Förslag till revidering av det Folkhälsopolitiska programmet från 2006

En presentation över ämnet: "Förslag till revidering av det Folkhälsopolitiska programmet från 2006"— Presentationens avskrift:

1 Förslag till revidering av det Folkhälsopolitiska programmet från 2006
Inriktningsprogram

2 Sikta mot år 2020 med visionen Världens bästa hälsa och 80
Sikta mot år 2020 med visionen Världens bästa hälsa och invånare år 2030 Folkhälsomålet ska blir mer synligt -skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Minska på skillnader i hälsa – göra jämlikt

3 Ojämlikhet i hälsa -Systematiska skillnader i hälsa, som kan undvikas med förnuftigt handlande, är helt enkelt orättfärdiga -Det är det vi avser med ojämlikhet eller orättfärdighet i hälsa Final report -introduction

4 Målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

5 Gruppledare 1. Östen Lövgren 2. Christian Behrens 3. Inger Olofsson
4. Marjo Bodén 5. Jan Tarras Wahlberg 6. Lina Tjärnström 7. Marianne Fahlman 8. Beatrice Nord 9. Karin Våglund 10. Karin Våglund 11. Mattias Käller

6 Målområde 1 Delaktighet och inflytande
Arbetsgrupp: Östen Lövgren, Ann-Christin Westerlund, Lena Plym Forsell, Jörgen Svedberg, Skellefteå Elevråd

7 Snabbare återkoppling Ge resurser
Vårt förslag till insatser för att utveckla delaktighet och inflytande finns inom dessa fyra områden: Sprida Kunskap Skapa rum Snabbare återkoppling Ge resurser

8 Sprida Kunskap Det handlar att tillhandhålla information kring demokratiska fri och rättigheter

9 Skapa rum Vi måste utveckla nya former av möten och mötesplatser

10 Snabbare återkoppling
Innebär att minska den tid det tar från förslag till beslut

11 Ge resurser

12 Ge resurser Delaktighet och inflytande måste får kosta både i pengar och i tid

13

14 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
Gruppledare Christian Behrents

15 Arbetsgrupp: Christian Behrens - Enheten för arbetsmarknad, Stellan Berglund- Samordningsförbundet, Therese Lundgren- Föreningen Urkraft, Sofia Lindström- Vuxen utbildningen, Susanne Edbladh- Arbetsmarknadstorget Målbild: - Alla invånare i Skellefteå kommun har förutsättningar att leva ett självständigt liv med ekonomisk och social trygghet, bostad, utbildning, arbete eller annan meningsfull sysselsättning

16 Mål för ekonomisk och social trygghet:
Alla ges möjlighet till en fullständig gymnasieexamen utifrån egna förutsättningar Alla som vill ha en egen bostad ska ges möjlighet till det Alla har arbete eller annan meningsfull sysselsättning Alla har möjlighet att ha en aktiv och meningsfull fritid

17 Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor
Inger Olofsson Samordnare för arbetsgruppen Mål 3

