Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum och ort Denna presentation är en del av det material som togs fram till heldagskurserna i Grundcertifiering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum och ort Denna presentation är en del av det material som togs fram till heldagskurserna i Grundcertifiering."— Presentationens avskrift:

1 Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum och ort Denna presentation är en del av det material som togs fram till heldagskurserna i Grundcertifiering Gris och som finansierades av:

2 Certifiering, vad innebär detta? Certifiering i allmänhet Vad förväntas?

3 Grundcertifiering Gris •Innehåller krav inom områdena livsmedelssäkerhet och djuromsorg baserat på svensk lagstiftning. •Användning av grundcertifierade råvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Läs mer på Certifiering – vad och varför

4 Andra Kvalitetssystem Certifiering – vad och varför

5 Varför Certifiering? •Ett ”kvitto” för producenterna som visar att de upprätthåller de kritiska punkterna inom de krav som finns för svensk grishållning •Att öka förtroendet för svenska branschen bland kunder och konsumenter •Utomstående (certifieringsbolag) kontrollerar verksamheten; HS certifiering, Intertek, Kiwa Aranea och SMAK •Statlig kontroll av certifieringsbolagen av SWEDAC Certifiering – vad och varför 1 1

6 Arbetsgång certifiering Certifiering – vad och varför Välj certifieringsbolag och skicka en anmälan. Gå igenom och fyll i Egenkontrollen. Skicka ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget och spara kopia på gården. Revision ute på gården Skicka in ifylld egenkontroll till certifieringsbolaget. Anmälan År 1 År 2 Gården är certifierad År 3

7 Revisorernas kompetens ”Revisorn ska ha tillräcklig kunskap om den produktion som modulerna omfattar för att kunna göra en korrekt bedömning med avseende på livsmedelssäkerhet, miljö och djuromsorg.” Certifiering – vad och varför

8 Situationskarta Certifiering – vad och varför N S Bostad Rest- stall Spannmåls -lagring och kvarn Gödsellagring Teckenförklaring Suggstall Slaktgris -stall Halmlager Väg Ingång till stall Gödselpump/förbrunn Gårdskontor Utlastning P P Parkering

9 Kontrollen på gården •Certifieringsbolaget aviserar besöket och information inför besöket skickas •Revisorns besök – stallarna samt dokumentation •Genomgång av besöket och eventuella avvikelser •Certifikat kommer Certifiering – vad och varför OK

10 Åtgärda Avvikelser •28 dagar •Avvikelserapport och åtgärdsplan •Skriftlig bekräftelse på åtgärd •Eventuellt återbesök •Alla kritiska punkter godkända och minst 90 % av övriga punkter Certifiering – vad och varför

11 Avstängning Certifiering – vad och varför 6 till 12 månader

12 Tillfällen då avstängning kan tillämpas: •Direkt vid revisionstillfället •Vid revisionens stängning •Mellan revisionstillfällen Certifiering – vad och varför

13 Överklagan av revisionsbeslutet Överklagan på beslut Klagomål gällande: - information - revisionens genomförande - bokning m.m. Görs skriftligen direkt till Certifieringsbolaget! Certifiering – vad och varför

14 Utträde ur Grundcertifiering Gris •Sker skriftligen till certifieringsbolaget •Tidpunkt •Ange datum för utträde •Planera produktionen – ej certifierade produkter Certifiering – vad och varför

15 Hjälpmedel •Producentpärm •Broschyrer •Kursen •www.svenskapig.se •www.grundcert.se Certifiering – vad och varför

16 Omsorg om djuren Strömedel, Beläggning, Behandling av grisar, Sjukboxar, Avlivning och kadaverhämtning, Medicinering, Läkemedelsanvändning m.m.

17 Utrymmeskraven 1.5 Box för digivande sugga: Alla gula fält = liggarea (minst 4 m 2 varav minst ¾ ”fast golv”) Minsta totalarean = 6 m 2 Minsta liggarean = 4 m 2 (Obs! Fodertråget får inte räknas in) = dränerande = liggarea som får vara dränerande = liggarea (fast golv) = fodertråg Figuren visar box för digivande sugga, som visar minsta tillåtna liggyta av totala boxytan Se: Broschyren ”Djurskyddsbestämmelser GRIS”, Jordbruksverket Exempel Omsorg om djuren

18 Utrymmeskrav Boxar och hyddor för vuxna djur 1.5 Omsorg om djuren Källa: L100

19 Utrymmeskrav 1.5 Omsorg om djuren Boxar för växande grisar, kg Exempel ströad liggbox: Totalarea för box med 10 grisar, á 100 kg: 0,17 + (100 kg / 130) x 10 grisar = 9,4 m² Varav liggarea: 0,10 + (100 kg / 167) x10 grisar = 7 m² Källa: L100

