Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Digitalisering av kulturarvet Bildbehandling 7 - fokus på färger Färgkorrigering med Curves Färgkorrigering med Saturation Retusch av högdagerglans Korrigering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Digitalisering av kulturarvet Bildbehandling 7 - fokus på färger Färgkorrigering med Curves Färgkorrigering med Saturation Retusch av högdagerglans Korrigering."— Presentationens avskrift:

1 Digitalisering av kulturarvet Bildbehandling 7 - fokus på färger Färgkorrigering med Curves Färgkorrigering med Saturation Retusch av högdagerglans Korrigering av överexponerade foton Korrigering av kromatisk aberation Jan Buse

2 Fokus på färger Att ha total kontroll på en bilds färger, och att färgjustera den med ett slutresultat som helt överensstämmer med den avbildade verkligheten, är praktiskt taget omöjligt. Det finns för många påverkande faktorer, varav flera inte går att påverka. Bland annat med tanke på att arbetsmiljön, såsom skärm och omgivande ljus, kraftigt påverkar hur en bilds färger ter sig, är andra färgkorrigeringsmetoder än de rent visuellt baserade önskvärda. Det finns därför färgjusteringstekniker som är mer objektiva. Trots dessa metoder kan det i slutänden ändå vara nödvändigt med en visuell besiktning. Och för att kunna göra det måste alltså arbetsmiljon vara kontrollerad. Ganska ofta kan Photoshops automatiska funktioner som Auto Color ge ett riktigt bra resultat. Men, ibland funkar de inte, och ibland är det svårt att få bra färger i en bild även med de avancerade manuella metoderna. Oavsett metod är det alltså alltid viktigt med en kritisk granskning av slutresultatet.

3 Fokus på färger Original (alldeles gul). Auto Color (för gul och ljus). ”Objektiv” metod med Levels) ”Objektiv/visuell” metod med Curves

4 Färgkorrigering med Curves Övning 1 Öppna bilden Katolskt_1. Något påtagligt färgstick kan jag inte upptäcka i fotot. Men jag vet ju att kameror ofta har svårt att göra en helt korrekt färgbalansering i miljöer med blandbelysning, och vi skall därför undersöka vad en färgjustering i Curves ger för effekt.

5 Färgkorrigering med Curves Övning 1, forts.. Vad vi först behöver göra är att hitta bildens mörkaste, respektive ljusaste pixlar: Klicka på pipetten i verktygsstapeln, och välj Sample Size ”3 by 3 Average” i alternativfältet. Lägg till ett Treshold-justeringslager, och dra dess reglage längst åt vänster. Sätt en kontrollpunkt i något av de svarta områdena genom att ha pipetten aktiverad och Shift-klicka. 2) Treshold justeringslager. 3) Genom att dra treshold-reglaget åt vänster hittar man bildens mörkaste pixlar. 1) Pipett aktiverad. 4) Shiftklicka för att lägga ut en kontroll- punkt i något område där helt svarta pixlar finns.

6 Färgkorrigering med Curves Övning 1, forts.. När en kontrollpunkt är utlagd vid bildens mörkaste pixlar, skall vi nu också lägga ut en punkt vid bildens ljusaste område. Dra därför treshold-reglaget åt höger, och identifiera på så vis bilden ljusaste delar. Lägg ut en kontrollpunkt på samma sätt som tidigare. När de två kontrollpunkterna är utlagda behöver vi inte längre treshold-lagret. Så, vi slänger det. Efter att vi slängt treshold-lagret ser bilden ut som den gjorde tidigare, med undantag från de två kontrollpunkter som temporärt finns utlagda i bilden. Nu när vi vet vilka områden som är mörkast, respektive ljusast i fotografiet, skall vi se till att dessa områden blir neutralt svarta och vita (d v s utan färgstick). Därför skall vi härnäst använda oss av Curves.