18 Aktiviteter i nuvarande folkhälsoprogram
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram JA Föräldrautbildning i olika skeden i livet DELVIS Drogfria aktiviteter för ungdomar sommartid JA Handlingsprogram kring anmälningar av barn som far illa JA Självstärkande arbetsformer i skolan DELVIS Trygga och säkra skolmiljöer för barn DELVIS Stöd till barn i våldsmiljöer JA Förslag 1: Barn och ungdomspolitiskt handlingsprogram KLK samordnade ett handlingsprogram som stod klart Det togs fram av en arbetsgrupp med representanter från alla förvaltningar. Programmet har senare kompletterats med en populärversion som skulle spridas till skolorna. Kommentarer: - Inget fel på programmet i sig men det har brustit i marknadsföringen och är därför ganska okänt bland barn och unga i kommunen. - Den årliga uppföljningen borde ha samordnats med det folkhälsopolitiska programmet. _ Gruppen Höken Barn och Unga eller FRIS kanske borde ha fått ansvaret för spridning av programmet? - Programmet borde ha kanske ha ingått som en del av det Folkhälsopolitiska programmet för att slippa flera program som ska efterlevas och följas upp? Förslag 2: Föräldrautbildning i olika skeden i livet Detta aktivitetsförslag borde finnas med även i nästa program men förslaget behöver omformuleras i så fall. Ordet ”utbildning” kan kännas lite laddat för många föräldrar. Det kanske hellre vore idé att satsa på ”föräldracafeér” eller ”diskussionscaféer”? Förslag 3: Drogfria aktiviteter för ungdomar även sommartid Detta förslag är åtgärdat under programperioden. Varje sommar erbjuds en rad aktiviteter för ungdomar sen flera år tillbaka. Nästa steg vore att satsa mer på att ge ungdomar själva större inflytande på de ungdomsmiljöer som ska erbjudas. Förslag 4: Handlingsprogram kring anmälningar av barn som far illa Ett handlingsprogram finns nu mellan socialtjänst, skola och landsting för att underlätta anmälningsförfarandet mellan myndigheter. Programmet uppdateras en gång/år. Svårigheten har varit att få en heltäckande representation utsedd som bevakar hur programmet efterlevs och att dessa sedan är närvarande då programmet ska följas upp. Att regelbundet åka ut till skolor och informera om anmälningar upplevs mycket positivt. Lärare behöver kontinuitet i trygghet att våga göra anmälningar. Förslag 5: Självstärkande arbetsformer i skolan Svårt att veta och mäta hur detta mål uppfyllts. Det görs mycket bra på området men mest i form av ”spridda öar” så det är svårt att få någon enhetlig överblick. Vilka verktyg finns? Hur kan man sprida kunskap om dessa? Förslag: Skapa en övergripande katalog av olika verktyg/metoder Verktygen ska läggas in i skolans ”processfiskar” Länkar ska finnas till olika metoder hur man kan jobba Olika verktyg/metoder ska utvärderas Det behöver finnas en ansvarig/sammanhållande person för katalogen. Förslag 6: Trygga och säkra skolmiljöer för barn Tekniska kontoret har gjort en hel del på detta område, har bl.a. gjort trygghetsenkäter till skolbarn för att identifiera risker i miljön runt skolan. FRIS har genomfört trygghets-vandringar på olika ställen inom centralorten. Det har även gjorts enkäter om skolans fysiska inomhusmiljö. Toaletterna är det som är lättats att identifiera som en otrygghetsfaktor. Vad som gjorts angående den psykosociala miljön i skolan är en större och svårare fråga! Förslag 7: Stöd till barn i våldsmiljöer Har gjorts mycket på detta område i och med tillkomsten av Centrum för Kvinnofrid som även arbetar med barn i våldsmiljöer, enskilt och i gruppbehandling. Viktigt att tänka in fler sidor av våldet. Självskadebeteende är en sådan riskfaktor som bör uppmärksammas.

19 Vision/målbild 2020 Målområde 3
”Vi har trygga och goda uppväxtvillkor för alla barn och ungdomar. Vi ger dem möjlighet att vara modiga, nyfikna och kreativa så att de är delaktiga och trygga medborgare. Vi skapar förutsättningar för att de vill bosätta sig i Skellefteå som vuxna.”