20 Omgångsuppfödning Definition på Omgångsuppfödning (DFS 2007:5): ”Hållande av djurgrupp med individer av likartad ålder i eget stall eller egen avdelning. Insättningen av ny djurgrupp sker inom en begränsad tidperiod och inte förrän stallet eller stallavdelningen tömts helt,” Omsorg om djuren 1.2 Typ av produktionGräns för platser i stallavdelning enligt föreskrifterna Godkänd (ja) eller ej (nej) enligt Grundcertifiering Gris Omgångsuppfödning och egen rekrytering av eller köper in grisar från max en besättning ”litet smittryck” Ingen övre gränsJa, detta är omgångsuppfödning Omgångsuppfödning och köper in från > 1 besättning ”högre smittryck” Enligt föreskrifterna högst 400 slaktgrisar i en stallavdelning Ja om omgångsuppfödning sker. >400 slaktgrisar = nej, sektionering krävs enligt föreskrifterna Kontinuerlig produktion ”högt smittryck”, med mindre än 200 slaktgrisar eller mindre än 40 suggor Enligt föreskrifterna högst 200 slaktgrisar i en stallavdelning Ja, om gården är undantag på grund av liten produktion Nej, åtgärdsplan krävs om > 200 slaktgrisar eller >40 suggor 3 kap, 17 §, L100

21 Skydd för utegrisar 3.11 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

22 Djurskyddsinspektion •Alla har inte haft inspektion •Brister eller föreläggande •Meddela om länsstyrelsen kräver åtgärder 1.4 Omsorg om djuren

23 •Infördes 1 juni •Del av Villkorad läkemedelsanvändning •Anmälningsplikt mot länsstyrelsen 3.7 Omsorg om djuren Djurskyddsdeklarationen

24 Daglig tillsyn 1 kap 5 § Tillsyn och skötsel ”Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter.” Omsorg om djuren 3.3

25 Strömedel för sysselsättning 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 7 § Strömedel till grisar ska ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 7 § Strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Vid uppfödning i konventionell grisningsbox bör strömedlet också ge ett skyddande liggunderlag för suggan och smågrisarna under smågrisarnas första levnadsvecka. 8 § Under veckan före grisning ska suggor och gyltor ha tillgång till strömedel som ger dem möjlighet att utföra bobyggnadsbeteenden. Omsorg om djuren 3.8

26 Hygieniskt foder, smittspridning 7.3 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

27 Hantering sjuka djur 1 kap. 14 § ”Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid.” Allmänna råd till 1 kap. 14 § ”För grisar och lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur.” Omsorg om djuren 3.5

28 Avel på friska djur 4.1 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

29 Suggor ska hållas lösgående 5.1 Omsorg om djuren 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 § En digivande suggas rörelsefrihet får begränsas under smågrisarnas första levnadsdagar genom användande av skyddsgrind eller motsvarande anordning om hon uppvisar ett aggressivt eller onormalt beteende som utgör en uppenbar skaderisk för smågrisarna. Skyddsgrind eller motsvarande anordning får också användas under det dagliga skötselarbetet om suggans beteende utgör en uppenbar skaderisk för skötaren samt när suggan hanteras för vård och behandling. Grupphållna suggor och gyltor får stängas in i bås när de utfodras eller när de hanteras för vård och behandling. Foto: Victoria Ohlsson

30 Fixering av suggan 5.1 % mortalityLittersRef. PenCrate n Gravås, Gustafsson, Collins et al., Bäckström et al Weber et al Weaned at 4 weeks Minskade fixeringen smågrisdödligheten? Oliviero et al., 2008 Omsorg om djuren

31 Smågrishörna 6.3 Omsorg om djuren Foto: Kalle Hammarsten

32 Avvänjning minst 4 veckor 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 4 § Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått fyra veckors ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. 6.4 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

33 Svanskupering Omsorg om djuren 3.9 Foto: Victoria Ohlsson

34 Kirurgiska ingrepp •Kastrering får göras av lekman •Kastrering ska ske före en veckas ålder •Övriga kirurgiska ingrepp ska göras av veterinär

35 Tandslipning 6.2 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

36 Avlivning Efter avlivning med bultpistol ska djuret avblodas. 3.6

37 Drivning av djur •Elpådrivare får ej användas •Lugn pådrivning •Tillräckligt utrymme •Tydlig drivväg 3.10 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

38 Lugn utlastning Det ska finnas anordningar som medger att ut- och inlastning sker på ett lugnt och skonsamt sätt Foto: Victoria Ohlsson

39 Endast friska djur till slakt Skicka inte djur till slakt om: •de inte kan röra sig utan smärta eller inte kan gå utan hjälp •de inte stödjer på samtliga ben •de har ett allvarligt öppet sår eller framfall. •de är i slutet på dräktigheten eller har fött nyligen 10.2 Omsorg om djuren Foto: Victoria Ohlsson

40 Journalföring och Dokumentation Levande djur, Döda djur, Behandling av djur samt läkemedelsanvändning, Foder, Spårbarhet, Besöksjournal m.m.