7 Färgkorrigering med Curves Övning 1, forts.. Klicka på den svarta pipetten i Curves-menyn, och klicka därefter i bilden exakt på den första kontrollpunkten (dvs, den som visar var de mörkaste pixlarna finns). Den vita pipetten skall vi först ställa in på så vis att de ljusaste pixlarna inte blir helt vita. Dubbelklicka därför på ikonen för den vita pipetten, och i menyn som nu dyker upp skriver du 244, 244, 244 i RGB-fältets tre kanaler. Klicka på Ok när du ändrat RGB-fälten. Använd sedan pipetten på samma sätt som du gjorde med den svarta pipetten. Den här gången klickar du såklart på kontrollpunkten för de ljusaste pixlarna.

8 Färgkorrigering med Curves Övning 1, forts.. Om du inte kan upptäcka några dramatiska förändringar i bilden, är det ok. Bilden har ursprungligen en pytteliten färgskiftning åt gult - det kan vara svårt att se någon skillnad alls. Som ni säkerligen minns från Curves-menyn fanns där också en tredje pipett. Med den ger man även bildens mellantoner en neutral färgton. Ett problem är dock att hitta ett område i bilden som är helt neutralgrått, och klickar man på ”fel” område brukar bildens färgskala kraftigt försämras. Många brukar därför strunta i att använda pipetten för mellantoner. Det finns dock en fiffig metod att hitta de neutralgrå tonerna i bilder. Vi startar det arbetet med att lägga ett tomt lager mellan vår originalbild och Curves-lagret. När du ändå håller på med det kan du också klicka bort ögat på Curves- lagret. Se till att det nya lagret är aktiverat och gå sedan till övre menyradens Edit, Fill. I menyn som dyker upp anger vi 50 % Gray i fältet ”Use”. Klicka därefter på OK.

9 Färgkorrigering med Curves Övning 1, forts.. Det nya lagret fylls med en mellangrå ton. Se till att det grå lagret är aktiverat, och ändra sedan lagerpalettens blandningsläge från ”Normal” till ”Difference”. Efter att vi skapat det grå lagret och valt ”Difference” som blandningsläge, skall vi nu återigen skapa ett treshold- justeringslager: se till att det grå lagret är markerat, och välj därefter ”Treshold”. Dra dess reglage längst åt vänster, och dra sedan det långsamt åt höger till dess att pixlar börjar framträda i bilden. Dessa första pixlar som nu börjar synas är de pixlar i bilden som är mellangrå! Lägg nu ut en tredje kontrollpunkt vid dessa pixlar. Släng det grå lagret, aktivera Curves-lagret och klicka med mellandagerpipetten (den mittersta) på den sista kontrollpunkten.

10 Färgkorrigering med Curves Övning 1, forts.. Kan du se att bilden till höger är lite mindre gul än den till vänster? Titta t ex på pelarna bakom kvinnan med den gula jackan, eller på hennes ansikte.

11 Färgkorrigering med Curves Övning 2 Hämta bilden Nina_1, och korrigera den på det sätt du precis lärt dig. Denna bild har som synes ett mycket tydligare färgstick än den förra. FöreEfter

12 Färgkorrigering med Levels Exakt samma metod som används för färgkorrigering i Curves kan lika gärna användas i Levels. Vi skall ta och göra det nu, med en liten variation. Övning 3a Hämta bilden Kranium_1. Som tidigare lägger vi först på ett Tresholdlager, identifierar bildens mörkaste respektive ljusaste pixlar, och lägger ut kontrollpunkter där. Se till ha infopaletten framme. De ljusaste partierna i bilden är egentligen ganska mörka, kontrollpunkt 2 har ju RGB- värde 134, 107, 71. Vi kan anta att dessa ljusaste områden är ganska neutralvita, men därmed kan vi inte ställa in den vita pipetten till t ex 240, 240, 240 eller någon annan neutral ljus ton. Istället ställer jag pipetten efter den röda kanalens värde (Kontrollpunkt 2), dvs 134, 134, 134. Svartpunkten sätts som vanligt.

13 Färgkorrigering med Curves Övning 3b Djurkranium bleks med väteperoxid, och blir ganska bländvita, men gulnar något efter ett tag. Det kan alltså vara bra med lite manuell justering också. Det gör vi i Curves. Det ljusa värdet var 134, 107, 71, vilket innebär att detta parti innehåller betydligt mer rött än grönt och blått. Därför höjer vi upp den blå tonen något, och sänker den röda (den gröna kan vi låta bli tills vidare), inom det område som vi satte kontrollpunkten. Med Levels blev färgområdet där vi satte kontrollpunkten neutralljust. I Curves använder vi mätvärdena vi fick med Color Sample Tool, men vi justerar manuellt. Den blå kanalens värde höjer något, men inte ända upp till den röda kanalens värde. Likaså sänker jag den röda kanalen något.

