Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen. Stadsdelsnämnderna i Göteborg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen. Stadsdelsnämnderna i Göteborg."— Presentationens avskrift:

1

2 21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen. Stadsdelsnämnderna i Göteborg

3 Äldreomsorg Hemsjukvård/ Rehabilitering Flatås Gård Gerdas Gård Högsbotorps- hemmet Kaverös Äng Högsbo hemtjänst Bistånds- enheten Hemsjukvård Rehabilitering Stadsdelsnämnden Högsbo Stadsdelschef KansliavdelningPersonalavdelningEkonomiavdelning Administrativa avdelningar Bemannings- enheten

4 Gränsöverskridande ”kunskapsö” Alla yrkesgrupper med vid planeringen av kompetensutvecklingen i äldreomsorgen och hemsjukvården i Högsbo Anne-Marie Almthén sjuksköterska palliativa teamet, Hemsjukvården Ann-Kristin Andersson, planeringsledare äldreomsorgen, Högsbo

5 ”Den röda tråden ”  En modell för hur stärka kompetensen hos sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. – en inspirationskälla.  Ett tvärprofessionellt- tvärsektoriellt projekt – 05—06 vilket permanentats och lever i högsta grad!  Målet: att analysera kompetensbehov och utveckla strategier för kompetensutveckling  Förväntningar: långsiktiga strategiska kompetensutvecklingsplaner mot behov i syfte att höja vårdkvaliteten.

6 Organisation  Styrgrupp  Projektarbetsgruppen ”Fammi”  Chefsgrupp  ”Kunskaps ö- grupp”

7 De fyra stegen  1. Nulägesbeskrivning – Frågeformulär, SWOT analys  2. Behovsanalys : Områden identifierades – Vårdproblem – kompetensbehov -befintlig kompetens - kompetensutvecklingsbehov

8 Steg 3 och 4  3. Implementering : testa den egna modellen ”Kunskapsön” nutrition bildades Ny ”ö” bildad:Vård vid livets slut  4. Spridning av resultatet, såväl nationellt som lokalt

9 Hur vi kom fram till kunskapsön Nutrition Gemensamt förbättringsområde för de olika professionerna Beslut i samråd med styrgruppen om att satsa på detta område.

10 Nutrionsön, legitimerad personal med  Uppdrag att;  Hålla sig ajour med ny kunskap  Förmedla och underhålla kunskap  Uppmärksamma kostfrågor  Påtala brister och föreslå förbättringar  Stödja vård och omsorgspersonalen i kost och nutritionsfrågor

11 Utgått från Göteborgs stads kostprogram som säger att  Ansvaret för att hemmaboende personer får den hjälp man har rätt till enligt biståndet vilar på verksamhetschefen  Erforderlig kompetens krävs för de personer som beställer, levererar och/eller tillagar mat.  Hemlevererad mat skall vara väl sammansatt, variationsrik och näringstät.  Alla anställda skall vara välinformerade och väl insatta i kostens betydelse för hälsan.

12 Mat inom Äldreboende  Alla skall serveras god, vällagad och näringsriktig mat anpassad efter de boendes behov.  Ansvaret för att de boendes näringsbehov tillgodoses åvilar verksamhetschefen.  Rekommenderar 6 måltider/dygn med 3 huvudmål.  Dygnsfastan bör ej överstiga tim.  Måltidsmiljön bör vara lugn och fräsch utan störande moment.

13 Övriga med ansvar för nutrition  Mas, ansvarar för att kvalité och säkerhet tillgodoses samt samordnar nutritionsrutiner i kommunen.  Sjsk/dsk har omvårdnadsansvaret för vårdtagarnas näringstillstånd.  Sjsk/dsk identifiera nutritionsproblem.  Ser till att läkarordinationer angående nutritionsbehandling följs.  Informerar, dokumenterar och rapporterar.

14 Processen  Nutritionsutbildning för legitimerad personal på 12 tim/4ggr behandlade bl.a.  Näringslära, näringsbehov, näringsbrister, undernäring, energibehov, identifikation av riskpersoner, ansvarsbiten, måltidsrekom- mendationer, EPR-kost, berikning, mellanmålsförslag, sväljproblem, diabetes, gastropares, obstipation, gluten-laktosintolerans, enteral nutrition, etik och miljö m.m.

