfria och står emot grupptryck” ”Du är alltid så uppmärksam på detaljer likt en asbergare”

19 Asberger Noggranhet Detaljseende Analytisk förmåga Braminne
Språkbegåvning Synestesi Ärlighet och uppriktighet Självständighet Hyperfokusering Fördomsfrihet Satsa på att utveckla elevers styrkor, hellre än att bara på att jobba på brister Prata om de positiva sidorna Visa på förebilder, med eller utan diagnos Utgå ifrån att människor är olika, men lika mycket värda! Om du är icke-asbergare: ifrågasätt ditt eget tolkningsföreträde!