14 Färgkorrigering med Curves Övning 3b Den stora fördelen med denna semimanuella metod är naturligtvis möjligheten att finjustera resultatet. Fortfarande något lite för röd? Ja, då är den ju bara att höja upp de andra kanalernas färgvärde. Metoden är dock helt oanvändbar, om skärmen inte är kalibrerad.

15 Färgkorrigering med Saturation (mättnad) Även om man ton- och färgjusterar en bild enligt alla konstens regler, (som med Levels, Curves, Color Balance), kanske bilden ändå inte ser helt ok ut. Ett vanligt problemområde som man ofta behöver särbehandla är återgivningen av hudtoner. Inte sällan överbetonas t ex röda toner med digitalkameror, vilket ger bilder med liv och intensitet. Men förstärkta röda toner funkar vanligtvis inte så bra vid porträttfotografi. De flesta människor blir ju dessutom lite generade när de fotograferas, med vanlig följd att de röda tonerna förstärks ännu mer. Ljushyllta människor blir ju också gärna lite väl rödrosa när solen kommer fram, alltså ännu mera röda toner i ansiktet. Inte sällan behöver man därför separat justera ansiktstoner, och det bästa sättet för det är att färgkorrigera genom att använda Saturation.

16 Färgkorrigering med Saturation (mättnad) Övning 4 Öppna bilden Jenny_1. Som synes är bilden överlag bra. Jenny ser snygg, frisk och solbränd ut. Kanske är ändå de röda tonerna i ansiktet lite för dominanta? Vi inleder arbetet med att markera upp bildens synliga hudpartier. För att göra det valde jag den cirkulära markeringsramen (3 pixlars Feather) - andra markeringsverktyg kan fungera lika bra. Markeringen måste inte exakt följa ”hudkonturen” då ludden utjämnar markeringskantens gräns. Men slarva inte ändå!

17 Färgkorrigering med Saturation (mättnad) Övning 4, forts.. Med markeringen aktiv skapar vi ett Hue/saturation-justeringslager. I menyn ändrar vi rullgardinsmenyn till ”Reds” eftersom vi endast skall minska mättnaden på hudens röda toner. Minska mättnaden tills bilden ser bra ut. Eventuellt kan även de gula tonerna minskas något.

18 Övning 4, forts.. Färgkorrigering med Saturation (mättnad) Före Efter Exakt hur mycket mättnaden behöver dras ned är ju delvis en smaksak. Jag tycker att en viss kvarvarande frisk rödrosighet ser naturligt ut. Bilden är ju trots allt tagen på sommaren.

19 Retusch av högdagerglans, mm När man fotograferar människor utomhus och vid solig väderlek, är det mycket vanligt att vissa områden blir för ljusa. De får en högdagerglans som stör och drar blicken till sig. Stora ljusa, eller t o m utfrätta områden, är särskilt vanligt i bilder tagna med digitalkameror, och är således ett ständigt återkommande problem vid fotografering. Bilden föreställer några kollegor till mig, Jenny (en annan Jenny än den föregående), och Magnus. Fotot är som synes taget en vacker sommardag, och typiskt nog finns det några stora högdagerområden som drar blicken till sig, och som distraherar. Värst är ljusfläcken på Jennys hals. Den behöver vi definitivt åtgärda. Det finns flera olika sätt att minska högdagerblänk på. Vi kommer att lösa problemet med klonverktyget (Clone Stamp Tool). Den metoden ger bra kontroll, och ger ett mycket fint slutresultat. Vi skall också ta bort stolpen bakom henne, och även fixa till en del andra saker.

