Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Ingrid Carlgren Stockholms universitet Den nya utbildningspolitiken – från integrering till differentiering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Ingrid Carlgren Stockholms universitet Den nya utbildningspolitiken – från integrering till differentiering."— Presentationens avskrift:

1 Ingrid Carlgren Stockholms universitet Den nya utbildningspolitiken – från integrering till differentiering

2 IntegreringDifferentiering  ’En’ skola för alla  Inga återvändsgränder  Ingen nivågruppering  En lärarutbildning  Inkludering (särskola, specialundervisning)  Ämnesintegrering  ’mjuka’ övergångar  De nya gymnasie- programmen  Lärlingsutbildning  Olika lärarutbildningar  Olika examina  Ämnesundervisning  Specialundervisning  G-VG-MVG-spår  Friskolor

3 talets omstrukturering av utbildningssystemen - med början i USA, England och Nya Zeeland  Mål- och resultatstyrning (standards)  Accountability  Marknadsliknande mekanismer  Skolpeng  Valfrihet  Rankinglistor  Decentralisering  Professionalisering

4 (Redovisningssamhället) Decentralisering Centralisering Autonomi/självreglering Kontroll The Audit Society Inre styrning Professionell styrning Yttre styrning Evidens

5 Den svenska omstruktureringen  Decentralisering  Deltagande målstyrning  Mål och resultatstyrning  Hela grundskolan en kurs  Inga ordentliga FoU-satsningar  Friskolor med ovanligt generösa villkor  De professionellas ansvar  Elevens ansvar  Läraravtalen

6 Några tendenser  Från inre till yttre styrning  Andelen som inte kan gå vidare till gy-skolan stabil  Sjunkande kunskapsresultat  Ökande klyftor  Andelen MVG ökar

7 Jan-Eric Gustafsson: 40 år av internationella jämförelser Yngre åldrar  Matematik: 2007 – under snittet  Naturvetenskap – hög internationell klass 2007 – genomsnittligt  Läsförståelse Hög nivå hela tiden – men sjunkande

8 Grundskolans senare år  Matematik 1964, 1980: svaga resultat TIMSS 1995 – goda resultat – därefter försämring (från topp till under genomsnittet) PISA - över medelvärdet men sjunkande  Naturvetenskap : toppnivå – därefter försämring  Läsförståelse 1970 – över genomsnittet 1991 – toppnivå Efter sjunkit

9 Sammanfattningsvis:  Den svenska skolan visar mycket goda resultat fram till mitten av 90-talet (förutom matematik). Därefter sämre – drastisk försämring efter 2000 för ma/nv Det är alltså den nya svenska skolan som underpresterar!

10 De Sjunkande resultaten i skolan Sammanfaller med - Mål- och resultatstyrningen - spridningen av eget arbete/individuella arbetsformer

11 Granström (2003) compares the percentage of different teaching forms in Swedish classrooms from 1960, 1980 and 2000: Class teaching Group work Individual work % 18% 22% % 24% 26% % 12% 41% Det individuella arbetet ökar

12  Eget arbete

13

14 Den senmoderna skolans dolda läroplan Från Att - lyda - vara tålmodig - underordna sig - vara plikttrogen - vara noggrann - skjuta upp belöning Till Att -reglera sig själv -sätta sig själv i arbete -planera och följa sin planering -kunna ändra sin planering -följa upp sitt eget arbete

15 Tillbaks till den underpresterande svenska skolan..

16 Trivialisering  av skolans kunskapsinnehåll  Sammanhangens försvinnande  Baklängespedagogik  av samtalet om skolan  Förenkling  Okunskap (som norm)  Polarisering  som politik  Agenda-building  Förvanska andras (experters) uppfattningar -förenkling -förytligande -faktifiering -förskjutning

17 Målstyrningen och baklängespedagogiken - MR-styrning - Elevens ansvar Baklängespedagogik - Betygssystemet (pingvinpedagogik, ) Undervisningens Socio-ekonomiska faktorer försvinnande slår igenom Ökad utslagning Leda lärande

18 The teaching gap Best ideas from the world’s teachers for improving education in the classroom  James Stigler & James Hiebart (The Free Press, 1999)

19 Japan Lärarna har till synes en mer tillbakadragen roll – låter eleverna utveckla lösningarna. Lärarna utformar lektionerna noggrant – både proceduralt och begreppsligt Tyskland Lärarna hanterar matematiken avancerat – lederstudenterna genom matematiken. Tonvikt på teknik USA Matematik-innehållet inte särskilt synligt. Undervisningen ej så avancerad. Lärarna presenterar definitioner och demonstrerar procedurer för problemlösning.