20 Aktiviteter fram till 2020 Lättillgänglig information och hjälp för barn och unga Fråga och samtala om de ”svåra frågorna” Maximerade barngrupper i förskola, skola och fritids Katalog över skolans verktyg/metoder för att ge stöd till barn och unga Mobbingfri uppväxt Föräldrastöd vid olika tillfällen under barnens uppväxt Prioritera barns och ungas lokaler Ungdomens Hus Optimera möjligheterna för barn och unga var man än bor i kommunen 1. HUR? - App för Unga ”Ungdomens Skellefteå” - App för unga – söka hjälp Regelbunden uppdatering av webbinformation som rör barn och unga - Förenklad ingång till elevhälsan Motivering: - Lätt att söka hjälp – enkelt få information om hjälp - Snabbare kontakt med elevhälsan för barn och föräldrar - Fler ansökningar om hjälp från barn och unga till socialkontoret (färre anmälningar) – tidigare hjälp. 2. HUR? - Skriftligt utskick till berörd personal som möter barn och unga, så att de är beredda på att fråga, lyssna och prata om våld, missbruk, självmordstankar mm Samtal på arbetsplatsträffar kring innehållet i utskicket - regelbundet återkommande. Avdramatisera och normalisera, förhindra stigmatisering. - Start under 2014 – då psykiska hälsan särskilt ska stå i fokus, ev med ett särskilt seminarium kring detta. Motivering: Många vuxna med psykisk ohälsa vittnar om att den har sin grund i uppväxtåren. Redan då mådde man dåligt men det var aldrig någon som ”vågade fråga” om det man såg. Att våga fråga är viktigt för att kunna nå ut med hjälp i tid. 3. HUR? Riktlinjer för bedömning av barngruppers storlek tas fram. Varje barngrupp ska genomgå en bedömning utifrån givna kriterier. Maximerade barngrupper bedömda utifrån ålder, vistelsetid, särskilda behov, lokalernas storlek och bemanning med rätt kompetens. Motivering: Det är allmänt känt att utsatta barn/barn med särskilda behov har svårare att klara av stora barngrupper. De är dessa som senare har en ökad benägenhet att utveckla psykisk ohälsa då de blir äldre. Ska vi uppnå en jämlik folkhälsa måste denna fråga prioriteras! Stora grupper försvårar att bedriva pedagogisk verksamhet. Blir mer ”förvaring” istället. Små grupper motverkar mobbing. Viktig tillväxtfråga för kommunen att kunna visa vilka bedömningsriktlinjer man antagit för att uppnå välfungerande grupper. Där det finns kvalitet i förskola/skola/fritids – dit vill barnfamiljer flytta. 4. HUR? - Utveckla skolans ”verktygslåda” för stöd till barn med särskilda behov. - Det behövs en ansvarig samordnare för att hålla verktygslådan känd och aktuell. Motivering: Det ska vara lätt för lärare att få tillgång till verktyg/metoder som kan användas för att ge rätt stöd till barn med särskilda behov. Olika verktyg/metoder ska utvärderas. 5. HUR? - Förstärkt uppmärksamhet mot mobbing i förskola, skola och på fritids - Värdegrundsarbete om mobbing - Uppmärksamma mobbing via nätet/mobilen - Mobbingfri fritid – aktiviteter på fritidsgårdar och i föreningar Motivering: Mobbing under uppväxten är kanske den allra största orsaken till psykisk ohälsa. Mobbing är ett stort folkhälsoproblem som särskilt drabbar utsatta grupper. Mobbing motverkar en jämlik folkhälsa. Målet angående mobbing: nolltolerans. 6. HUR? - Åldersinriktat föräldrastöd, dvs stöd till föräldrar beroende på barnets ålder. Samverkan mellan olika aktörer krävs för att få struktur och en ansvars-fördelning över de föräldrastöd som samhället ska erbjuda lokalt i kommunen, ex.vis ”familjepeppen” mm. - Samordningsfunktion utses hos kommun och landsting - Samordning av föräldrastöd i länet via länsgrupp barn och unga Motivering: Viktigt att föräldrar får samhällets stöd i sin föräldraroll oavsett barnets ålder. Krävs dock en gränsöverskridande samverkan av samhällets aktörer för att lyckas nå ut med föräldrastödet. 7. HUR? - Lokalöversyn av alla skolor, fritidsgårdar och andra lokaler där ungdomar vistas. Åtgärder efter behov! Motivering: - Trivsamma och friska lokaler är goda lärmiljöer! - Fina lokaler motverkar klotter. - En nedklottrad miljö skapar otrygghet! 8. HUR? Samla viktiga verksamheter för ungdomar i samma hus. Utveckla konceptet från gamla ”E-fyran” fram till år 2020. Motivering: Lättillgänglig ingång för ungdomar att söka hjälp om både kommun, landsting, polis, AF m.fl finns i samma hus. Stärker samverkan om alla verksamheter som vänder sig mot ungdomar finns i samma hus. 9. HUR? - Ökat samarbete mellan kommunen och frivilligorganisationer i kommundelarna för att samnyttja resurserna bättre - Bättre busstransporter till alla kommundelar under kvällar och helger Motivering: Viktigt att tänka in alla barn och unga i hela kommunen ur jämlikhetssynpunkt för de satsningar som görs. På varje UF kommer motioner om bussar till alla kommundelar under kvällar och helger. Viktigt att vi visar att vi tar ungdomarnas önskemål på allvar!