20 Retusch av högdagerglans, forts.. Övning 5 Plocka fram Jenny_2. Gör en markering (med ludd ca 2-3 pixlar) som täcker in det blanka området men som också innefattar hudområden som tonmässigt är mer normala. Ta och spara markeringen för säkerhets skull (Select, Save Selection). Skapa nu ett nytt tomt lager ovanpå originallagret, och välj blandningsläget Darken i lagerpaletten. Välj därefter verktyget Clone Stamp Tool från verktygslådan, och se till att bocka för Sample All Layers i alternativfältet. Ta nu kopior från bra hudområden, och måla med klonverktyget på det ljusa området. Jobba försiktigt med mjuka penslar av varierande storlek och opacitet. Viktigt är att få en någorlunda jämn ton över det blanka området. Minska opacitet något i lagerpalletten när jobbet med klonverktyget är färdigt. Då blandas klonlagret med originallagret, och det ger ett naturligare resultat.

21 Retusch av högdagerglans, forts.. Övning 5, forts.. När vi ändå är i farten skall vi plocka bort den där störande stolpen bakom Jenny. Även det görs enkelt med klonverktyget. Först behöver vi dock skapa en markering för att skydda frisyren. Jag började med att dra upp en markering som på bilden (ludd c a 3 pixlar). Efter det gick jag till övre menyradens Select och valde Inverse. Med markeringen aktiv klonar jag nu försiktigt bort stolpen ovanför huvudet. När det är färdigt skapar vi en ny markering på samma sätt som tidigare, för att därefter klona bort nedre delen av stolppartiet. Hemligheten bakom ett bra resultat med klonverktyget är att ofta ta nya kopiepunkter, och att jobba med mjuka penslar av olika storlek, att försöka förstå hur området bör se ut för att verka naturligt. Med andra ord: granska bilden och titta på effekterna av ditt arbete! En nackdel med klonverktyget är att det överkopierade området lätt blir lite suddigt. Den effekten kan motverkas om man som efterarbete använder Patch Tool (Lappa och laga), och tar kopior på områden som man för till det överklonade området. För att detta skall funka behöver du välja Destination i det verktygets alternativfält.

22 Retusch av högdagerglans, forts.. Övning 5, forts.. Det börjar arta sig. För skojs skull kan vi också ljusa upp tänderna något, inte för att det behövs, utan för övnings skull. Markera upp tandraden (jag valde det cirkulära verktyget med lite ludd, 3 pixlar). Ta därefter en kopia på det markerade området, och klistra in kopian i ett nytt lager. Väl sedan blandningsläget Screen i lagerpaletten, och styr sedan ljusheten med opacitetsreglaget. I slutänden valde jag en opacitet på endast 13 %, vilket ger endast en liten förändring av tandradens ljushet. Som slutåtgärd kan vi nu lägga på en curvesjustering (klassisk S-kurva) och kanske också öka mättnaden lite.

23 Retusch av högdagerglans, forts.. Övning 5, forts.. FöreEfter Förutom Curves och Saturation har jag också ljusat upp bilden lokalt (främst Jennys ansikte). Tekniken beskrivs i Powerpointen ”Grundläggande bildbehandling 6 - Arbeta med lagermasker 1 (Layer Mask och Quick Mask) - Motiv i motljus, Isa 1”.

24 Korrigering av överexponerade foton Det är inte bara vanligt att enskilda områden i digitalfotografier blir för ljusa. En tydlig egenhet hos många digitalkameror är att bilderna generellt blir något överexponerade, alltså för ljusa. Även mycket avancerade kameror vidhäftas ofta med den här bristen. Hos enklare kameror är det ännu mer vanligt. Vanligtvis är det någon av RGB-lägets tre kanaler som orsakar problemet, på så sätt att någon kanal inte helt och hållet har kunnat skapa en korrekt tonskala. Vad man då i mer seriösa bildbehandlingssammanhang brukar göra, är att välja en av RGB-lägets tre kanaler, och låta denna skapa en ny tonskala, som inte är lika ljus som originalets. Justeringen är mycket enkel, och tar bara någon minut att utföra. Men, man behöver ju naturligtvis känna till hur man gör. Övning 6 Fotografiet vi skall jobba med heter kollegor_1. Så, plocka fram den bilden.