20 Att styra skolan utifrån (med reformer) eller inifrån (med lesson studies)

21 Reclaim Teaching! Det som gör skillnad i skolan är undervisning!

22 Accountability och evidensbasering Verksamheterna ska vara dokumenterat effektiva – best practices OECD: ”should be directed to the routine exploitation of existing professional knowledge and teaching technologies. This directs the search for new knowledge to what happens currently in schools (Knowledge management -Foray 94) Decentralisering och professionalisering Lärarna ska – i kraft av sin professionella kunskapsbas – ta ansvar för och utveckla verksamheten så att målen nås. Förutsätter en forskningsbaserad kunskapsutveckling i anslutning till lärarnas professionella objekt (att åstadkomma lärande inom olika kunskapsområden)

23 Några nyckelfrågor - Lärarna och forskningen - Skolan i samhället - Kunskapsnivån Några nödvändigheter - Bromsa pendelsvängningarna - Komplicera skolsamtalet - Osäkra skolan - En riktig skolpolitisk debatt

24 Reclaim Teaching!

25 Lesson Study  Lärare designar och prövar ut lektioner i förhållande till särskilda lärandeobjekt (något eleverna ska lära sig)  Lektionsutformningen bygger på en hypotes  Efter första försöket revideras designen och prövas en gång till  Designen och försöket dokumenteras

26 Vad måste en lärare kunna? Kärnkunskaper Kunskaper i och om de ämnesområden elevernas lärande gäller, kunskaps- bildning och lärande inom dessa, Undervisning och bedömning samt betygssättning Villkorskunskaper -Värdegrund -Relationer -Barn- och ungdomskulturer -Konflikter/konfliktlösning -Etiska frågor -Skolan som institution/organisation -Skolans styrning -Skola-samhälle -Utvecklingssamtal -Mobbning -Teamarbete

27 Lesson Studies – Lärare (i ämnet från samma eller olika skolor) utvecklar lektioner tillsammans 1. Val av lärandeobjekt - X (något som eleverna har svårt med) 2. Utveckling av lärandeobjektets innebörd (vad är det eleverna ska kunna när de kan X?) 3. Utformning av undervisningsförsöket inkl motivering (varför just den utformningen skulle leda till att eleverna lär sig X) 4. Genomförande och observation av undervisningsförsöket 5. Analys av undervisningen (kvarstår elevernas svårigheter och vari består de i så fall? Hur fungerade undervisningsuppläggningen i förhållande till vad man ville uppnå) 6. Utformning av undervisningsförsök 2 7. Inbjudan av externa bedömare (andra lärare eller forskare) 8. Genomförande o observation 9. Analys av resultaten 10. Rapportskrivande

28 Learning Studies – Lärare (från samma ämnesområde) och forskare (didaktiker/pedagog+ ämnesteoretiker) i samverkan 1. Val av lärandeobjekt - X (något som uppfattas centralt för att nå målen och som eleverna har svårt med) 2. Utveckling av lärandeobjektets innebörd (vad är det eleverna kan när de kan X? vad är det de elever som inte kan X inte kan i förhållande till X?) 3. Förprov + analys av svårigheterna i rel till lärandeobjektet ( kritiska aspekter) 4. Utformning av undervisningsförsöket inkl (lärandeteoretiskt grundad) motivering (varför just den utformningen skulle leda till att eleverna lär sig X) 5. Genomförande och observation (videoinspelning) av undervisningsförsöket 6. Efterprov 7. Analys av videoinspelningen samt efterprovet (kvarstår elevernas svårigheter och vari består de i så fall? Hur fungerade undervisningsuppläggningen i förhållande till vad man ville uppnå) 8. Utformning av undervisningsförsök 2 9. Inbjudan av externa bedömare (andra lärare eller forskare) 10. Genomförande observation 11. Efterprov 12. Analys av resultaten 13. Rapportskrivande

29 Learning study som praxisutvecklande forskning Evidensinriktat utvecklingsarbete – utvecklar undervisningen i förhållande till resultaten Forskning – utvecklar kunskaper om 1) Lärandeobjekten 2) Elevers svårigheter 3) Kritiska dimensioner i undervisningen 4) Bedömning Kompetensutveckling – lärarna utvecklar sin professionella kunskapsbas

30 Lärande- objektets innebörd Val av Lärande objekt Kritiska Aspekter problem Försök 1 Försök 2 För- prov Efter- prov Efter- prov Design Försök 1 Analys Design Försök 2 Analys Rapport Skriv ning

31 Learning study som praxisutvecklande forskning Evidensinriktat utvecklingsarbete – utvecklar undervisningen i förhållande till resultaten Forskning – utvecklar kunskaper om 1) Lärandeobjekten 2) Elevers svårigheter 3) Kritiska dimensioner i undervisningen 4) Bedömning Kompetensutveckling – lärarna utvecklar sin professionella kunskapsbas

32

33 Variationsteori  Lärande handlar om att samtidigt urskilja olika dimensioner  För att urskilja måste man erfara variation  Undervisningen måste erbjuda möjligheter att erfara variation  Att designa undervisning handlar om att planera vad som ska konstanthållas och vad som ska varieras i förhållande till lärandeobjektets kritiska aspekter  Det är ofta bättre att variera flera dimensioner samtidigt

34 Lärarna och forskningen Försöks- Ped. Utv. LUVA (reflektion) Praxisnära verksamhet arbete (lokalt ua) forskning Beslut om Skolforsknings kommun- Enhetsskola kommittén AP MR UVK fin. fou c e n t r a l i s e r i n g d e c e n t r a l i s e r i n g


Ladda ner ppt "Ingrid Carlgren Stockholms universitet Den nya utbildningspolitiken – från integrering till differentiering."

Liknande presentationer


Google-annonser