21 4. Hälsa i arbetslivet Gruppledare Marjo Bodén

22 Arbetsgrupp: Marjo Bodén, Isa Paldanius, Johanna Lundqvist och Malin Ferm
Målbild: Alla ska kunna arbeta hela sitt yrkesverksamma liv utan att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa relaterad till arbetet. Mål 1. Öka kunskapen hos arbetsgivare 2. Entusiasmera och uppmuntra såväl arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer

23 Förslag till handlingsplan
Vad? Hur? Aktörer? Föreläsning med temat hållbart medarbetarskap 1 gång per år anordna föreläsning i temat Kommunhälsan Medlefors folkhögskola Annan aktör Workshops och nätverk En arbetsgrupp jobbar fram en dag med fokus på; Sociala investeringar, Hälsoekonomi Goda exempel En utsedd intresserad från varje organisation Inspirationsföreläsning Åsa Forsell Medverka på Hälsokonvent 2015

24 5. Miljöer och produkter

25 Förslag: Målområde 5. Miljöer och produkter
Arbetsgrupp: Jan Tarras-Wahlberg Bygg- och miljökontoret, Erik Nordlund, säkerhetssamordnare KLK, Per Cederlund, räddningschef, Karin Lindmark, konsument Skellefteå, Andre´ Söderlund, inköpschef. Utbyte av synpunkter har även skett med Lorentz Lindholm kommunhälsan, Lars Höjetun sektionschef tekniska kontoret, Tomas Hedström, chef för utvecklingsenheten på socialkontoret och i ett senare skede med Kristina Nordmark och Elenor Granström, utvecklingsledare - Bättre liv för sjuka äldre, FoU Västerbotten.

26 Målbild i det nuvarande programmet:
• Aktivt välja sunda och säkra produkter vid inköp till kommun och landsting. • Se till att Skellefteå blir en Allergianpassad kommun enligt Folkhälsoinstitutets principer. • Arbeta för att Skellefteå ska utses till En säker och trygg kommun, enligt WHO:s globala skadeförebyggande program.

27 Förslag till ny handlingsplan från grupp 5
Handlingsprogrammet för det allergiförebyggande arbetet revideras till 2015. Allergikommittén samordnar och följer upp delmål minst en gång varje mandatperiod Alla nämnder och bolag samt landstinget Kemikalier och säkerhet. Produktkontroller och säkra leksaker Bygg- och miljönämnden Mål: Analys av data på skadefall via skadestatistik med ett genusperspektiv. Skapa en handlingsplan för det skadeförebyggande arbetet Kommun och landsting Mål: Minska fallskador i Skellefteå med 30 % fram till 2020 med 2012 som basår. Uppföljning kvartalsvis med information till berörda Informationsinsatser till anhöriga där fallolyckor eller andra skadefall kan riskeras Socialnämnden, tekniska kontoret, landstinget, region Västerbotten, trafikverket, privata entreprenörer Mål: Aktualisera belysningsprogrammet som kommunfullmäktige beslutade om , § 94. Lysa upp staden och landsbygden och skapa ökad trygghet, säkerhet, framkomlighet samtidigt som de estetiska värdena förstärks, (under förutsättning att elkonsumtionen inte ökar) . Två områden i Skellefteå och ett på landsbygden väljs för att visa potentialen i ljussättning av det offentliga rummet Bygg och miljö, teknisk nämnd, fritidsnämnd, destinationsbolag,näringslivs- avdelning samt privata aktörer

28 Konsekvenser: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har beräknat samhällets kostnader för fallolyckor. Enligt deras beräkning så kostar en allvarlig skada :- för samhället. Om man räknar med att 34% av de 480 individer som sökte vård hade fått en höft/lårbensfraktur skulle det innebära att det spenderades 46 miljoner kr på invånare skrivna i Skellefteå under 2012. Var fjärde person av dessa tvings byta boende och 1 år efter frakturen har hälften inte återfått gångförmågan. Höftfrakturer är dessutom starkt kopplat till ökad dödlighet.