25 Korrigering av överexponerade foton Övning 6, forts… Generellt sätt är kanske inte den här härliga sommarbilden påtagligt överexponerad. Men ljuset som faller på personerna är hårt, och på stora områden är det mycket ljust. Vi behöver därför skapa en tonskala som inte har så stora områden som nästan är helt vita. Den röda kanalen visar helt vitt (255=vitt). Lite nyanser finns dock i den gröna och blå kanalen.

26 Korrigering av överexponerade foton Övning 6, forts… Vi kollar hur bilden ser ut i de olika kanalerna. Den röda kanalen har dålig tonalitet bland bildens ljusare pixlar. Kollegorna är mycket vita, och dåligt tecknade (dålig volymåtergivning, bl a i ansiktena). Den gröna och blå kanalen har en mycket bättre tonskala i de områden som är viktiga i bilden, människorna. Den blå kanske är något lite väl mörk. Totalt sett tror jag därför att den gröna kanalen har den bästa tonaliteten. Vi lägger detta på minnet!

27 Korrigering av överexponerade foton Övning 6, forts… Vi går tillbaka till lagerpaletten och väljer skapar ett justeringslager, och väljer då Channel Mixer. I menyn som dyker upp bokar vi för rutan Monochrome, och sätter reglaget för den gröna kanalen till 100, och reglagen för den röda och blå kanalen sätts till 0. Klicka Ok därefter.

28 Korrigering av överexponerade foton Övning 6, forts… Nu blev bilden svartvitt (och det är den gröna kanalens tonskala vi ser). Denna gråskalebild skall vi nu låta smälta samman med originalbilden, och vi gör det genom att ändra lagerpalettens blandningsläge till Luminosity. Före Efter Om man tycker att bilden fortfarande är för ljus, kan man t ex gå tillbaka till Channel Mixer och den här gången dra upp den blå kanalen till 100, och sätta de två övriga på 0. Vissa efterjusteringar kan bli aktuella, t ex skärpepåläggning. Aktuellt kan också vara att minska de röda tonerna i hudåtergivningen. I så fall gör vi det på samma sätt som i övning 3 (Jenny_1).

29 Korrigering av kromatisk aberation Kromatisk aberration, eller kromatisk avvikelse, innebär att ljus av olika våglängder bryts olika mycket i kameralinsen. Fenomenet resulterar i färgade ränder längs konturer i bilder, typiskt som en lila rand i gränsen mellan två högkontrastområden. Ofta är den kromatiska avvikelsen störst i bildens periferi. Kromatisk aberation uppstår vanligast i zoom-, och enklare objektiv. Många programvaror, som Photoshop, har funktioner för att reducera kromatisk avvikelse. Jag tycker dock att man sällan får ett bra resultat med dessa verktyg, och man kan istället behöva göra det för hand. Det tar lite längre tid, men ger en bättre kontroll. Tekniken ifråga kan dessutom tillämpas på andra färgproblem i bildmaterial.

30 Korrigering av kromatisk aberation Övning 7 Öppna bilden Burk_1. Fotot har en tydlig kromatisk avvikelse längs med konturerna på burkens topp. Vi börjar med att skapa en kopia av bakgrundslagret. Det kan vara bra att jobba i detta lager och ha kvar originalet som säkerhet. Med pipetten väljer jag nu en färg som skall ersätta de missfärgade konturerna. Lämpligt i det här fallet är att välja en ganska ljus neutralgrå färg.

31 Korrigering av kromatisk aberation Övning 7, forts… Härnäst aktiverar vi penselverktyget från vertygslådan, och väljer en mjuk pensel med en lämplig diameter. Penselns blandningsläge (Mode) ändras till Color uppe i alternativfältet. Och nu är det bara att måla bort den kromatiska aberationen med penseln! Tekniken är väldigt förlåtande. Man behöver sällan vara väldigt noggrann vid val av övermålningsfärg, eller penselstorlek, eller målningsteknik. Blandningsläget Color tenderar att ofta bara förändra just det missfärgade området.


Ladda ner ppt "Digitalisering av kulturarvet Bildbehandling 7 - fokus på färger Färgkorrigering med Curves Färgkorrigering med Saturation Retusch av högdagerglans Korrigering."

Liknande presentationer


Google-annonser