15 Personal inom Äom och Htj  Alla gått eller håller på att gå en utbildning inom nutrition på ca 12 tim.  Utsett kostombud på varje arbetsplats/htj-lag med speciellt ansvar att uppmärksamma kost och nutritionsfrågor som dessutom fått en pedagogisk utbildning.  Kostombuden träffas regelbundet för att diskutera kost och nutritionsfrågor.  Ca 2ggr/termin träffas ihop med ansvarig leg personal från kunskapsön Nutrition.

16 Exempel från vardagen  Äom jobbat med att mäta nattfastan på ett boende.  Ändrat rutinerna för att förkorta nattfastan.  Annat boende varit med i genombrottsprojektet mat och hälsa.  Ändrat rutinerna vid måltiderna för att skapa lugn och ro och minimera störande moment.

17 Hemsjukvården/hemtjänsten.  Utbildning av hemtjänstpersonalen pågår.  Legitimerad personalen börjat träffa kostombuden för erfarenhetsutbyte och stöd.  Påbörjat Nutritionspärm att ha som gemensam utgångspunkt för diskussioner inom nutrionsområdet.

18 Nutrition inom palliativ vård.  Informerat kolleger.  Tagit fram underlag för att informera patienterna.  Föreläsning av dietist med vinklingen palliativ nutrition.

19 Teamarbetet  Samarbete över professionsgränser.  Samarbete över organistionsgränser.

20 Syfte  Höja medvetandet hos all omsorgspersonal när det gäller kost och nutritionsfrågor i syfte att förbättra livskvalitén för vårdtagarna.

21 Vad och - hur göra?  -” att veta är inte tillräckligt; vi måste använda kunskapen”  - ”att vilja är inte tillräckligt; vi måste göra” – Goethe. Gapet mellan det vi vet och det vi gör måste minskas  Metod: ex. genombrottsmetoden, samtals/reflektionscirklar  Syfte :höja välbefinnandet och livskvaliteten för x -antal vårdtagare/brukare på enheten, avseende kost, nutritions- och måltidssituationen under tiden ………  Mål :att 80 % av vårdtagarna skall nå 7 eller mer på välbefinnandeskalan ( 1=dåligt- 10 =mycket gott ) – Minska nattfastan till 12 timmar – Höja BMI till minst 24

22 Testar och mäter, ser resultat  Välbefinnande/oro/ nöjdhetsskalan - en gång per dag kl…  Nattfastan - en gång per vecka: dag….  BMI - en gång per månad: dag…  Testat idéer till förbättring. Små, förändringar leder till (stora) förbättringar.  Resultat summeras i månadsrapporter med diagram och testjournal.

23 Självvärdering steg 1 och 2  Steg 1: i anslutning till avslutad kurs/cirkel etc. – Processen, lärdomar, aktivitet i förhållande till verksamhet  Steg 2: efter ca ½ år, när man omsatt sin kunskap i praktiken. – Processen, nuvarande situation, framtid Balanserade styrkort -nöjdkundindex …..mäts årligen

24 Resultat  Nöjdkundindex ökat i snitt med 4 enheter ;social samvaro, trivsel, aktiviteter  Anhöriga upplever mer delaktighet, ser och känner att det händer pos  Frukostklubb och kaffegrupper startats, med fika inkl. aktivitet  Gör skillnad på helg- och vardag, dukning, fest, delaktighet  Fokus estetik: Färg, form, ljus har stor betydelse  Bordsplacering, avstängd radio- telefon och stängda dörrar – ger minskad oro, ökad trivsel,  Näring mera jämt fördelat över dygn visar, minskad oro, sover bättre, närvarande mer aktiva, deltar mera i vardagen, färre fall, minskning av läkemedel  För personalen :Större arbetsglädje, engagemang, trivsel, ”tävlan”, färre sjukskrivningar

25

26


Ladda ner ppt "21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen. Stadsdelsnämnderna i Göteborg."

Liknande presentationer


Google-annonser