29 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Gruppledare: Lina Tjärnström

30 Folkhälsomål 6: En hälsofrämjande
hälso- och sjukvård

31 Arbetsgrupp Maria Lingehall – Sjukhussamordnare
Elenor Granström – Samordnare landsting och kommun Marie Åhlund – Vårdplanering och sjuksköterska Anna-Britta Lundberg – Vårdutvecklare psykiatrin Kristin Forslund – Företagssköterska VLL Britt Andersson – Företagssköterska kommun Jenni Andersson – VUX, Campus Skellefteå Cecilia Edström – Hälsoutvecklare Lina Tjärnström - Hälsoutvecklare

32 Avklarade aktiviteter
Rökfria lokaler, rökslutarstöd Fler förskrivna FaR 2010 förskrevs 960 st 2011 förskrevs 2500 st 2012 förskrevs 4700 st Familjecentraler i Byske och Skelleftehamn Justering av språket och sammanslagning av aktiviteter. Hälso- och sjukvård - Det är sällan något är klart. Det handlar om ständig utveckling och att fortsätta erbjuda hälsofrämjande insatser. Ett förbättringsarbete som är ständigt pågående.

33 Aktiviteter som tagits bort
Tävling i skolan ”Hälsan för dig” med hälsofrämjande vinster. Hälsoundersökningar för 30- och 70åringar samt för nyblivna föräldrar. Utvecklad vårdkedja, korta väntetider, tillgänglighet. Utvecklade äldrecentra. Hälsoprofilbedömning för vårdpersonal.

34 Mål för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Stödja en positiv hälsoutveckling hos barn: Öka antalet föräldrar som deltar på föräldraträffar på MVC och BVC. Stödja en positiv hälsoutveckling hos vuxna: Rutiner för Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder finns och att de används i mötet med individen. Använda hälsoorientering som strategi: Minska skillnaderna mellan personer med kort och lång utbildning angående hur de skattar sin hälsa.

35 Nya förslag Skolsköterskorna i Skellefteå kommun genomför hälsosamtal.
Fungerande samverkansgrupper för barn och unga gällande tidig upptäckt av barn som far illa både psykiskt och fysiskt. Arbeta för att förhindra livsstilsrelaterade sjukdomar hos unga vuxna. Stimulera fysisk aktivitet och minska stillasittande. Främja psykisk hälsa genom ökad kunskap bland professionen och befolkningen. Stödja det naturliga åldrandet genom att främja både den fysiska och psykiska hälsan. Kunskapsspridning av goda hälsoresultat. Utveckla användandet av ny teknik och sociala medier i syfte att sprida ny kunskap.

36 Tack för oss!

37 Arbetsgrupp Maria Lingehall – Sjukhussamordnare
Elenor Granström – Samordnare landsting och kommun Marie Åhlund – Vårdplanering och sjuksköterska Anna-Britta Lundberg – Vårdutvecklare psykiatrin Kristin Forslund – Företagssköterska VLL Britt Andersson – Företagssköterska kommun Jenni Andersson – VUX, Campus Skellefteå Cecilia Edström – Hälsoutvecklare Lina Tjärnström - Hälsoutvecklare

38 Sexualitet och reproduktiv hälsa
Gruppledare: Beatrice Nord ungdomsmottagningen

39 Fysisk aktivitet

40 Målbild: Skellefteå är en föregångare i Sverige som erbjuder alla sina kommuninvånare de bästa förutsättningarna för daglig fysisk aktivitet livet igenom. Arbetsgrupp: Karin Våglund och Maria Renström fritidskontoret, Katarina Söderlund Anderstorpskolan, Eva Eurenius Landstinget, Anders Pettersson Samhall och Friskis&Svettis, Hans Brettschneider politiker och företagare

41 Mål för fysisk aktivitet
1. Öka andelen fysiskt aktiva kommuninvånare * 2. Minska den stillasittande tiden * Enligt den nationella rekommendationen