41 Stalljournal •PigWin •Leveranssedlar •SJV •Egna dokument •Producentpärmen 2.1 Journalföring och dokumentation

42 Skötselrutiner 3.4 Journalföring och dokumentation Exempel På under fliken Fakta hittar du ”Mallar och Checklistor”

43 Spårbarhet – födsel till leverans 2.3 Journalföring och dokumentation Foto: Victoria Ohlsson

44 Spårbarhet och märkning •www.jordbruksverket.se 2.2 Journalföring och dokumentation

45 Foderanvändning •Enligt lag ska dokumentationen sparas i 3 år •Anmälan till SJV om egen tillverkning •Anmälan till SJV om fiskmjöl Journalföring och dokumentation

46 Utbildningsbevis Vid Villkorad läkemedelsanvändning ska utbildningsbevis uppvisas. Medicinering får endast ske av utbildad personal 3.1

47 Exempel på godkända journaler 8.3 Journalföring och dokumentation

48 Läkemedel i foder och vatten Journalföring och riskanalys 8.6 Journalföring och dokumentation Samma krav på journalföring som för övriga behandlingar Riskanalys om inblandning sker, så att rester undviks i foder och vattensystemen 8.5

49 Läkemedelsförvaring •Enligt veterinärs anvisningar •Låst utrymme/skåp •God ordning 8.6

50 Nål kvar i djuret •Djuret ska märkas tydligt •Dokumentation ska finnas •Slakteriet ska meddelas Journalföring och dokumentation 8.4

51 Stallmiljö Ventilation, Damm, Smittspridning, Medicinförvaring m.m.

52 Gott och ordningsamt intryck 1.1 Stallmiljö Foto: Victoria Ohlsson

53 Ventilation och stallmiljö Luftfuktighet 1.6 Stalltemperatur + °C Max. relativ luftfuktighet, % Stallmiljö

54 •Ammoniak 10 ppm •Koldioxid 3000 ppm. •Svavelväte 0,5 ppm. •Organiskt damm 10 mg/m3. Ventilation och stallmiljö Luftens gasinnehåll 1.6 Stallmiljö

55 Ventilation och stallmiljö •Kontrollera ventilationen •Kontrollera värmetillförseln •Auto start på fläktarna •UNDERHÅLL ventilationen! Stallmiljö 1.6 Foto: Victoria Ohlsson

56 Larm 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 16 § Mekaniskt ventilerade stallavdelningar för grisar ska vara utrustade med larmanordning som varnar för 1. övertemperatur, 2. strömavbrott, 3. fel på larmanordningen, och (4. fel på frånluftsfläktar för minimiventilation och gödselgasventilation.) Om du vill ha ett heltäckande larm för verksamheten: Kontakta ditt försäkringsbolag för att se vilka villkor som gäller din produktion. 1.8 Stallmiljö

57 Fönster och ljusinsläpp 1 kap. Gemensamma bestämmelser 16 § Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. 1.7 Stallmiljö

58 Vatten 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 5 § Grisar ska ha fri tillgång till dricksvatten. Att tänka på: •Vattenkvalitet •Vattenanalys •Vattenflödet, l/min - Suggor l/min - Smågrisar 1 l/min - Slaktgrisar 3,5 l/min 7.1 Stallmiljö

59 Rengörning 1 kap. Gemensamma bestämmelser 30 § Stallutrymmen ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. 1.3 Stallmiljö

60 Gödsellagring ”Lager av mineral- och stallgödsel ska vara väl åtskilt för foder och livsmedel.” 9.2 Stallmiljö

61 Kadaverhantering Stallmiljö 9.4 Foto: Victoria Ohlsson

62 Allvarligt smittsamma sjukdomar •Ska vid misstanke rapporteras till veterinär •Epizootier; PRRS, Svinpest •Zoonoser; salmonella •Läs mer om Epizootier på 9.3 Stallmiljö

63 Besöksregler •Godkännande från djurägare/delegerad personal •Besöksjournal •Markering för skyddskläder •Särskilda kläder, skor/skoskydd för besökare •Möjlighet till att tvätta händer •Information smittsamma sjukdomar •Utlandsvistelse, vad gäller? 9.1 Stallmiljö

64 Exempel på besöksjournal Stallmiljö 9.1

65 Använd potentialen - effektivare grisproduktion Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft.

66 Svenska Pig AB ägs av: Svenska Pig AB medfinansieras av:

67 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR


Ladda ner ppt "Föreläsningsrubrik / tema Grundcertifiering Gris Namn Datum och ort Denna presentation är en del av det material som togs fram till heldagskurserna i Grundcertifiering."

Liknande presentationer


Google-annonser