42

43

44

45

46

47 10. Matvanor och livsmedel

48 Målbild: I Skellefteå är det enkelt för alla att ha goda och hälsosamma matvanor som bidrar till en hållbar utveckling - socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Arbetsgrupp: Karin Våglund fritidskontoret, Marie Andersson Dittrich Eddahallen, Gabriella Karlsson måltidsenheten, Cecilia Hellberg primärvården och Anna-Karin Fährm restaurangutbildningen

49 Mål för matvanor och livsmedel:
1. Öka konsumtionen av frukt och grönsaker 2. Öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat 3. Minska konsumtionen av livsmedel av exempelvis sötade drycker, godis, glass, snacks, bakverk 4. Öka andelen inköp av ekologisk och närproducerad mat

50 Skellefteå kommuns kostpolitiska program

51

52

53 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

54 Revidering av det Folkhälsopolitiska programmet målområde 11

55 Visionen och arbetsmålen ska gälla för 2020 = Världens bästa hälsa
Arbetsgruppen för mål 11: Ann Holmberg, Ulla Spång, Roger Marklund, Margita Eklund, Susanna Granlund, Stig Berggren, Ewa Öberg Öström och Mattias Käller Implementera Alkohol och drogpolitiska programmet i mål 11 i det Folkhälsopolitiska programmet Arbetsgruppens förslag följer i stora drag regeringens ANDT strategier för Visionen och arbetsmålen ska gälla för 2020 = Världens bästa hälsa

56 Mål/ Vision för tobak, alkohol, dopning, narkotika och överdrivet spelande:
All användning av narkotika och dopning skall upphöra Konsumtion av alkohol och tobak skall inte förekomma under 18 år Den totala konsumtionen av alkohol och tobak skall minska Fritt från skadeverkningar av spelande

57 Hockeyplanen Konsekvens zon Riskzon Förebyggande/ främjande zon
Triangel beskriver : Alla ungdomar finns i den förebyggande/främjande zonen. Under vissa perioder befinner sig många i riskzonen (krogmiljö osv.), en del kommer även att hamna i konsekvens zon, man blir till exempel ”lobbad”. Gul Pil beskriver: De flesta ungdomars liv, man återvänder till den förebyggande/främjande zonen efter några besök i risk zon. (Vänd triangeln och man får ett ekonomiskt överslag på kostnaderna för de olika zonerna /per individ) Riskzon Förebyggande/ främjande zon

58 Förebyggande zon Förebyggande/ främjande zon Samverkan Kontinuitet
Generellt förebyggande insatser kryddat med riktade insatser till individer och grupper utifrån behov Öppet enkelt ex KLARA, ODEN Främja återhållsamma alkoholvanor bland vuxna för att skapa en kultur som begränsar berusningsdrickandet. Dopning Förebyggande/ främjande zon 58

59 Förebyggande zon Förebyggande/ främjande zon Samverkan Kontinuitet
Generellt förebyggande insatser kryddat med riktade insatser till individer och grupper utifrån behov Öppet enkelt ex KLARA, ODEN Främja återhållsamma alkoholvanor bland vuxna för att skapa en kultur som begränsar berusningsdrickandet. Dopning Förebyggande/ främjande zon 59

60 Uppsökande arbete/ tidig upptäckt Riktade insatser riskkvällar
Riskzonen Uppsökande arbete/ tidig upptäckt Riktade insatser riskkvällar Arrangemang Tillståndsgivning/ tillsyn Riskzon 60

61 Minska tillgången på preparat Utveckla framgångsrika metoder
Konsekvenszon Minska tillgången på preparat Utveckla framgångsrika metoder Säkerställa vårdinsatser för missbrukande kvinnor Konsekvens zon 61

62 Kostnader Hockeyplanen Konsekvens zon Riskzon Förebyggande/
främjande zon

63 Visioner utan åtgärder är bara drömmar.
Åtgärder utan visioner är bara ett sätt att få tiden att gå. Visioner med åtgärder är vad som krävs för att förändra världen. / Magnus Liljegren

64 Förslag till folkhälsorådets mötesdagar 2014
Torsdag 27/ Onsdag 21/ Torsdag 18/ Torsdag 4/ gemensamt möte med FRIS